| 1. |
- Harvard, Jonas, 1971-
(författare)
-
Northern Experiences of Global Telegraphy : Materiality and Technology in the Scandinavian Periphery
- 2013
-
Ingår i: Global Communication Electric. - Frankfurt, New York : Campus Verlag.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Book abstract:As catalysts of our present global condition, telegraphs are emblems of modernity. The establishment of a worldwide network of landline and submarine cable connections in the mid-nineteenth century fostered the emergence of new structures and patterns of interaction on a global scale. World politics and a global economy only became possible with the creation of “global communication electric.” This book examines the emergence of this global media system between 1860 and 1930 in four sections—"Inter|Nationalisms," "Agents|Actors," "Use|News," and "Space|Time"—that aim to broaden and challenge popular conceptions of telegraphy. In exploring the varied uses of telegraphy, real or imagined, Global Communication Electric expands the notion of the telegraph as a globalizing medium: of connection as well as friction; of political, social, and economic entanglement as well as disentanglement; and of crossing as well as creating distance in space and time.
|
|
| 2. |
- Wall-Reinius, Sandra, 1974-, et al.
(författare)
-
Vägar till mångfunktionella landskap: En pilotmodell i Jämtlandsfjällen
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenteras resultat och slutsatser från forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” (Negotiating pathways to multifunctional landscapes – a pilot model in the Jämtland Mountains), finansierat av Naturvårdsverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet inom ramen för forskningssatsningen ”Storslagen Fjällmiljö” (www.storslagnafjall.se). Som projektets titel antyder så är olika vägval, förhandlingar och diskussioner om hur landskapet kan brukas av många intressenter centralt. Projektets specifika syfte har varit att analysera i) bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap, ii) historisk och nutida användning av fjälleder, och iii) leder i förvaltningen och finansiering av leder. Förhoppningen är att forskningen kan utgöra underlag för diskussion och dialog som kan leda fram till beslut som bidrar till att minska intressemotsättningar mellan fjällens olika aktörer och därmed bidra till en mer hållbar utveckling för alla i fjällandskapet. Södra Jämtlandsfjällen används av flera olika grupper med olika intressen och olika förväntningar, uppfattningar och värderingar om landskapet och dess användning. Det finns stora utmaningar i att hantera och balansera ett komplext mångfunktionellt landskap med många värden, intressen och behov (natur- och kulturmiljövård, skyddade områden, lokal användning, rennäring, friluftsliv och turism). Delar av den problematik som vi studerat har sina orsaker i att olika människor både beskriver och använder landskapet på vitt skilda sätt. Resultat visar att personer företrädesvis inom myndigheter och inom turismnäringen beskriver fjällen som ett av människan i det närmaste orört område eller som vildmark trots att landskapet nyttjas av olika intressegrupper. Personer som bor och verkar i området regelbundet betonar generellt sett mer området som ett vardagslandskap och arbetslandskap, vilket inte hindrar att de sätter ett stort värde på dess skönhet och mångfald. Mångbrukandet av landskapet i södra Jämtlandsfjällen liksom de många idéerna om vad landskapet är och ska vara, kopplar också till frågor kring bevarande och skydd. Studieområdet har varit föremål för diskussioner om en nationalpark som skyddsform och i den pågående nationalparksprocessen inkluderas även ett deluppdrag för länsstyrelsen att genomföra en ledutredning. Det är vår förhoppning att resultat från forskningen om bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap kommer till användning i den pågående nationalparksprocessen. Ledsystemet så som det ser ut i dag är resultatet av flera lager av historia, från samer, turister, forskare, pilgrimer, karoliner, jägare, fiskare, skogsarbetare, konditionsidrottare och andra. I dag har lederna genomgått en process där användandet har ökat som följd av att fler människor rör sig på fjället. Det historiska sambrukandet av stigar och leder var småskaligt, vilket var en viktig orsak till den relativa frånvaron av öppna konflikter. Enstaka vandrare störde exempelvis inte renarna i området, men ett ökat antal besökare och förlängda säsonger i besöksnäringen innebär att risken för konflikter ökar. Genom att besökstrycket blivit större på de mest populära lederna och att flera nya aktiviteter tillkommit framkom det bland vissa aktörer ett önskemål om att olika användargrupper bör ha ”sina” leder för att undvika konflikter.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Harvard, Jonas, 1971-
(författare)
-
Communication Artefacts? : Context and Content in the History of the Electric Telegraph
- 2008
-
Ingår i: Paper presented at Teknik- och vetenskapshistoriska dagarna, Tekniska museet Stockholm, 8-10 april 2008..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The use of any communication technology requires a shared set of meanings regarding the technology itself. This paper discusses how the conflict between idealised notions of the electric telegraph and actual experiences of the technology as an artifact and material prescence, affected the interpretation of telegraphic dispatches in Sweden during the period 1850–1870. Drawing on both comments on the new technology published in regional newspapers and archival sources from the Swedish telegraph agency Telegrafverket, the paper reconstructs the main traits of this tension. Although the electric telegraph was a positively charged symbol for the possibility of bridging space in a short time, its uses and materiality on the local level created conflicts between different groups of local citizens, potential users and personnel at the regional telegraph offices. The existence of such conflicts highlights the complexity of the processes whereby, using the termonology of SCOT [The Social Construction of Technology] the perceived meaning of a new technology after an initial period of competing interpretations, reaches "closure".
|
|
| 5. |
- Harvard, Jonas, 1971-
(författare)
-
Annihilation of time and space or increased asymmetry? : The usage of the electric telegraph by two Swedish regional newspapers, 1850–1870
- 2011
-
Ingår i: Comparativ. Zeitschrift für Globalgeschichte und vergleichende Gesellschaftsforschung. - Leipzig : Leipziger Universitätsverlag. - 0940-3566. ; :6, s. 44-67
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Der elektrische Signale verarbeitende Telegraph habe, so wird oft gesagt, Zeit und Raum „aus- gelöscht“, indem er Kommunikation vom physischen Transport der Nachrichten trennte. Der Artikel prüft die empirische Stichhaltigkeit einer solchen Feststellung durch den Vergleich der Ausbreitungsgeschwindigkeit von Neuigkeiten in zwei schwedischen Provinzzeitungen zwischen 1850 und 1870. Die eine wurde im südschwedischen Helsingborg herausgegeben, wo eine gute Anbindung an klassische Transportwege bestand. Die andere erschien im Nor- den, in der weit abgeschiedeneren Stadt Piteå. Beide Orte waren seit den 1850er Jahren an das Telegraphennetz angeschlossen. Es ließe sich annehmen, dass die Unterschiede in ihrer relativen Distanz zur Hauptstadt Stockholm und zum europäischen Kontinent durch die neue Technologie aufgehoben würden, was sich am Zeitverzug der aufgenommenen Nachrichten messen lässt. Die Resultate zeigen, dass die neue Technologie im Süden rasch vollständig im- plementiert wurde, im Norden dagegen nur sporadisch zum Einsatz kam. Statt die Distanzen zu verringern führte die neue Technologie sogar zum Anwachsen der relativen Entfernung zwischen den Orten. Dies lag vor allem an Faktoren wie den Kosten für die Verwendung von Nachrichten, die über den Telegraphen übermittelt wurden, im Verhältnis zum Einkommen aus dem Zeitungsvertrieb, sowie den vermuteten Bedürfnissen der Leser.
|
|
| 6. |
- Harvard, Jonas, 1971-, et al.
(författare)
-
Asymmetries of Transnational Telegraphy, 1855–1939 : Ideas, Materiality and the Use of the Telegram
- 2011
-
Ingår i: Comparativ. Zeitschrift für Globalgeschichte und vergleichende Gesellschaftsforschung. - Leipzig : Leipziger Universitätsverlag. - 0940-3566. ; :6, s. 7-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Asymmetrie ist ein zentrales Konzept für das Verständnis der Rolle, die der Telegraph in der Ge- schichte der Globalisierung gespielt hat. Dieser Beitrag zeigt diese asymmetrische Entwicklung des globalen Telegraphennetzwerks und setzt sich mit einer allzu systemorientierten Sicht und einer weithin unkritischen Charakterisierung des Telegraphen als Motor der Globalisierung aus- einander. Zwei Trends in der aktuellen Geschichtsschreibung sind dafür besonders ermutigend: Einerseits haben verschiedene Forscher begonnen, den scheinbar revolutionären Charakter des Telegraphen kritischer zu beurteilen, indem sie mehr Aufmerksamkeit auf die technologische Entwicklung vor dem Telegraphen und auf Kommunikationsstrategien, die parallel zu ihm ent- wickelt wurden, gelegt haben. Andererseits haben Untersuchungen des Telegraphen im im- perialen Kontext die wechselseitige Abhängigkeit der imperialen Mächte unterstrichen und dabei Konflikte um die Ausweitung des Telegraphennetzwerkes in den Blick genommen. Die Einleitung zu diesem Themenheft schließt damit, dass sie Ideen, Materialität und Gebrauch als drei Perspektiven identifiziert, unter denen die Untersuchung der inhärenten Asymmetrien des globalen Telegraphennetzwerkes besonders fruchtbar erscheint.
|
|
