| 1. |
- Liliequist, Marianne, 1950-, et al.
(författare)
-
Gränsbygdens folk : Glesbygdens självbilder - en jämförelse mellan Lierne i Norge och Frostviken i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Brännpunkt Norrland. - Umeå : Bokförlaget h:ström - Text & Kultur. - 9789173272230 ; , s. 236-262
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet behandlar lokal och regional identitet i gränstrakterna mellan Frostviken i nordvästra Jämtland och Lierne i Tröndelag, Norge. Med hjälp av djupintervjuer, deltagande observation och autoetnografisk metod urskiljer författarna kollektiva berättelser med anknytning till lokal och regional identitet på vardera sidan om nationsgränsen. I Lierne finns en positiv syn på den egna kulturen och en stark identifikation med bygden. Frostviksbornas självbild är också positiv, men har påverkats i negativ riktning av den svenska offentliga urbana diskursen.
|
|
| 2. |
-
Unraveling the logics of landscape
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Despite conceptual oscillations through times, the concept of landscape remains highly subjective, whereupon unraveling its 'logics' opens up to a plurality of interpretations. Accordingly, by focusing on the interconnections present in the non-haphazard production of landscape, this publication elaborates on how the rural landscape is valued, monitored, changed, harbored, used and misused, be it through actions, representations or metaphors. This book covers a broad range of topics, with contributions from scholars from more than 30 countries.
|
|
| 3. |
-
Entreprenörskap i regioners tjänst : Ingångar till nya näringar genom design, upplevelser, kulturarv
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regioner kan ses både som mål och som medel i den omvandling som fört den traditionella industriella ekonomin in i en ny era präglad av verksamheter som använder kreativitet och annat kunskapskapital för att producera upplevelser. Mål eftersom regionerna utanför storstadsområdena svarat för en stor del av den svenska tillverkningsindustrin och följaktligen avkrävs förnyelse. Medel därför att dessa regioner besitter en stor potential att aktivera i form av nya framväxande näringar med avstamp i design, upplevelser och kulturarv.Denna antologi har som syfte att reflektera kring och konkret belysa på vilka sätt lokalt/regionalt främjande av entreprenörskap i kreativa näringar kan stimulera såväl den egna som den nationella utvecklingen och dessutom lägga grunden för en ’glokal’ utvecklingsstrategi där en bro slås mellan det lokala och det globala.Boken vänder sig till alla som har intresse för dialog mellan praktik och forskning till nytta för regional utveckling: beslutsfattare, utvecklare, samhälls-entreprenörer och entreprenörer i näringslivet liksom till högskolans forskare, lärare och studenter. Vi vill nå denna breda läsekrets dels genom att ur olika perspektiv belysa den initiativkraft som de kreativa och upplevelse-inriktade näringarna förmedlar, dels genom att praktisera interaktiva metoder, alltså arbetssätt som ser kunskap som en produkt inte bara av dialog forskare emellan utan också mellan forskare och praktiker.Bokens författare är 14 forskare och sex praktiker. Forskarna representerar olika discipliner: etnografi, företagsekonomi, kulturgeografi, idéhistoria, industriell organisation och statsvetenskap. De medverkande praktikerna arbetar som utvecklare och kommer från fyra regioner med olika särdrag: Jämtland, Halland, Gotland och Gnosjöregionen. Dessutom representerar de vitt skilda erfarenheter utifrån olika utvecklarroller med inriktning på industri, företag, samhälle, design och turism.Forskarna och utvecklarna delar ett starkt intresse för att ge läsarna inblick i de kreativa och upplevelseinriktade näringarnas framväxt och nutida betydelse. De vill inte minst förmedla insikter i hur kreativa och entreprenöriella processer kan kopplas till lärande och utveckling.Boken rapporterar från ett brett samverkansprojekt som initierats av KK-stiftelsen och Arbetslivsinstitutet tillsammans med fem kommuner, två länsstyr-elser, ett landsting, två regionförbund och fyra högskolor. Projektets ambition har varit att skapa bättre förutsättningar för framväxten av nya jobb och företag genom kunskaps- och kompetensutveckling inom kreativa näringar. Så kan befintliga företag utvecklas och så kan nya entreprenörer stimuleras att gå till handling genom att knyta högskolorna närmare de företag och organisationer som finns i respektive region.De fyra nämnda regionerna - Gnosjöregionen, Gotland, Halland och Jämtland – som samarbetar i ett FoU-nätverk är både lika och olika ifråga om storlek, geografisk lokalisering, näringsstrukturella traditioner, utmaningar de står inför respektive vilka ambitioner de uttryckt och strategier de format för att hantera sina utmaningar. Forsknings- och utvecklingsaktiviteter med sikte på nyskapande design, engagerande upplevelser och identitetsstärkande kulturarv bidrar till inspiration och lärprocesser som växlas upp av förstärkta länkar mellan samhälle-högskola-näring-kultur.
|
|
| 4. |
- Berglund, Joel
(författare)
-
Abstract
- 2023
-
Ingår i: Lärande och kommunikations doktorandsymposium 2023. - Jönköping : Jönköping University, School of Education and Communication. ; , s. 4-4
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jag är för närvarande mitt uppe i planeringen av min etnografiska studie. Den är tänkt att påbörjas under senvåren 2024. Mitt avhandlingsprojekt handlar om ett lärcentrum (en skola) inne på en säkerhetsanstalt. Syftet är att ta reda på vad som kännetecknar lärande och undervisning i en så pass ofri miljö där rehabilitering och tvingande intentioner samspelar. Jag riktar studien mot två fenomen: a) samspelet mellan aktörerna och b) aktörernas erfarenheter av verksamheten.Vid symposiet skulle jag vilja dela med mig av mina nuvarande erfarenheter av att samarbeta med Kriminalvården och de etiska utmaningar som kommer med att bedriva öppen forskning i ett sammanhang som sätter stora krav på sekretess.Jag tror och hoppas att det kan ge inspiration till att föra en diskussion om hur man som doktorand måste go the extra mile för att driva genom projekt som kan (verka!) utmanande.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nilsson Dahlström, Åsa, 1967-
(författare)
-
Negotiating Wilderness in a Cultural Landscape : Predators and Saami Reindeer Herding in the Laponian World Heritage Area
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The UNESCO appointment of the Laponian World Heritage Area in 1996 meant that Sweden accepted the assignment of protecting both the cultural and natural values of this area for all mankind and all generations to come. Located in northern Sweden, Laponia had previously been protected for its natural values only, but the 1996 appointment determined that the local Saami reindeer herding culture should also be preserved. Since the goals of preserving nature and culture in Laponia do not easily combine, negotiations between the concerned parties must be held over important matters. This thesis deals with the ways in which "nature" and the "environment" are negotiated within the environmental disources that concern Laponia. The discourses analysed include such disparate, and yet interconneted, themes as Laponian environmental constraints, management control, predator policies, sustainable development, the perception of wilderness and cultural landscapes and the role of reindeer-herding Saami in the management of nature. The discourses also reflect a number of broad topics including the preservation of biodiversity and the role of indigenous peoples in modern nature conservation policies. Local Saami reindeer herders often find themselves caught between the expectation placed upon them by the majority society to engage in environmentally friendly reindeer herding, and the existing requirement to engage in rational reindeer herding. Local Saami reindeer herders must therefore negotiate their claims between the polarised positions of being indigenous people engaging in a traditional activity based on immemorial rights, and of being modern food producers in need of high-tech equipment and with a wish to develop their reindeer herding business on their own terms.
|
|
| 7. |
- Persson, Martin, 1981
(författare)
-
Gotländska arvssedvänjor 1785-1857
- 2008
-
Ingår i: Gotländskt arkiv 2009. - : Föreningen Gotlands fornvänner. ; , s. 125-142
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Rostedt, Josefin
(författare)
-
’Barnfri tid’ - en etnografisk fallstudie om planering av matematikundervisning i svensk förskola
- 2023
-
Ingår i: Lärande och kommunikations doktorandsymposium 2023. - Jönköping : Jönköping University, School of Education and Communication. ; , s. 8-8
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mitt doktorandprojekt handlar om förskollärares planering av matematikundervisning i förskolan. I samband med att förskolan fick sin första läroplan för mer än tjugo år sedan så förändrades betoningen på planering. Förvisso fanns det kvar, men andra begrepp relaterade till utvärdering prioriterades. Förändringen låg i tiden. I nutid, i förskolans nya läroplan, lyfts planering återigen fram, nu under förskollärares ansvar för undervisning. Med sin nutida koppling till undervisning och därmed didaktik verkar planering fånga forskares intresse. Bland annat kan jag se att det finns en nyfikenhet på hur undervisning som främjar barns lärande i matematik planeras. Därtill görs kopplingar mellan undervisning, (sam)planering och (sam)bedömning. Jag kan också se att det finns forskare som menar att det spontana arbetssättet i förskolan inte är tillräckligt. Min avhandling bidrar med ett nutida perspektiv på planering och med det ett tillskott till den forskning som gjorts och görs om undervisningens orkestrerande i förskolan. Syftet med avhandlingen är att utforska hur förskollärare planerar och arbetar didaktiskt med matematikundervisning på vardaglig basis i schemalagt planeringsarbete. Teoretiskt ramas avhandlingen in av tysk bildningsorienterad didaktik vilket öppnar upp för en vid syn på planering och didaktiskt arbete. Studien är explorativ baserad på deltagande observation i förskollärares återkommande arbetslagsvisa planeringsarbete. Urvalsvalen har skett etappvis och baserats på olika kriterier. Avhandlingen skrivs fram som en monografi, och de än så länge preliminära resultaten pekar på att de prioriteringar som gjorts på de olika förskolorna öppnar upp för att se i vilken mån matematikundervisning planeras och på vems initiativ. Bland annat kan jag se att övergripande prioriteringar initierade uppifrån verkar leda till begränsningar av förskollärares handlingsutrymme att utifrån sin professionskunskap planera matematikundervisning. Det kan i sin tur få konsekvenser för hur följsam planeringen blir gentemot uppdrag och barn. En slutsats jag kan dra är att förskolläraren inte är ensamt ansvarig för den matematikundervisning som planeras och som senare sker tillsammans med barnen, utan här samverkar olika aktörer i förskolans inre liv om matematikundervisningen - med varierande resultat.
|
|
| 9. |
- Svensson, Anette, 1972-, et al.
(författare)
-
Litteraturdidaktik i samtiden – För framtiden
- 2023
-
Ingår i: Abstractsamling.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Dagens samhälle har beskrivits som liquid modernity (Baumann, 2002; 2007), vilket innebär att samhället är i ständig rörelse och att individen själv måste välja vad som är viktig respektive oviktig kunskap. Att utbilda samtidens elever inför framtidens samhälle innebär att förmedla ett förhållningssätt och presentera verktyg för att klara av att bemöta ovissheter, snarare än att förmedla ett ämnesinnehåll (Baumann, 2002; 2007). Ett sätt att möta andra perspektiv, skapa mening och bli varse sin egen verklighet och sina egna förutsättningar är att ta del av berättelser. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en undervisningsdesign som utmärks av upplösta gränser mellan såväl litteratur och kultur som estetiska och mediala uttrycksformer, och som sätter berättelser i centrum, kan synliggöra och möjliggöra elevers meningsskapande och uppmuntra förståelse för andra och för andras berättelser.Tillsammans med sex gymnasielärare i svenska har en undervisningsdesign skapats och iscensatts i sju klasser som läser Svenska 1 och SVA. Undervisningsdesignen består av ett förtest, en lektionsserie om sex lektioner och ett eftertest. Under dessa lektioner får eleverna möta och diskutera berättelser i olika uttrycksformer såsom musikvideo, kortfilm, sandkonst, dikt och bild. Av relevans för studien är dels elevernas förmåga att ta till sig berättelsen såväl receptivt som produktivt och koppla den till andra berättelser och till det omgivande samhället, det vill säga, att skapa mening om en berättelse utifrån sina litterära och allmänna repertoarer (McCormick, 1994), dels ta del av och respektera andras åsikter och tankar.De tentativa resultaten visar att eleverna uppskattar att möta berättelser i andra medier än typografisk text. De tycker att det är svårt att göra kopplingar till andra berättelser och till samhällshändelser, liksom att se det gemensamma i olika berättelser, men de tycker att det är givande att diskutera i grupper och ta del av hur andra tänker.
|
|
| 10. |
- Vrotsou, Katerina, et al.
(författare)
-
A time-geographic approach for visualizing the paths of intervention for persons with severe mental illness
- 2017
-
Ingår i: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography. - : Informa UK Limited. - 0435-3684 .- 1468-0467. ; 99:4, s. 341-359
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Living conditions for persons with severe mental illness (SMI) in Sweden have changed dramatically in recent decades, mainly due to the closure of mental hospitals in the 1990s and the subsequent development of community-based interventions. Thereby, people with SMI have experienced care interventions in various forms, which vary according to how the treatment is institutionally organised over the years. There is, however, a lack of knowledge concerning what care paths persons with SMI have undergone in this fragmented institutional landscape. In this article we present a time-geography-inspired visualisation method to address this. A set of 437 persons, first diagnosed with psychosis between 2000-2004, were studied over 10 years with regard to their contact with various care institutions. We constructed time-geographic paths of intervention for these individuals and visualised them at an aggregate level. The initial exploration conducted using the proposed visualisation method showed gender and age differences in some respects, but also that the initial periods after the psychosis diagnoses were similar in terms of in-patient care interventions among men and women. The proposed visualisation method is promising and should be further developed for deeper analysis of long-term individual paths of intervention.
|
|
