| 1. |
|
|
| 2. |
- Wiklund, Jenny, 1975-
(författare)
-
Journal - rekonstruktion av kropp och minne
- 2017
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har utvecklats i interdisciplinärt samarbete mellan Jenny Wiklund och KTH, Akademiska Sjukhuset i Uppsala, Uppsala Universitet, Karolinska Institutet, Kungl. Konsthögskolan, Aarhus Arkitektskole, och curator Jan Åman.Projektet har utvecklats skulpturalt vid Kungl. Konsthögskolan. Förstudier har genomförts vid Karolinska Universitetssjukhuset. I finalstudien kombineras studier vid Uppsala Akademiska Sjukhuset, Bild- och Funktionsmedicinskt centrum/Röntgen i tredimensionell visualisering av medicinsk bild med studier i klinisk anatomi vid Uppsala Universitet, för att förenas i skulptural gestaltning och iscensättning.R1 Reaktorhallen iscensätts som ett platsspecifikt monumentalverk. Den fysiska installationen i rummet bildar en temporal kappa om utställningskapitlen i avhandlingsutställningen som handlar om kropp och hjärna. Utställningen berättar om en specifik tidpunkt, utan minne och proprioception. Här finns ingen historia och ingen framtid.Genom utställningen skapas en förståelse för sambanden mellan teoretiskt tänkande och visuell gestaltning. Det är forskning genom konstnärlig och arkitektonisk precision med referenser till konst, arkitektur, medicin och medicinsk teknik. Referenserna är från verkliga objekt i verkliga rum, specifika verk från specifika konstnärer och genom auskultering vid flertalet expertpresentationer, där människor genom närvaro förmedlat sin kunskap.Arkitektur är spatial konstruktion av identitet, här i utställningsform som temporal visuell spatial-estetisk poetik. Formen på framläggningen av avhandlingen är vald efter det huvudsakliga ämnet som utreds, minnet, och dess temporala omskapande av rummet vid varje specifik tidpunkt det framkallas. Det visuella intrycket kommer före alla andra beskrivningar, i logik med den händelse som föregick doktorandprojektets ämne, en minnesförlust, där upplevelsen av rummet kom före språket, kroppen före hjärnan, intränade minnen i form av siffror före en självbiografi.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Björn, Hellström
(författare)
-
Universell utformning i den kommunala samhällsbyggnadsprocessen : Om konsten att bygga en organisation med spelrum för reflektion, kreativitet och professionellt omdöme
- 2022
-
Ingår i: Jämlik livsmiljö. - Stockholm : Kungliga tekniska högskolan. ; , s. 17-46
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avsikten med universell utformning är att behovsägare med olika individuella krav ska göras delaktiga i samhällsstyrningen så tidigt som möjligt och genom hela förloppet via designlösningar i form av tjänster och produkter som svarar mot behoven. Syftet med den här studien är att utreda Uppsala kommuns arbete med tillgänglighetsfrågor, med särskilt fokus på universell utformning. Det handlar framför allt om att belysa universella utmaningsmöjligheter och -svårheter som kan hänföras till kommunal processtyrning med fokus på följande centrala faktorer:BegreppspreciseringOrganisationSamverkanPlaneringStyrning Studien utgår från närläsning av fjorton kommunala styrdokument som hanterar frågor om tillgänglighet och universell utformning, upprättade i Uppsala under perioden 2015–2020. Därutöver har elva tjänstepersoner i Uppsala kommun och Uppsala Funktionsrätt djupintervjuats.Ambitionen är inte att precisera explicita råd, kravkriterier, indikatorer, checklistor, standardiserade metoder och andra former av styrmedel. Utgångspunkten är att precisera frågor – inte genom förenklingar och generaliseringar – utan med hänsyn till komplexa förutsättningar i relation till omvärldsfaktorer som stöd för att komma närmare en förståelse för universell utformning som processdrivet angreppssätt. Därutöver innefattar studien en uppsättning öppet formulerade rekommendationer, med ambitionen att bidra med kunskap om hur universell utformning skulle kunna genomsyra den kommunala samhällsbyggnadsprocessens olika skeden.I studien ställs följande fråga: Hur kan man bygga en organisation med spelrum för reflektion, kreativitet och professionellt omdöme? Många organisationer hämmar detta spelrum genom att skapa ledningssystem med regler och rutiner som har motverkande effekt. Studiens genomgående tema handlar därför om hur angreppssättet universell utformning kan tillämpas i samhällsbyggnadsprocessen som medger spelrum för den kreativa byråkraten.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Koch, Daniel, 1976-
(författare)
-
Den produktiva staden
- 2019
-
Ingår i: Arkitekten. - Stockholm : Sveriges Arkitekter. - 0347-058X. ; :5, s. 52-53
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Framtidens hållbara stad är en minst sagt het potatis. En mängd olika aktörer presenterar förslag, modeller och idéer som rör allt från problembeskrivning till lösningar. Trots alla inlägg och oavsett hur problematiken beskrivs så formuleras lösningen ofta som en relativt tät, kvarterslik stadsstruktur med aktiva bottenvåningar och levande stadsrum.Samtidigt blir frågor om lokal produktion och resurshantering allt viktigare, och lyfts som utmaningar för framtida hållbar utveckling av bland annat FN. Men hur väl går lokal produktion och levande stadsmiljö ihop?Om vi talar om ”den produktiva staden”, så följer frågan om hur vi föreställer oss staden och hur vi sätter upp ideal och mål för den. I dagsläget är den ideala stadsbilden i princip alltid fri från de komponenter som möjliggör lejonparten av den produktion vi konsumerar.
|
|
| 8. |
- Koch, Daniel, 1976-
(författare)
-
En levande stad
- 2018
-
Ingår i: PLAN. - Stockholm : Föreningen För Samhällsplanering. - 0032-0560. ; 2018:6-7, s. 49-67
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I februari i år rapporterade Handelns Utredningsinstitut (HUI) att det i Sverige fanns planer på 2,2 miljoner nya kvadratmeter köpcentrum – något som var en nedgång från tidigare beräknade 2,6 miljoner. Av dessa förväntades i 2017 års rapportering 1,1 miljoner stå klara 2020. Detta i ett land som redan har bland de högsta antalet kvadratmeter köpcentrum per capita i världen. Samtidigt går allt mer stadsplanering ut på att åstadkomma en mer ’levande stad’ genom framförallt ’aktiva bottenvåningar’, där det senare i nio fall av tio, om inte mer, betyder butiker, restauranger och caféer. Argumentation om socialt hållbara städer faller ofta in i samma typ av lösning, där ’stadsliv’ likställs med livliga gator. Livliga gator likställs i sin tur med många människor på gator och torg, som löses med de verktyg som står till hands – handel. Många människor på gatorna framstår allt mer som mål snarare än medel. Det här är en bild som är svår att få ihop med en retorik om minskat resursutnyttjande och omställning av ekonomier inför enklimatsmart framtid. [...]I den här artikeln tänker jag mig resonera utifrån detta, och några valda utgångspunkter. För att kunna göra det kommer jag ta mig rätten att göranågot orättvisa beskrivningar, förenklade tolkningar och vara selektiv i mina val av utgångspunkter. På många sätt är det i det närmaste en förhoppning att många läsare tycker att jag överdriver och vinklar snarare äntvärtom – ibland behöver det göras för att kunna förtydliga frågeställningar, utmaningar, och poänger. Det är helt enkelt meningen att utifrån några påtagliga hållbarhetsutmaningar vrida perspektivet på planerings- och stadsbyggnadsutmaningar vi står inför som kan verka övermäktiga mensom jag är övertygad om är både fullt möjliga och nödvändiga att ta oss an, samtidigt som jag kommer röra mig på gränsen till naivitet i vissa delar för att kunna föra huvudargumentet framåt.(utdrag ur inledningen)
|
|
| 9. |
- Koch, Daniel, 1976-
(författare)
-
Systemvärld, livsvärld, och materiell värld : Implikationer och möjligheter för rumsliga analyser
- 2022
-
Ingår i: Jämlik livsmiljö. - Stockholm : Kungliga tekniska högskolan. ; , s. 97-150
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillgänglighet finns inte i den fysiska miljön eller enskilda individen, utan uppstår i relationen mellan människa och miljö. Men hur ser det sambandet ut, och hur relaterar individens upplevelse av den byggda miljön till den data och de verktyg som finns inom kommunal planering och för rumsanalys? Rumsanalyser är ett viktigt verktyg som idag används för att bättre förstå hur den byggda miljön samspelar med ett antal olika faktorer, och utveckling av både teori och metod har gjort dem både mer precisa och relevanta just utifrån relationen mellan människor och miljö. Viktiga steg mot att göra analyser mer användbara ur ett universell formgivningsperspektiv har tagits inom projektet; de redovisas i studie 2, och i den här studien.Samtidigt finns kvarvarande frågor som blir viktiga när frågan ställs om förutsättningarna för olika människor ska analyseras i olika modeller. En viktig fråga är om analyser kan utgå från individers upplevelser av tillgänglighet, istället för på annat vis dokumenterade faktorer. Frågan blir viktig inte minst eftersom befintlig data inte alltid motsvarar det som behövs för att kunna svara på viktiga frågor i sammanhanget, och då insamling av sådan data kan vara väldigt omfattande. Men också eftersom den enskilda individens upplevelser bäst förstås utifrån den individen - rumsanalyser syftar till att förstå andra frågor.Genom en enkätundersökning i samarbete med Funktionsrätt Uppsala kommun har det här studerats närmare. Det framkommer såväl utmaningar som möjligheter, och viktig kunskap om hur analyser och data behöver förstås har vuxit fram. Det tar sig uttryck i begreppen ”systemvärld”, ”livsvärld” och ”materiell värld” som ett sätt att strukturera förståelsen och arbete med universell utformning som systemfråga. I den här studien fokuseras sedan på vad analyser av ”livsvärldsdata” kan säga, och frågor kring hur det kan bidra till kommunalt planeringsarbete. Det vill säga, hur rapporterade utmaningar och hinder i miljön påverkar rumsliga systemanalyser, vad vi kan lära av det, och hur det kan bidra till en dynamisk arbetsprocess i samverkan.
|
|
| 10. |
-
KTHA #3
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under vårterminen 2015 bildade arkitekturskolan en stadsbyggnadsgrupp bestående av Alexis Pontvik, Ann Legeby, Catharina Gabrielsson, Daniel Koch, Erik Wingquist och Meike Schalk. Huvudsyftet var att stärka och utveckla ämnet men också att skapa en tydligare koppling mellan forskning och undervisning och hitta fler samarbetsformer. I grunden låg också ett uppdrag från rektor att utveckla en profil i socialekologiskt samhällsbyggande inom arkitekturämnet. På hösten 2015 ordnade vi ett seminarium och ett symposium som hette Disciplinarities/Transdisciplinarities respektive Transversal Ecologies med en serie internationella gäster. Under våren 2016 arrangerades en seminarieserie i samarbete med ABF i ABF-huset i Stockholm med både svenska och internationella föreläsare och diskussionsdeltagare. Stadbyggnadsgruppens arbete har både skett genom ett informellt och spontant idéutbyte och genom en formell mötesstruktur och vi har haft en pågående diskussion om att samla forskning, studentarbeten och reflektioner om stadsbyggnad i en publikation. På ett organiskt sätt har denna diskussion skiftat i format och omfattning och uttryck. I ett av våra samtal började vi prata om KTHA, en publikation som initierades av Staffan Lundgren och gavs ut i två nummer (KTHA #1, 2010, och KTHA #2, 2011). Där blandades material ifrån lärare studenter och forskare med ambitionen att spegla den pågående verksamheten. Vi ser en poäng i att arbeta för samarbeten och skapa kontinuitet och därför blev det symboliskt intressant att väcka publikationsserien till liv och göra ett tredje nummer (KTHA#3). Vi har försökt arbeta inkluderande och spretigt för att visa upp en bredd och en öppen diskussion. Produktionen av katalogen sammanföll också med en utställning av studentarbeten ifrån årskurs 3 och SUPD-programmet. Delar av det utställda materialet är med i publikationen, liksom ett par ytterligare studentarbeten och bidrag från forskare och lärare utanför arbetsgruppen. Publikationen kompletterar utställningen och ger ett breddat perspektiv på en mängd frågor. Samtidigt gör vi inga anspråk på att vara kompletta eller heltäckande – vare sig för stadsbyggnadsfrågor i allmänhet, eller för hur Arkitekturskolan jobbar med dessa. Vi hoppas däremot att en läsning av denna publikation kan väcka tankar och frågor att ta vidare in i framtiden.
|
|
