| 1. |
|
|
| 2. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
The Return of Lombroso? Ethical Aspects of (Visions of) Preventive Forensic Screening
- 2015
-
Ingår i: Public Health Ethics. - : Oxford University Press (OUP). - 1754-9973 .- 1754-9981. ; 8:3, s. 270-283
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The vision of legendary criminologist Cesare Lombroso to use scientific theories of individual causes of crime as a basis for screening and prevention programmes targeting individuals at risk for future criminal behaviour has resurfaced, following advances in genetics, neuroscience and psychiatric epidemiology. This article analyses this idea and maps its ethical implications from a public health ethical standpoint. Twenty-seven variants of the new Lombrosian vision of forensic screening and prevention are distinguished, and some scientific and technical limitations are noted. Some lures, biases and structural factors, making the application of the Lombrosian idea likely in spite of weak evidence are pointed out and noted as a specific type of ethical aspect. Many classic and complex ethical challenges for health screening programmes are shown to apply to the identified variants and the choice between them, albeit with peculiar and often provoking variations. These variations are shown to actualize an underlying theoretical conundrum in need of further study, pertaining to the relationship between public health ethics and the ethics and values of criminal law policy.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Om krishantering i offentlig verksamhet
- 2022
-
Ingår i: Tidskriften Alba. - 1403-5448. ; :2022-08-25
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På bara några år har samhällets beredskap att mota undan, mildra och hantera allvarliga hot och påfrestningar seglat upp som ett huvudtema i svensk samhällsdebatt. Det gäller förstås den högaktuella situationen föranledd av den drastiska upptrappningen av Rysslands krig mot Ukraina. Men det gäller i lika hög grad pandemin, förorsakad av sjukdomen Covid-19. Sedan tidigare har ljus riktats mot samhällets svårigheter att hantera stora flyktingströmmar (som de kommande decennierna kan förväntas bli mångdubbelt större i klimatförändringarnas spår) och systemfel i styrning och finansiering av rättsväsende, skola och sjukvård. Pågående och växande strukturella hot som antibiotikaresistens, klimatförändringar, svårbekämpad organiserad brottslighet och bristfällig försörjning av material, infrastruktur och kompetens för samhällets centrala funktioner har uppmärksammats gång på gång. Men den svenska offentliga samhällsdiskursen fortsätter att vara dålig på att artikulera beredskapsfrågan som ett övergripande perspektiv på politik och samhälle, så även de politiska partierna. Man förlorar sig i än den ena, än den andra specifika detaljfrågan och politiken är mestadels reaktiv snarare än preventiv. Men debattklimatet håller på att förskjutas och i den här krönikan vill jag bidra till den utvecklingen utifrån min utsiktspunkt som forskare om moral- och samhällsfilosofi, beslutsfattande under osäkerhet, folkhälsoarbete, leveranssäkerhet och antibiotikaresistens. Min poäng är att olika beredskapstankar och -diskussioner hakar i varandra på väsentliga sätt. Detta beror på att de vilar på en gemensam grund av etiska normer och värderingar som handlar om moraliskt och politiskt ansvar och – förstås – olika synsätt på vilka dessa normer och värderingar är. Om dessa görs tydligare ökar förutsättningarna att sambandet mellan en rad skilda beredskapsdebatter tydliggörs. Därmed kan också en grund skönjas för ett sammanhållet synsätt på hur samhällets värdering av beredskap bör se ut och hur de kostnader som beredskapen ofrånkomligen kräver – samhällsekonomiskt, politiskt och etiskt – kan berättigas.
|
|
| 8. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
The Price of Precaution and the Ethics of Risk
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since a couple of decades, the notion of a precautionary principle plays a central and increasingly influential role in international as well as national policy and regulation regarding the environment and the use of technology. Urging society to take action in the face of potential risks of human activities in these areas, the recent focus on climate change has further sharpened the importance of this idea. However, the idea of a precautionary principle has also been problematised and criticised by scientists, scholars and policy activists, and been accused of almost every intellectual sin imaginable: unclarity, impracticality, arbitrariness and moral as well as political unsoundness. In that light, the very idea of precaution as an ideal for policy making rather comes out as a dead end. On the basis of these contrasting starting points, Christian Munthe undertakes an innovative, in-depth philosophical analysis of what the idea of a precautionary principle is and should be about. A novel theory of the ethics of imposing risks is developed and used as a foundation for defending the idea of precaution in environmental and technological policy making against its critics, while at the same time avoiding a number of identified flaws. The theory is shown to have far-reaching consequences for areas such as bio-, information- and nuclear technology, and global environmental policy in areas such as climate change. The author argues that, while the price we pay for precaution must not be too high, we have to be prepared to pay it in order to act ethically defensible. A number of practical suggestions for precautionary regulation and policy making are made on the basis of this, and some challenges to basic ethical theory as well as consumerist societies, the global political order and liberal democracy are identified
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Cutas, Daniela, 1978, et al.
(författare)
-
Legal imperialism in the regulation of stem cell research and therapy: the problem of extraterritorial jurisdiction
- 2010
-
Ingår i: Capps BJ & Campbell AV (eds.). CONTESTED CELLS: Global Perspectives on the Stem Cell Debate. - London : Imperial College Press. - 9781848164376 ; , s. 95-119
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Countries worldwide have very different national regulations on human embryonic stem (ES) cell research, informed by a range of ethical values. Some countries find reason to extend the applicability of their regulations on such research to its citizens when they visit other countries. Extraterritorial jurisdiction has recently been identified as a potential challenge towards global regulation of ES cell research. This chapter explores the implications and impact of extraterritorial jurisdiction and global regulation of ES cell research on researchers, clinicians and national health systems, and how this may affect patients. The authors argue that it would make ethical sense for ES cell restrictive countries to extend its regulations on ES cell research beyond its borders, because, if these countries really consider embryo destruction to be objectionable on the basis on the status of the embryo, then they ought to count it morally on par with murder (and thus have a moral imperative to protect embryos from the actions of its own citizens). However, doing so could lead to a legal situation that would result in substantial harm to central values in areas besides research, such as health care, the job market, basic freedom of movement, and strategic international finance and politics. Thus, it seems that restrictive extraterritorial jurisdiction in respect to ES cell research would be deeply problematic, given that the ethical permissibility of ES cell research is characterised by deep and wide disagreement.
|
|
