| 1. |
-
Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
|
|
| 2. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Tro eller fönuft i politisk islam
- 2011. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 874 inledde den tolfte shiitiske imamen Al-Mahdi ett liv i underjorden. Sedan dess har de rättslärda brottats med frågan om hur de ska leva tills han återkommer. Inom islams historia finns en lång kamp mellan de religiösa ledarna och de sekulära politiska över vilka som är bäst lämpade att styra de muslimska länderna, men den händelse under 1900-talet som framför alla andra markerade religionens – eller rättare sagt de religiösa ledarnas – återkomst på den politiska scenen var revolutionen i Iran 1979. Bland de shiitiska rättslärda finns dock många olika politiska föreställningar. Skillnaderna beror till stor del på rådande politiska och historiska omständigheter, sociala strukturer och ekonomiska förhållanden. Men är dessa omständigheter tillräckliga för att förstå varför en grupp shiitiska rättslärda drogs till revolutionär radikalism, andra till politisk pragmatism och ytterligare andra till total avhållsamhet från den politiska scenen? Och vad har förhållande mellan tro och förnuft för betydelse för religion och politik i de olika shiitiska skolorna?
|
|
| 3. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Occidentalism : Idéer om väst och modernitet bland muslimska tänkare
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreställningarna om Västerlandet i den muslimska världen har genomgått radikala förändringar under modern tid. Dessa föreställningar har pendlat mellan ytterligheter på grund av bland annat kontakternas karaktär. De tvära kasten har präglats av västmakternas inte så sällan cyniska politik. Störst betydelse har de muslimska lärda och intellektuella haft som genom sina föreställningar om och tolkningar av politiska, kulturella, religiösa och sociala förhållanden i väst i den muslimska världen förmedlat en bild av väst. Vid sidan av dessa tänkare har andra aktörer som exempelvis makthavare, media och populärkultur och en rad samhällsinstitutioner varit delaktiga i utformningen av muslimska bilder av västerlandets kultur, civilisation och dess livsstil. Föreställningarna om väst har varit påverkade av västerländska tänkares bild av den muslimska Orienten. Inspirerade av den i väst så omhuldade orientalistiska diskursen internaliserade man under en tid dess föreställningar. Detta innebar att man förkastade allt som tillhörde den muslimska Orienten och anammade en idealbild av Västerlandet. I nästa fas och som ett försvar mot orientalismens idétradition skapades occidentalismens diskurs, vars främsta kännetecken var att framställa Västerlandet som den muslimska världens motsats. Det var på jakt efter en muslimsk identitet som occidentalismens idétradition växte fram. I denna reaktion förkastas Västerlandets dominans och allt som härrör från väst, eftersom det anses utgöra en kontrast eller motbild till den muslimska Orienten. Det finns påfallande likheter mellan orientalismens och occidentalismens föreställningar. Gemensamt för båda idétraditionerna är att båda projicerar de värsta egenskaperna på Det Andra. Detta får som konsekvens att den egna kulturen och civilisationen anses sakna varje form av gemenskap med Det Andra och Det annorlunda som måste hållas på avstånd. Orientalismen användes som ett maktmedel för att rättfärdiga Västerlandets hegemoni över Orienten. Occidentalismen i sin tur utgör en plattform för utformningen av en muslimsk identitet vars främsta kännetecken är motståndet mot allt som härrör från väst. Det kan röra sig om västerländsk politisk dominans – en anspelning på kolonialismens era, imperialism och pågående konflikter mellan västerländska stater och muslimska länder, materialism och vad som allmänt uppfattades som västerlandets moraliska och kulturella dekadens.
|
|
| 4. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Företal
- 2011. - 2
-
Ingår i: Islam. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071176 ; , s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finns det något behov av att ge ut ännu en bok om islam, dess uppkomst och historia samt den nutida utvecklingen i muslimska länder? Med tanke på de förändringar som har ägt rum i muslimska länder under senare tid, att det finns en stor grupp människor här i väst som bekänner sig till islam och i takt med att främlingsfientliga och islamofobiska partier fått plats i så gott som alla europeiska parlament framstår behovet som mycket stort. Utgångspunkten för dessa partier är att sprida sina vrångbilder om islam och muslimer. I deras tankevärld framstår islam antingen som en andra rangens religion eller också reduceras den till en ideologi som är totalt väsensskild från andra abrahamitiska religioner. Detta trots att islam har sprungit ur samma religiösa idétradition, samma sociala och kulturella miljö som judendom och kristendom, följer en gemensam monoteistisk lära och att muslimerna bekänner sig till samma Gud som dessa religioner. Att teckna bilden av utvecklingen under islams historia och de nutida strömningarna inom nutida islam visar en mångfald av röster och tolkningstraditioner. Detta är dock inte någonting som är unikt för islam och muslimer. Vi ser liknande tendenser bland kristna, judar och andra religiösa grupper. Bokstavstrogna, traditionalistiska, fundamentalistiska och modernistiska grupper är involverade i en kamp om tolkningsföreträdet. Det behövs en djupare insikt om och förståelse av islam som tro och praktik och den mångfald av tolkningar som förknippas med tolkningen av islams lära under historisk tid och under vår nutid.
|
|
| 5. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Härfågeln och Bilqis
- 2020
-
Ingår i: Tidskriften Essä. - Stockholm : Tidskriften Essä. - 2002-9853. ; :5, s. 3-14
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför utfärdade ayatolla Khomeini sin berömda fatwa mot den indisk-brittiske författaren Salman Rushdi och hans bok Satansverserna kort tid innan han avled 1989? Går det att sätta fatwan i någon sociopolitisk kontext? Eller ska man bara söka religiösa, rättsliga och teologiska förklaringar? Eller ligger förklaringen i en blandning av alla dessa faktorer?Artikeln är skriven i essäform och tar sin ansats i den historiska berättelsen om drottningen av Saba, kallad Bilqis, och profeten Salomo i Koranen. Denna berättelse knyter an till det som utspelades i Sverige och författaren Kerstin Ekmans agerande och Svenska Akademiens reaktion på fatwan. Artikeln försöker också sätta fatwan i en sociopolitisk och historisk kontext tio år efter den islamiska revolutionen i Iran.
|
|
| 6. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Shiitisk politisk idétradition
- 2011
-
Ingår i: Islam och politik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144074795 ; , s. 65-92
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Sedan slutet av 1970-talet har politisk shia haft en framträdande roll för utvecklingen i länder som Iran och en rad andra länder i Mellanöstern. Dit hör omstruktureringen av den politiska kartan i Irak efter diktatorn Saddam Husseins fall, som innebar att shiitiska politiska partier och ledande shiitiska rättslärda spelar en avgörande roll i landets politik samt Hizbollahs framträdande roll i Libanon. Shiitiska grupper i en rad länder med sunnitisk majoritet har också flyttat fram sina positioner. De senaste decenniernas utveckling i shiadominerade områden anses grunda sig på en shiitisk politisk idétradition som vuxit fram under shiaislams 1400-åriga historia. Karaktäristisk för politisk shia har varit de rättslärdas roll i politiken samt deras hänvisning till en politisk idétradition inom shia, som enligt deras synsätt, utesluter en boskillnad mellan stat/politik och religion. Frågan är om denna bild stämmer med synen på förhållandet mellan stat och religion bland shiitiska tänkare. En tillbakablick på shias historia visar dock att synen på politik och förhållandet mellan stat och religion inom shia inte varit entydig. Sett ur ett idéhistoriskt perspektiv är det inte möjligt att tala om en oförändrad politisk tradition som skulle ha präglat allt politiskt tänkande under shias historia. Vi finner snarare ett brett spektrum av olika föreställningar bland de shiitiska rättslärda. Bland dessa föreställningar finns revolutionär radikalism, realpolitiskt tänkande och politisk aktivism. Artikeln studerar den shiitiska politiska idétraditionens framväxt genom att undersöka om denna har varit en oförändrad metahistorisk diskurs som har präglat allt politiskt tänkande under shias 1400-åriga historia eller om den skall ses som en produkt av den historiska utvecklingen. En central fråga är på vilket sätt de shiitiska rättslärdas syn på politiken har utformats och förändrats genom deras interaktion med de faktiska sociala och politiska förhållandena i de shiadominerade regionerna i framför allt Mellanöstern.
|
|
| 7. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Filosofiska idéströmningar i muslimsk kontext
- 2011
-
Ingår i: Filosofisk tidskrift. - Göteborg : Thales. - 0348-7482. ; 32:2, s. 3-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den muslimska filosofin utvecklades under starkt inflytande av den antika grekiska filosofiska idétraditionen och växte sig allt starkare under tiden mellan 700-talet fram till 1100-talet. I samband med sufismens och ortodoxins utbredning gick den aristotelisk influerade filosofin tillbaka. Detta var dock inte slutet på den filosofiska idétraditionen. Illuminationsfilosofin fick nu uppsving och växte sig allt snabbare. Dagens muslimska filosofi tyr sig alltmer till en rationalistisk och kritisk idétradition, vilken knyter an till den tradition som fick fotfäste i muslimsk idéhistoria redan i dess begynnelse.
|
|
| 8. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Changing perceptions of the Western form of Government in Islamic Thought
- 2013. - 1
-
Ingår i: New Agendas in Statebuilding. - London, New York : Routledge. - 9780203073872 - 9780415660716 - 9781138377165 ; , s. 143-167
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Muslim view of Europe and the West and the reception given in Muslim countries to political reforms which have their roots in Western traditions of political ideas have varied in the extreme in modern times. The difference in reception has depended on circumstances such as the nature of the encounters between Muslim countries and European and Western states, the degree of insight into these political reforms on the part of the political and intellectual elite in Muslim countries, the models employed for introducing the reforms, and what happened in those countries which tried to implement them.One must add to the above the actions of the European and Western states, which gave priority to their own geopolitical and economic interests above the development of democracy in Muslim countries – an approach which aligned the West with despotic rulers in the Muslim world who did everything either to prevent a transition to constitutional and democratic government or to undermine the implementation of such reforms.The aim of this article is to depict the changing perceptions regarding the Western style of political government prevailing in Muslim countries in modern times.
|
|
| 9. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Faith or Reason? : The Shi'ite Tradition of Political Ideas in the Light of the Theological Debate
- 2010
-
Ingår i: European Journal of Economic and Political Studies. - Istanbul : Fatih University, The Graduate School of Social Sciences. - 1307-6000. ; 3:1, s. 143-161
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The 11th February, 2010 marked the commemoration of the thirty-first anniversary of the Islamic revolution in Iran. In 1979, the Shi‛ite Islamists assumed power there. Since then, Shi‛a politics has played a dominant role in the development of both Iran and several other countries in the Middle East. This has included the restructuring of the political map in Iraq since the fall of the dictator Saddam Hussein, which has meant that Shi‛ite political parties and leading Shi‛ite scribes play a decisive role in the politics of the country, as well as the dominant role of Hizbollah in the Lebanon. Shi‛ite groups in a number of countries supporting a Sunni majority have also moved more to the fore. The development that has taken place in Shi‛a dominated areas over the last three decades is seen to be based on a Shi‛ite tradition of political ideas which has emerged during the 1400 year history of Shi‛a Islam. One feature of this development has been the predominant role of the scribes in politics, and their regard for a tradition of political ideas which excludes any sharp distinction between the state/politics and religion. The question is whether this picture agrees with the view held by Shi‛ite thinkers regarding the relationship between the state and religion. A backward glance at Shi‛a history reveals that no shared view exists among Shi‛ite scholars on the subject of politics and this particular relationship. Seen from a history of ideas perspective, it is not possible to speak about an unchanged metahistorical-political discourse which must have coloured all political thought throughout Shi‛a history. We find, rather, a broad spectrum of different views among Shi‛ite scholars, whose most apparent feature has been that of being shaped and changed by way of interaction with social and political conditions in Shi‛a dominated regions. These views include revolutionary radicalism, realpolitik thought and political quietism, or abstinence. The differences between them can be found in the prevailing political and historical circumstances of long ago, but the question is whether this model of explanation suffices for making clear why one group of Shi‛ite scholars should be drawn towards revolutionary radicalism while another sought out quietism - abstinence from politics - and yet another pursued realpolitik thought. Another question is whether, aside from the influence of social, historical and political structures and relations, a closer look should also be taken at the importance of the tradition of theological interpretation. Did, for example, the view of the relationship between faith and reason play any part in this context?
|
|
| 10. |
|
|
