| 1. |
- Luciani, Andrea, 1981-, et al.
(författare)
-
Erskine's Svappavaara : From modern Arctic town to global village
- 2021
-
Ingår i: Inheritable Resilience. - : Docomomo. - 9784904700778 ; , s. 958-963, s. 958-963
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Svappavaara is a small Swedish mining town located above the Arctic Circle. Here, in the 1960s, Ralph Erskine had the opportunity to apply a scheme for a model Arctic town that he presented at CIAM'59. The concept for adapting modern housing, and commercial and community uses, to the harsh subarctic climate, envisaged a south facing town, to maximise exposure to the sun. A sequence of wall buildings on the northern outskirts of the town shielded northern winds. The only parts of Erskine's ambitious plan that he designed and that materialised were the 197 metres long wall building known as Ormen Långe (the Long Snake) and some smaller single-family houses. Focusing on the history of the apartment block, Ormen Långe, this paper will show the tensions and struggles between a modern architectural utopia and a local peripheral context. The shrinking population, together with a low appreciation and problematic maintenance, led to premature obsolescence of the building and half of it being demolished in 2010. Since then, new users have appeared on the scene. Following the refugee crisis, a number of immigrants from all over the world moved to and are now living in Svappavaara, including Ormen Långe. Even in its current mutilated condition, Ormen Långe is still a precious surviving element of Erskine's legacy in the northernmost part of Sweden. © of the edition, docomomo International © of the images, their authors and © of the texts, their authors.
|
|
| 2. |
- Solberg Søilen, Klaus, 1968-
(författare)
-
Macklean som ekonom
- 2009
-
Ingår i: Svaneholms Årsbok. - Skurup : Svaneholm Andelsförening. ; , s. 37-48, s. 37-48
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rutger Macklean (1742-1816) står ofta beskriven som friherre, politiker, och skiftesreformist. I vilken grad var han också ekonom? Frågan kan verka något långsökt vid en första anblick, men då får man komma ihåg, att ekonomi är ett gammalt grekiskt ord för ”hushållningsadministration" och att det var just detta som präglade mycket av hans verksamhet på Svaneholm, både för egen och för andras räkning . På Mackleans tid fanns det inte ekonomer i den betydelsen som vi idag förstår begreppet. Adam Smith (1723-1790), som ofta räknas som grundläggaren av det vetenskapliga studiet av ekonomi, var t.ex. moralfilosof. Hans mest kända verk Wealth of Nations från år 1776 finner vi också i Mackleans bokhylla. På den tiden benämndes inte det vetenskapliga fackområdet ekonomi, men politisk ekonomi vilket var en blandning av vad vi i dag skulle kalla statsvetenskap och ekonomi.
|
|
| 3. |
- Norrlid, Ingemar
(författare)
-
Prövbarhet och relevans : Om minimikrav, optimumnormer och historieforskningens interna etiska kod
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Akademisk historia är en empirisk vetenskap i åtminstone den meningen att historiska utsagor, utsagor om det förflutna, är erfarenhetsbaserade. Utsagornas hållbarhet prövas mot det historiska källmaterialet och mot förnuft och logik. Prövningen sker inom forskarkollektivet och förutsätter kommunikation. Kommunicerbarhet är därför som jag ser det, liksom det för all vetenskap gällande kravet på ny kunskap, ett historievetenskapligt minimikrav och ett kategoriskt etiskt imperativ. Historia är en humanistisk vetenskap i betydelsen en vetenskap som handlar om människan i hennes sociala relationer i det förflutna. I övrigt är det historievetenskapliga forskningsområdet i dag gränslöst. En traditionell, länge i statsidealismen teoretiskt förankrad fokusering på politikhistoria, det politiska livets centrala gestalter och händelser, har övergivits. Det finns med den angivna begränsningen inte längre några förbjudna landskap på det förflutnas territorium. Vad som är bra och dålig historia bestäms utom av minimikraven av en uppsättning relevans- kriterier. Vetenskaplig relevans handlar om att sätta in ett problem i ett problemsammanhang. Relevansen är kumulativ, när problemet relateras till tidigare forskning, och teoretisk, när kopplingen är till samhälls- och/eller historieteori. Med existentiell relevans avses att historikern placerar människan och det mänskliga livets problematiker i centrum för sitt studium. Kravet på kumulativ relevans är inomvetenskapligt och okontroversiellt, teorirelevans har sedan en tid också kunnat påyrkas med inomvetenskapliga, i första hand förklaringsteo- retiska argument. Synpunkten att historia har eller måste bedrivas så att den får existentiell relevans har vanligen upplevts som utomvetenskaplig och på den grunden ibland som suspekt. Jag föreställer mig att det numera är en allmän insikt i vetenskapsvärlden att stipulativa inslag och ren metafysik, t. ex metodregler och antaganden om människans, samhällets och de sociala relationernas natur, och därtill en rad andra värderingsmässiga inslag, är ofrånkomliga när vi bygger vetenskap. Frågan om kravet på existentiell relevans förutsätter en omprövning av den vetenskapliga historiografins minimikrav tycks mig för den skull överspelad. Den alternativa frågan, om forskning som inte sätter människans existens i centrum är förenlig med minimifordringarna, skulle för ett fullständigare svar tarva en mera genom- lysande undersökning av det existentiella relevanskriteriet än som har kunnat företes här. När jag ovan har använt beteckningen 'nyhistorism', i en något annan betydelse än Floto (a.a. 267), för ny-nyhumanismen har det skett i övertygelsen att det i existentialismen, liksom för den delen i historiematerialismen, genljuder av den klassiska historismens föreställning att historien lever i mitt liv och alla människors liv och i alla relationer mellan människor, och att historien därför alltid är samtidig (Benedetto Croce).
|
|
| 4. |
- Bergman, Karl
(författare)
-
Makt, möten, gränser : skånska kommissionen i Blekinge 1669–70
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The object of this thesis is to examine the incorporation of the former Danish province of Blekinge into Sweden after the Treaty of Roskilde in 1658. This question has been analysed before but such studies have usually been coloured by the use of national ideas and notions born of a later age than the period under examination. This thesis analyses the so-called Transition Problem using theoretical models and ideas taken from the state formation debate which stresses such concepts as the conglomerate state, centralisation, homogeneity and a striving towards professional administration. The main sources are the archives of a Swedish Royal Commission, the Skånska Kommissionen, 1669-70. This material has made it possible to analyse how the inhabitants of Blekinge regarded their new rulers. In this context questions of identity are also discussed. A description of the interaction of authorities and subjects is central to the thesis and forms the basis of a discussion of integration. An analysis of the tenets of Lutheran Christianity has been deemed of great importance as these norms and values made possible a fruitful meeting between the groups involved. The thesis stresses the role of the inhabitants in the process of integration but also looks at the activities of Royal commissions and seeks to analyse their meetings with the citizens of the realm. A special chapter examines Blekinge's role in, and relationship to, the kingdom of Denmark in the sixteenth and seventeenth centuries.
|
|
| 5. |
- Bergman, Karl
(författare)
-
Bröd och brännvin. Örlogsflottans försörjning och tidigmodern produktion.
- 2007
-
Ingår i: Historisk Tidskrift. - Stockholm : Svenska Historiska Föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 1, s. 3-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under tidigmodern tid och som ett resultat av den expanderande flottan tvingades den militära ledningen i Sverige att engagera sig i den produktiva verksamhet som var ämnad att bidra till flottans försörjning. Detta engegemang innebar att flotan tekniska kunskap,dess logistiska kompetens och organisationsförmåga kom att användas i nya sammanhang.Den tidigmoderna produktion som etablerades i landskapet Blekinge kom att få betydelse för det moderna industrilandskapets utformning.
|
|
| 6. |
- Björkman, Christina, et al.
(författare)
-
What does it mean to Know Computer Science? Perspectives from Gender Research
- 2006
-
Ingår i: tripleC. - : http://triplec.uti.at/articles.php. - 1726-670X. ; 4:2, s. 316-327
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The epistemological basis for computer science (CS), on which research and education as well as development of applications are founded, are fundamental for its production of knowledge. In this paper we raise the issue of how gender research developed within science and technology can be used within computer science, to approach and discuss foundations of the discipline, and what the implications of this reflection are for CS education. After an introduction, which serves to motivate the questions raised, we discuss issues concerning the foundations of computer science. We then introduce gender research, as we use it, and present some points where this type of research can contribute to the question “What does it mean to know CS?”.
|
|
| 7. |
- Bergman, Karl
(författare)
-
Blekinge : gränslandets politiska geografi
- 2008
-
Ingår i: Blekingeboken. - Karlskrona : Blekinge hembygdsförbund. ; , s. 63-93
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det blekingska gränslandet har ofta i en äldre historieskrivning infogats i politiska konflikter som beskrivits utifrån ett nationalistiskt perspektiv där kulturella, politiska och etniska skillnader varit viktiga begrepp. Denna artikel tar fasta på gränslandets position i både det danska och det svenska riket under tidigmodern tid med avsikten att pröva de långa historiska utvecklingslinjer som formar ett mönster som sträcker sig över nationsbytet 1658. Med detta perspektiv framhävs en politisk geografi där gränslandets möjligheter och utsatthet präglas av ekonomiska och säkerhetspolitiska realiteter.
|
|
| 8. |
- Bergman, Karl
(författare)
-
Blekinge i det danska riket
- 2003
-
Ingår i: Ale, Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge.. - Lund : De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. - 0345-0708. ; 4, s. 23-36
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln behandlar den östdanska provinsen Blekinges relation till och interaktion med det danska rikets maktcentrum på Själland under perioden före provinsens införlivande i det svenska riket. Undersökningen tar sikte på hur en kamp om resurserna mellan aktörer i lokalsamhället och centralmakten formar de politiska relationerna mellan parterna. Lokala maktgrupperingar och deras förankring samt deras legitimitet prövas. Det övergripande perspektiv som prövas är begreppet kongomeratstat och dess tillämplighet på Blekinges relation till Danmark under perioden.
|
|
| 9. |
- Bergman, Karl
(författare)
-
Breed and ”Booze”, naval demand and early modern production
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This investigation discusses the connection between military supply needs, or more specific the navy capability to supply, primarily bread and alcohol, and the transformation from small-scale to large-scale production during the early modern period. Three questions are addressed: the significance of the relationship between burghers and military representatives to this transformation; the significance of military experience, including military techniques, to this transformation; and finally, whether or not early modern military production can be linked to modern industrialization. Together these questions can begin to answer the question about the connection between the nations military past and the shape of the modern industrial and political landscape. The period after the founding of the naval base Karlskrona in the south east of Sweden in the 1680´s was marked by repeated negotiations, disputes and severe production problems. The burghers could not always meet the growing demands of the Navy. This situation is investigated as an incentive for the Navy to begin the production of foodstuffs. In 1752, a Crown bakery could produce 100 000 pieces of so-called “succarie-breds” a day. The creation of a Crown distillery is another example of a state-operated manufacture at the time. Some of the ventures could be described as more successful than others. The Success and failures of these examples is studied in relation to the experience of military administration, the technical skills developed at the Naval base, as well as the importance of an “institution” that could mobilize labour forces and economic resources, to early modern Swedish production. At another level those questions is related to the Navy as a modernization force in confrontation with older forms of production in the hands of the guilds – and the Naval city as a possible “nod” for modernization in general. The connection between the early modern military production pattern and the long-term impact for the modern industrial landscape in the region is discussed in relation to the fact that this region became the leading industrial producer of alcohol and the leading grower of potatoes needed for this industry. Later on the potatoes became the base for the modern starch industry in the region.
|
|
| 10. |
- Bergman, Karl
(författare)
-
Erövrade danska provinser. Rum, erfarenhet och identitet
- 2008
-
Ingår i: Maktens mosaik. Enhet särart och självbild i det svenska riket. - : Atlantis. - 9789173533140 ; , s. 105-141
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln går igenom den forskning som under senare år behandlat inkorporeringen av de forna östadanska provinserna Skåne, Blekinge och Gotland i det svenska riket under 1600-talet. en jämförelse mellen de olika områdena lyfter fram gemensama drag och särarter. Fokus riktas mot vad som går att utläsa om människors rumsliga erfarenheter och deras förankring i rummet. Denna problematik diskuteras utifrån teoretiska utgångspunkter i teorier om rum och hur rumsliga konstruktioner ser ut.
|
|
