| 1. |
- Johansson Wilén, Evelina, 1985-, et al.
(författare)
-
Ideologikritikens återkomst
- 2021
-
Ingår i: Evelina Johansson Wilén, Tomas Wedin och Carl Wilén (red.), Ideologikritik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144139883 ; , s. 17-44
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Jonasson, Kalle
(författare)
-
Unpacking competition: On the possibilities of a minor sport
- 2014
-
Ingår i: Emotion Space and Society. - Amsterdam : Elsevier BV. - 1755-4586 .- 1878-0040. ; 12, s. 4-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, I conceptualize defensive playing in table tennis by analyzing it from the viewpoint of affective philosophy (Deleuze and Guattari, 1986, 1987). The spatial and emotional aspects of the atmosphere of such play are investigated through an autoethnography of company table tennis. By using my ownbody as an "instrument of research" (Longhurst et al., 2008), I practically evoke and feed on the tension between modern competitive sport and "sport for all" (Eichberg, 2010). It is suggested that the defensive stance in table tennis might be seen as a trajectory toward a "minor sport" (Deleuze and Guattari, 1986, 1987), i.e. as a mild resistance to the competitive ethos of sport. (C) 2013 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 3. |
- Johansson Wilén, Evelina, 1985-, et al.
(författare)
-
Till ideologikritikens försvar
- 2021
-
Ingår i: Evelina Johansson Wilén, Tomas Wedin och Carl Wilén (red.), Ideologikritik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144139883 ; , s. 277-308
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Ett alternativ till kritik : Om parkour, Michel Serres och "konsten att spåra"
- 2011
-
Ingår i: Kulturstudier, kropp och idrott. - Malmö : Bokbox Förlag. - 9789185645114 ; , s. 147-166
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The book chapter is an essay in which the similarities between the physical culture of parkour and the methodology of French philosopher Michel Serres are explored. What is sketched out in the essay is a stance for cultural studies scholars: a way of doing research which is leant the name "the art of tracing". This stance is characterized by intimacy with that which is investigated, rather than by the distance which the essay ascribes to the critical analytical stance.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Jonnie, 1978-
(författare)
-
Aristoteles anomalier
- 2011
-
Ingår i: Glänta. - Göteborg : Glänta. - 1104-5205. ; :1, s. 48-56
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- While Aristotle has conventionally been perceived as a precursor for the taxonomy of modern biological systematics, such as that of Carolus Linnaeus, this essay investigates the relationship between Aristotelian metaphysics and natural history in order to demonstrate the problem of anomalies in any system of this kind. In particular, the problem involves the place that may be given to the unnatural (deviations form the norm of nature) in a system for nature – if there can be a taxonomy of anomalies (namely, a teratology), given the logic of Aristotelian philosophy.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Jonnie, 1978-, et al.
(författare)
-
Deleuze and Sport : towards a General Athleticism of Thought
- 2023
-
Ingår i: Journal of the Philosophy of Sport. - Philadelphia, PA : Routledge. - 0094-8705 .- 1543-2939. ; 50:2, s. 159-174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The French philosopher Gilles Deleuze repeatedly referred to a wide range of sports and games throughout his career. This article assembles a comprehensive view of the philosophy of sport seen from Deleuze’s perspective. By studying the development of how he discussed different sports and games, and by pinpointing the concepts he constructed with reference to them, the article attests to the merits of a Deleuzian philosophy of sports. His term athleticism is utilised as a node to overview his allusions to sports and games in general. Special attention is paid to sport as a companion to the creative domains of science, philosophy, and art. Thus, it is concluded that what athletes create are moves, which amounts to inventing new styles which may alter the sport and attest to new ways of thinking through bodies in motion. © 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Svensson, Jonas, 1969-
(författare)
-
Sexualitet
- 2008
-
Ingår i: Religion i Sverige. - Stockholm : Dialogos. - 9789175041995 ; , s. 358-362
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Jonasson, Kalle, 1976-
(författare)
-
Om “konsten att spåra” : ett alternativ till kritik utifrån exemplen Michel Serres och Parkour
- 2016
-
Ingår i: Gränslös Kunskap - Centrum för Öresundsstudier.
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kritik och analys är adelsmärken i akademins systematiska frambringande av kunskap och allra helst amalgamerade i form av det ”kritiskt analytiska förhållningssättet”. Etymologiskt denoterar dessa ord gränsdragande, finfördelning och fragmentisering. Men om kunskap, i linje med vad föreliggande workshop föreslår, ska kunna vara gränslös, är vi då inte bakbundna från början när våra främsta instrument för kunskapsproduktion redan är kalibrerade för uppdelning i fack och kategorier? Denna presentation funderar över ett alternativ till denna akademins minsta gemensamma nämnare.Vetenskapssociologen och modernitetsantropologen Bruno Latour (1993, 1998, 2005, 2010 & 2013) uppmanar oss gång på gång att finna alternativ till kritik. Han menar, tvärtemot vad akademins disciplinära beskaffenhet indicerar, att världen och verkligheten inte främst förstås som uppdelad i natur och kultur. Hybrider mellan dessa förmenta poler uppstår bortom vår blick när vi tar detta moderna påstående för givet. Just för att vi tänker oss existensen som en dikotomi på detta vis möjliggörs fler oheliga allianser, eller naturkulturer (Latour, 1993; Haraway, 2008), att uppstå; genmanipulation, kloning, global uppvärmning och nukleära tillbud är bara några exempel.För att finna en repertoar som inte har denna utgångspunkt, vänder sig Latour till den filosofen Michel Serres, vars omsorgsfulla kartografi över i stort allt är baserad på en princip att utmana all påstådd inkommensurabilitet. Varsamhet, nyfikenhet och upptäckarlust präglar Serres strövtåg genom konstformer, vetenskap, teknologi, och idrott i det som han kallar en encyklopedisk strävan att framlägga en syntes (Serres & Latour, 1995). Just dessa anspråk – encyklopedi och syntes – gör honom till en sällsam figur i det posthumanistiska fält han skrivits in i, då denna tradition snarare vänder sig mot det omnipotenta och imperialistiska etablerandet av slika företeelser. Spänningen mellan det encyklopediska och kärleken till det lokala är en fruktbar paradox som präglar Serres och hans forskarpersona ”kunskapens trubadur”. Hemligheten är att inte upprätta fasta förbindelser mellan företeelser, utan efemära kopplingar, eller ”spårningar, inte spår” som Latour uttrycker det. Traceurer (Franska för spårare) kallar de som utövar förflyttningskonsten Parkour sig själva. Deras sätt att upprätta nya kopplingar mellan punkter och byggnader i stadsrummet är som en direkt översättning av Serres filosofiska kartografi. Inspirerad av filosofen Gilles Deleuze, som också verkade i Latour och Serres grannskap, skulle man kunna beskriva parkour som ett slags ”mindre arkitektur” (Jonasson, 2013), vilket för posthumanismens vidkommande medför att människan intar rollen som icke-människan som skapar (nya) förbindelser i givet kollektiv. Genom att ”spåra” mellan Michel Serres och parkourlitteratur avser denna presentation att utveckla ett ”ickekritiskt” – sammanfogande istället för sönderdelande – förhållningssätt att inta inom forskning. Själva demonstrationen – spårandet mellan Serres och Parkour – och de spårande demonstrationerna i dessas praxis skapar förutsättningar för att kunna diskutera ”konsten att spåra” som ett alternativ/komplement till det kritiskt analytiska förhållningssättet. Serres, med den grekiska guden Hermes som inspiration, söker efter en kunskapsinhämtning vars fundament har vingar på sina fötter. Det blir svårt att finna något som svarar bättre mot denna beskrivning än en traceur.
|
|
