| 1. |
|
|
| 2. |
- Egan Sjölander, Annika, 1971-, et al.
(author)
-
Motorspriten kommer! : en historia om etanol och andra alternativa drivmedel
- 2014
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Motorspriten kommer! löd budskapet i början av 1900-talet. Liknande utfästelser om alternativa drivmedel har gång på gång hörts genom historien. Men de oljebaserade bränslena har behållit sitt grepp om transportsystemet, trots att de alltid ansetts problematiska. Varför?Den här boken handlar om olika försök att utveckla och förverkliga alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Den spänner över ett drygt sekel, från slutet av 1800-talet och framåt, och behandlar bland annat sulfitsprit, syntetisk bensin, gengas, metanol och den första och andra generationens etanol. I fokus står motiven bakom dessa alternativ varför de har ansetts angelägna och önskvärda liksom de problem och strukturella hinder som de har mött och alltjämt fortsätter att möta. Boken ger historiska och medievetenskapliga perspektiv på de pågående försöken till en omställning på drivmedelsområdet och bidrar till kunskap av värde för såväl beslutsfattare som allmänhet.Boken bygger på forskning som utfördes inom det tvärvetenskapliga projektet Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning. Den är skriven av samtliga forskare i projektet Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, Jenny Eklöf, Erland Mårald, Christer Nordlund och Bosse Sundin i samarbete med Henrik Lång.
|
|
| 3. |
- Foka, Anna, 1981-, et al.
(author)
-
Introduction to the DHQ Special Issue : Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
In: Digital Humanities Quarterly. - Boston : Alliance for Digital Humanities Organisations. - 1938-4122. ; 12:3
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available (see [Crane, Seales, and Terras 2009]; [Smithies 2014]; [Terras, Nyhan, and Vanhoutte 2013]; cf [Foka et al. 2017]). The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions [Drucker 2013] [Nygren, Foka, and Buckland 2014] #nygren2016 [Westin 2014] #westin2015[Chapman, Foka, and Westin 2016] [Foka and Arvidsson 2016]. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology [Westin, Foka, and Chapman 2018]. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediately obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within video games [Chapman 2016]. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
| 4. |
- Lindkvist, Anna, et al.
(author)
-
Intensive Forestry as Progress or Decay? : An Analysis of the Debate about Forest Fertilization in Sweden, 1960–2010
- 2011
-
In: Forests. - : MDPI Publishing. - 1999-4907 .- 1999-4907. ; 2:1, s. 112-146
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In the mid-1960s, fertilization (with nitrogen) had a breakthrough as a promising forest management method in Swedish company owned forests. The activity grew and peaked during the 1970s but then lost ground and stabilized at a low level in the 1990s and early 2000s. Over the last five years, however, interest in fertilizing Swedish forests has increased again. In this article both the forestry industry’s, and the environmental movement’s, attitudes toward forest fertilization over time are investigated. Furthermore, conflicting persistent ideas about nature and future, i.e., “figures of thought”, within interest groups, representing forestry and the environmental movement respectively, are identified and analyzed in relation to the debate on fertilization. The analysis reveals mainly three figures of thought that have influenced this debate during the period, “the idea of progress”, “the idea of decay” and “the idea of the great chain of being”. The study thus sheds light on how the relationship between forestry and the environmental movement has evolved from the 1960s until today and uncovers thought patterns that have stood, and continue to stand, in opposition to one another.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Chapman, Adam, et al.
(author)
-
What is historical game studies?
- 2017
-
In: Rethinking history. - : Taylor & Francis. - 1364-2529 .- 1470-1154. ; 21:3, s. 358-371
-
Journal article (peer-reviewed)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Funke, Michael, 1966-
(author)
-
Johan Victor Svenson
- 2017
-
In: Svenskt biografiskt lexikon. - Stockholm : Riksarkivet. ; , s. 628-631
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Biografisk artikel om industrialisten och uppfinnaren John Victor Svenson
|
|
| 10. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(author)
-
Morfars farmors syster Brita Stina Larsdotter Rim : Återtagande av lulesamisk och skogssamisk historia och identitet i ett bosättarkolonialt Sverige
- 2021
-
In: Tidsskrift for kjønnsforskning. - : KILDEN - Informasjonssenter for kjønnsforskning, Universitetsforlaget. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 4, s. 197-214
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Hur hänger ett foto av en lule- och skogssamisk kvinna taget 1868 ihop med ett samtal mellan mor och dotter i ett kök över hundra år senare? I denna artikel tar jag utgångspunkt i en bild på min morfars farmors syster, skogs- och lulesamiska kvinnan Brita Stina Larsdotter Rim från 1868, som jag mötte 2008 för första gången i en webbutställning, och ett avgörande kökssamtal på svenska med min mamma på 1990-talet. Brita Stinas ansikte återfinns, än idag, via Nordiska museet tillgängliggjort online, utan restriktioner, utan etiska förbehåll, och utan att Brita Stinas livshistoria finns återgiven. Att resonera kring mitt möte med Brita Stinas bild och hur det hänger ihop med min familjs osynliggjorda samiska historia utgör ett återtagande – ett försök att använda bilden på ett samiskt sätt. Det är ett bidrag till svensk kolonial och bosättarkolonial historia, och därigenom ett bidrag till nordisk och europeisk historisk och kvinnohistorisk forskning. Jag ifrågasätter hur denna historia skrivs och hur den återges på museer, i undervisning i skola och på universitet, i läroböcker och i kurslitteratur.
|
|
