| 1. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Morfars farmors syster Brita Stina Larsdotter Rim : Återtagande av lulesamisk och skogssamisk historia och identitet i ett bosättarkolonialt Sverige
- 2021
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - : KILDEN - Informasjonssenter for kjønnsforskning, Universitetsforlaget. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 4, s. 197-214
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur hänger ett foto av en lule- och skogssamisk kvinna taget 1868 ihop med ett samtal mellan mor och dotter i ett kök över hundra år senare? I denna artikel tar jag utgångspunkt i en bild på min morfars farmors syster, skogs- och lulesamiska kvinnan Brita Stina Larsdotter Rim från 1868, som jag mötte 2008 för första gången i en webbutställning, och ett avgörande kökssamtal på svenska med min mamma på 1990-talet. Brita Stinas ansikte återfinns, än idag, via Nordiska museet tillgängliggjort online, utan restriktioner, utan etiska förbehåll, och utan att Brita Stinas livshistoria finns återgiven. Att resonera kring mitt möte med Brita Stinas bild och hur det hänger ihop med min familjs osynliggjorda samiska historia utgör ett återtagande – ett försök att använda bilden på ett samiskt sätt. Det är ett bidrag till svensk kolonial och bosättarkolonial historia, och därigenom ett bidrag till nordisk och europeisk historisk och kvinnohistorisk forskning. Jag ifrågasätter hur denna historia skrivs och hur den återges på museer, i undervisning i skola och på universitet, i läroböcker och i kurslitteratur.
|
|
| 2. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Gut la dån? Vem är du? Kukas sie olet? Who are you?
- 2020. - 1
-
Ingår i: Kiruna Forever. - Stockholm : Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes Förlag. - 9789198511253
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The ore, the forest and the hydropower of the northern Sami territories (nowadays the northernmost part of Sweden) have for a long time been essential to the unsustainable life of luxury that many people, perhaps even you, lead today.The question in the title – asking who you are in Lule Sami, Swedish and Meänkieli – is about exactly this. Do you remember your foremothers and forefathers, what part they played in this history? Which role, based on all that has happened, is now yours? Let’s break it down into smaller parts. And begin with a question about joy: What makes you feel joy, and is that feeling connected to some kind of consumerism? How do you live? In what kind of building? Where does the water that you drink come from, where does the food processed by your body end up? What is your daily mode of transport? Are you a permanent resident under the control of the Swedish State or do you move freely as you wish? How does all of this connect with the culture you live in? Have you ever considered what Swedish culture really is? And how Swedish culture is being defined through words, images, and stories, through the history you were told, or perhaps through the history you were not told?I want to invite you along on a voyage of reversed perspectives. During which you, as you are today, have to contort yourself to remember – in order to understand who you are, who you have become, and how this depends on what your predecessors did and said. ‘Sweden’ has not always been. Modern Sweden – that is the Kingdom of Sweden – was established as a colonial nation state in the 16th century. Up until then the Sámi were influential and powerful. But, concurrently with other European colonisation processes taking place across the world, Sweden also became an assertive colonial state; an empire founded on the colonisation of the Sámi territories.
|
|
| 3. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Gut la dån? Vem är du? Kukas sie olet?
- 2020. - 1
-
Ingår i: Kiruna Forever. - Stockholm : Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes Förlag. - 9789198511253
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Malmen, skogen och vattenkraften, i de nordliga samiska territorierna, (och numera de nordligaste delarna av Sverige) har under lång tid varit förutsättningen för den vällevnad och ohållbara livsstil som många människor, kanske även du, upprätthåller idag.Titelfrågan – om vem du är – på (lule)samiska, svenska och meänkieli, handlar om just detta. Minns du dina förmödrar och förfäder, och vilken del de har haft i denna historia? Vilken roll, som bygger på det som hänt, är, i nutiden, din? Låt oss bryta ner detta i lite mindre delar. Vi börjar med en fråga om glädje: Vad får dig att känna glädje och är den känslan kopplad till något slags konsumtion? Hur lever du? I vilken slags byggnad, varifrån kommer vattnet du dricker, vart tar maten du processat genom din kropp vägen? Hur färdas du dagligen? Är du fastboende och under svenska statens kontroll eller förflyttar du dig fritt som du vill? Och hur hänger detta ihop med den kultur du lever i? Har du funderat något på vad svensk kultur egentligen är? Hur svensk kultur formuleras i ord, bild, berättelser, i historien du fått lära dig, eller kanske den historia du inte fått lära dig?Jag vill ta dig med på en perspektivvändarresa. Där du, som den du är idag, får vrida och vända på dig för att minnas – och därmed förstå vem du är, vem du blivit, beroende på vad dina föregångare gjort och sagt.Sverige har inte alltid varit. Sverige – Svea rike – som modern kolonialstat skapades på 1500-talet. Fram till dess var samer inflytelserika och mäktiga. Parallellt med de europeiska kolonisationsprocesserna runtom i världen blev även Sverige en stark kolonialstat, ett imperie, grundat på just kolonisationen av de samiska territorierna.
|
|
| 4. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Kolonisationen, rasismen och intergenerationella trauman : Analys, reflektioner och förslag utifrån ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning
- 2017
-
Ingår i: <em>Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II</em>. - Uppsala : Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. - 9789188559289 ; , s. 99-113
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this article I argue that there is a desperate need of Sámi LED research and education. I discuss Swedenand Swedish academia from a decolonial perspective. The question regarding Sámi representationin academia – in research and education – or rather the void of representation and its consequences isdiscussed along with the colonial scientific paradigm of continued exploitation. The article ends with a sketchof a Manifesto for Sámi related and Sámi led research. The article is based on my own experiences andconversations with others in Swedish and international academia, Indigenous scholars and activists, as wellas interviews and conversations from 2004 and until today. Methodological and theoretical approaches aretaken from Indigenous Methodologies/Theories/Studies, Feminist Technoscience and a historical researchtradition called “ego-histoire”.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
Taming exotic beauties : Swedish hydropower constructions in Tanzania in the era of development assistance, 1960s-1990s
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study analyses the history of a large hydroelectric scheme – the Great Ruaha power project in Tanzania. The objective is to establish why and how this specific scheme came about, and as part of this to identify the key actors involved in the decision-making process, including the ideological contexts within which they acted. Although the Tanzanian actors and the World Bank (IBRD) are discussed, main focus is on the Swedish actors on project level.Kidatu, the first phase of the Great Ruaha power project (constructed between1970-1975), became the first large-scale hydropower station in Tanzania. As such, it paved the way for Tanzanian entrance into the Big Dam Era and significant changes within the Tanzanian landscape. As well as the dry river bed at Kidatu, and the small reservoir that precedes it, the Great Ruaha power project also involved the creation of a huge artificial lake, the Mtera reservoir. The Kidatu hydropower station was the first large undertaking within Swedish bilateral aid, and implied the takeover of control of hydropower construction in Tanzania by Swedish enterprises, replacing the enterprises of the former colonial power. A hydropower plant is a complex technoscientific artefact. The construction of a hydropower plant is preceded by a large number of technological choices, scientific prestudies and estimations of costs and revenues. A hydropower plant is also a complex social creation, and is as such filled with social actors engaged in conflicts, compromises and power structures. The decision to construct Kidatu hydropower station was a result of negotiations and activities within what is called “development assistance”. This brings in yet another dimension, the political one, involving export and import of technology, foreign capital, and foreign influence in decision-making processes, as well as ideas about how to bring development and progress to a people supposed to be living in “poverty and misery”. The study is divided into three main parts. The first part analyses the context of Swedish development assistance in the support to the construction of hydropower plants. This part discusses Swedish state-supported hydropower exploitation of indigenous people’s territory within Sweden’s borders in the 20th century and the background of Swedish development assistance, from the 1950s to the early 1960s. The second part analyses the event of Swedish development assistance entering Tanzania and the Great Ruaha power project, with the main focus being on the period 1965 – 1970. The third part is an analysis of the technoscientific basis for the decisions taken to implement the Great Ruaha hydropower scheme. Main focus is on the period 1969-1974, discussed against the backdrop of precolonial and colonial studies. While focus is on the 1960s and 1970s, in both part two and three events in the 1980s and 1990s are discussed. The study shows that although Sweden was not a colonial power in Tanzania, colonial imagery, and relations to the colonial era, as well as Sweden’s background of internal colonialisation, exerted an influence on the decision-making process and the actors involved in the Great Ruaha power project.The study is mainly based on archival sources, complemented with oral sources from Tanzania and Sweden. Recognizing the complexity of large-scale hydropower and the attempts to control watercourses that large scale hydropower necessitates, in the specific context of decolonisation and development assistance that the decision-making process behind the Great Ruaha hydropower scheme reveals, the analysis of the actors involved is based on feminist and postcolonial perspectives.
|
|
| 7. |
- Öhman, May-Britt, 1966-
(författare)
-
The Ski or the Wheel? : Foregrounding Sámi technological Innovation in the Arctic Region and Challenging its Invisibility in the History of Humanity
- 2021. - 1
-
Ingår i: Routledge Handbook of Critical Indigenous Studies. - : Routledge. - 9781138341302 - 9780429440229
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dating back more than 5000 years, skiing and ski technology are innovations from Sámi territories, Sábme. The oldest ski found in Sábme is over 5000 years old. Rock depictions of persons skiing are estimated to date back to 2000-1500 BC. Scholars mention the skiing people, the Sámi, and their advanced skills in rapidly moving about on skis, starting from the 6th century AD, until late 19th century. There are around 300 words for snow and snow conditions in Sámi and several of these relate to conditions for skiing. Yet, this advanced technological innovation are rarely celebrated in history books, nor within museum exhibitions, which seem to intently, for example, celebrate the wheel as an early human innovation. Conversely, Sámi ski technology is largely invisible in academia and in other places of cultural production even though for millennia it has been a significant feature of major importance to the livelihood and wellbeing in Arctic Sámi territories. This chapter is a step towards a more comprehensive history of humanity, inclusive of the Arctic region of Fenno-Scandinavia, and in particular the Sámi territories, foregrounding Sámi technological knowledge and expertise, adapted to specific conditions and geographies in the Arctic climate. The chapter draws on the extensive scholarly and popular literature on Sámi and Swedish/Nordic history and archeology, as well as the history of skiing.
|
|
| 8. |
- Spik, Susanne, 1962-, et al.
(författare)
-
Tánnak – här och nu : En förstudie om förutsättningar för att stärka samiska innovationsföretag
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 2000-talet tog Susanne Spik och Karin Kuoljok, båda renägare och renskötare i Sirges sameby, initiativ till ett projekt i samarbete med Luleå tekniska universitet ”Kvinna i sameby”. I samtalen i projektet föddes en dröm om att kunna spåra och följa renar på nätet. Susanne och Karin inledde ett samarbete med forskare inom genus och teknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) med mål att ta fram ett kommunikationsnätverk anpassat till fjällmiljön baserat på nätverkstekniken Delayed Tolerant Networking, DTN. För att kunna vidareutveckla ett renspårningssystem anpassat till den nya nätverksmiljön och den samiska renskötselns förutsättningar startade Susanne och Karin företaget, Tánnak AB. Företaget blev en tidig föregångare i att utveckla en produkt som kombinerade informations- och kommunikationsteknik (IKT) med traditionell ekologisk kunskap (TEK). Förenklat kan TEK sägas vara kunskap om den nära naturomgivningen och hur den hållbart kan utnyttjas. TEK har vuxit fram främst hos människor som varit beroende av naturresurser de hade i sin närhet. Kunskapen skiftar över tid och följer förändringar i både traditioner och naturförhållanden. Kunskapen förs vanligtvis vidare muntligt och i praktiskt arbete. Susanne och Karins intresse för att ta fram produkten föddes utifrån sina egna erfarenheter och behov som renskötare och kvinnor, men också med en önskan om att underlätta för den yngre generationen att kunna fortsätta bedriva renskötsel och leva ett bra liv. Behovet var formulerat utifrån deras erfarenheter och syftade till att kunna utveckla och förnya renskötseln. En del i detta var att också få ner driftskostnaderna och att minska miljöpåverkan. Deras ursprungliga företag har idag övergått till företaget Tánnak International AB som marknadsför spårningssystemet för även andra områden än renskötseln. Tánnak International AB bygger vidare på den produkt som Susanne och Karin tog fram utifrån sina kunskaper om både renskötsel och markerna. Idag är dock Susanne och Karin inte längre majoritetsägare i företaget och renspårningssystemet saknar formellt patent. Susanne Spik och Karin Kuoljok har idag inte ekonomiskt inflytande i nuvarande företaget Tánnak International AB. Denna förstudie bygger på ett samarbete med nuvarande ledning för Tánnak international AB, Bobby och Jim Carlsson och de ursprungliga innovatörerna till företaget, Karin Kuoljok och Susanne Spik och forskaren May-Britt Öhman. Förstudien är en del av forskningsprojektet Dálkke – urfolksperspektiv på klimatförändringar, inom ramen för delområdet som rör samisk innovation och klimatförändringar. Förstudien syftar till att initiera en process att undersöka förutsättningarna i svenska Sápmi för samiska innovation och att fördjupa företagets kunnande om urfolk och mänskliga rättigheter. I denna process ingår att lyfta fram de ursprungliga innovatörernas grundidéer och deras produkt som en samisk innovation. På så sätt kan Tánnak International stärka sitt varumärke genom att profilera sig som ett samiskt innovationsföretag som kombinerar ny teknik med traditionell ekologisk kunskap. Certifieringar och märkningar kan vägleda konsumenter och underlätta för företag i att profilera sin produkt. Finns det behov av att certifiera samiska innovationsföretag? För att kunna undersöka förutsättningarna för att ta fram ett certifieringssystem för samiska innovationsföretag behövs en kartläggning av vilka certifieringar och märkningar som finns och hur dessa fungerar i svenska Sápmi idag.
|
|
| 9. |
- Öhman, May-Britt, 1966-, et al.
(författare)
-
Documenting an Ongoing Pandemic : A Sámi Reindeer Herders' Diary during the COVID-19 Pandemic
- 2024
-
Ingår i: Minorities in Global History. - : Bloomsbury Academic. - 9781350382237
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter explores the management of the Covid-19 pandemic and it effects focusing on Norrbotten County, the largest county in Sweden, which occupies a quarter of the country, with 98,245 square kilometers and a population of 250,000.Norrbotten has two international borders, Finland and Norway, crossing Indigenous Sámi territories and reindeer grazing and herding lands. The effects are linked to geography, cold climate, natural resource exploitation, industries, multicultural population, and sparsely populated areas with long journey times to access healthcare.The county has a large Sami population and the largest number of reindeer and reindeer herders on the Swedish side of Sábme.The research project “Pandemic in the (sub) Arctic North: A supra and cross-disciplinary data collection on experiences, resilience and social mobilization during the COVID-19 pandemic focusing on Norrbotten county,” was initiated in March 2020 and ended by April 2022. The project was led by the author of this chapter, Dr. May-Britt Öhman, Associate Professor of Environmental History, Lule and Forest Sámi of the Lule River valley. Within the project, an important part was the participants’ own documentation of their everyday life, including reflections on the events and developments during the crisis management period. One of the project participants was Henrik Andersson, a reindeer herder in the Gällivare Forest Sámi community, Flakaberg group, and also a coauthor of this chapter. Gällivare Forest Sámi village is one of fifty-one reindeer herding Sámi villages on the Swedish side of Sábme. The reindeers’ land stretches from the inland around Gällivare city and out into the archipelago of Luleå city.In wintertime the reindeer are in the area of the archipelago in the Gulf of Bothnia, and during the summer they move to the grazing lands in the inland.Andersson started documenting his everyday life in March 2020, when he first heard of the pandemic. He uses a first-person perspective bringing together situated knowledge and ego-histoire.The diary contains written entries and photographs and thereby documents the experiences from Sámi reindeer herding throughout almost two years of the Covid-19 pandemic.In this chapter, May-Britt Öhman has made a selection of entries, starting from day one, covering from the first day when Henrik Andersson heard about Covid-19 in March 2020 to the end of August 2020. The entries thus follow half of the reindeer herding year, including winter season when the grazing is often hard to find, spring migration from the coastal areas toward the inland, the calving season and the calf marking season, and the short time of rest that follows in August before the herders’ work begins again.In this article, we have only entered the first few months of Henrik Andersson’s corona diary, showing the initial thoughts, responses, and difficulties that emerged. As most are aware, the situation continued for very long. When this article was being finalized, in early 2023, the Covid-19 situation was far better, but still not completely over. There has been very little study on the situation of the reindeer herders during the Covid-19 pandemic, at least not on the Swedish side of Sábme. Our research project, which was mainly data collection, has contributed to highlight a few of the issues at stake and will hopefully result in more research and writing on this subject.
|
|
| 10. |
|
|
