| 1. |
|
|
| 2. |
- Olsson, Gertrud
(författare)
-
Osman Hamdi Bey och berättandet genom historiska lager
- 2017
-
Ingår i: Dragomanen. Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul & Föreningen Svenska Istanbulinstitutets Vänner. - 1402-358X. ; :19/2017
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln möter vi den turkiske mångsysslaren Osman Hamdi Bey (1842–1910); målare, jurist, arkeolog och museidirektör verksam i Istanbul. Utbildad i Frankrike under den koloniala eran återvände Osman Hamdi 1869, efter nio år, till det egna landet. Osman Hamdi blev pionjär för utställningsverksamheten i Turkiet när han som museidirektör för Arkeologiska museet i Istanbul visade föremål från arkeologiska utgrävningar. Man kan se Osman Hamdi som ett osmanskt sändebud likt en konsul eller dragoman. Han överbryggar eller neutraliserar avståndet mellan occidenten och orienten. Hans plats och rum där förmedlingarna sker är främst Istanbul och Turkiet, men också upprätthållande en relation till Paris och fransk kultur. Han förflyttar sig mellan Istanbul och Anatolien, leder och följer utgrävningar, följer med och leder in föremål i museerna. Vidare förmedlar han avbildade rum genom måleriet, filtrerat genom oljans uttryck, som i sin tur återkopplar till det fysiska (original)rummet. I samtidens fotografiers vyer skildras såväl 1800-talets motiv och självporträtt som undersökandet av en ny teknik och förhållningssätt till estetik. I målningarna kan vi alltjämt läsa av rummens arkitektur och användning, osmansk tradition, kakelmaterial, textilier och ornament – ett narrativt berättande genom måleriets realism och symbolism. Föremålen berättar sina historier utanför målningarna, de är dokumenterade, systematiserade och placerade på museer för att där i nya kontexter fortsätta tala. De kaklade väggarna brukas fortfarande efter 600 år i sina dagliga användningar. Kakelplattorna åldras, slits och renoveras men har kvar sitt ursprungliga material och uttryck. Det hållbara kaklet som genom färg, yta och ornament berättar sin historia om och om igen.
|
|
| 3. |
- Boström, Ragnhild, 1917-2016, et al.
(författare)
-
Sveriges kyrkor 75 år
- 1987
-
Ingår i: Kulturminnesvård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 0346-9077. ; :4, s. 27-29
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sveriges Kyrkor, ett av forskningsföretagen vid riksantikvarieämbetet,fyller i höst 75 år. Kyrkobyggnaderna och deras inredning är en viktig del av vårt kulturarv. Understörre delen avdettaårhundrade har Sveriges Kyrkor inventerat och beskrivit medeltida och yngre kyrkor i alla delar av landet. Mycket arbete är gjort och mycket arbete återstår. Ragnhild Boström, mångårig medarbetare, gör en historisk tillbakablick. Axel Unnerbäck på byggnadsavdelningen berättar om vad Sveriges Kyrkor gör idag.
|
|
| 4. |
- Karlsson, Jan, 1952-
(författare)
-
Gävle teater nyrestaurerad
- 1986
-
Ingår i: Kulturminnesvård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 0346-9077. ; :1, s. 19-22
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gävle teater uppfördes efter ritningar av arkitekt Axel Fredrik Nyström och invigdes 1878. Det är ett av vårt lands bästa exempel på en teaterbyggnad utformad enligt de principer som introducerats vid de stora teaterbyggena på kontinenten, bl a i Paris och Wien, och Gävle teater intar härigenom en central plats i svensk arkitekturhistoria.Åren 1983-85 genomfördes under ledning av Hidemark & Månsson Arkitektkontor AB en omfattande tillbyggnad och upprustning av teatern till en kostnad av 25 500 000 kronor. Teatern återinvigdes i september 1985. I samband med restaureringen återställdes bl a de ursprungliga dekorationsmålningarna i salong och foajef. Till dessa konserveringsarbeten lämnade riksantikvarieämbetet ett bidrag på 400 000 kronor.Med anledning av restaureringen av målningarna presenterar Kulturminnesvård en bildkavalkad, som ackompanjeras av texter av antikvarie Jan Karlsson, Länsmuseet i Gävleborgs län.
|
|
| 5. |
- Larsson Lovén, Lena, 1956
(författare)
-
People at Work in Ostia
- 2020
-
Ingår i: Lide and Death in Multicultural Harbour City: Ostia antica from the Republic thtough Late Antiquity, (Acta instituti romani Finalandiae), ed. A Karivieri. - 0538-2270. ; 47, s. 225-230
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Aggeklint, Eva, 1966-
(författare)
-
Lars Nittves M+ i Hongkong : decenniets största och mesta museiprojekt
- 2015
-
Ingår i: Kina-rapport. - 0345-5807. ; :3, s. 14-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- M+museet för visuell kultur i Hongkong öppnar portarna för kinesisk samtidskonst och visuell kultur i ett unikt museiprojekt i Asien. 2018 står byggnaden på 60 000 kvm på plats med Herzog & de Meuron som arkitekt. M+ är dock mycket mer än byggnaden. Lars Nittve berättar under ett samtal i Umeå 2014 om hur det är att skapa ett nytt slags museum enligt demokratisk modell som inte tidigare funnits i Hongkong.
|
|
| 7. |
- Hartmann, Sys
(författare)
-
Att bevara byggnadskunst
- 1989
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :3-4, s. 40-42
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I vår nordiska serie har turen kommit till Danmark. Sys Hartmann vid Miljöminnisteriets Planstyrelse, Bygningsfredningskontoret, ger en presentation av de danska ambitionerna vad gäller bevarandet av landets byggnadsarv.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Koch, Daniel, 1976-
(författare)
-
Den produktiva staden
- 2019
-
Ingår i: Arkitekten. - Stockholm : Sveriges Arkitekter. - 0347-058X. ; :5, s. 52-53
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Framtidens hållbara stad är en minst sagt het potatis. En mängd olika aktörer presenterar förslag, modeller och idéer som rör allt från problembeskrivning till lösningar. Trots alla inlägg och oavsett hur problematiken beskrivs så formuleras lösningen ofta som en relativt tät, kvarterslik stadsstruktur med aktiva bottenvåningar och levande stadsrum.Samtidigt blir frågor om lokal produktion och resurshantering allt viktigare, och lyfts som utmaningar för framtida hållbar utveckling av bland annat FN. Men hur väl går lokal produktion och levande stadsmiljö ihop?Om vi talar om ”den produktiva staden”, så följer frågan om hur vi föreställer oss staden och hur vi sätter upp ideal och mål för den. I dagsläget är den ideala stadsbilden i princip alltid fri från de komponenter som möjliggör lejonparten av den produktion vi konsumerar.
|
|
| 10. |
- Koch, Daniel, 1976-
(författare)
-
En levande stad
- 2018
-
Ingår i: PLAN. - Stockholm : Föreningen För Samhällsplanering. - 0032-0560. ; 2018:6-7, s. 49-67
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I februari i år rapporterade Handelns Utredningsinstitut (HUI) att det i Sverige fanns planer på 2,2 miljoner nya kvadratmeter köpcentrum – något som var en nedgång från tidigare beräknade 2,6 miljoner. Av dessa förväntades i 2017 års rapportering 1,1 miljoner stå klara 2020. Detta i ett land som redan har bland de högsta antalet kvadratmeter köpcentrum per capita i världen. Samtidigt går allt mer stadsplanering ut på att åstadkomma en mer ’levande stad’ genom framförallt ’aktiva bottenvåningar’, där det senare i nio fall av tio, om inte mer, betyder butiker, restauranger och caféer. Argumentation om socialt hållbara städer faller ofta in i samma typ av lösning, där ’stadsliv’ likställs med livliga gator. Livliga gator likställs i sin tur med många människor på gator och torg, som löses med de verktyg som står till hands – handel. Många människor på gatorna framstår allt mer som mål snarare än medel. Det här är en bild som är svår att få ihop med en retorik om minskat resursutnyttjande och omställning av ekonomier inför enklimatsmart framtid. [...]I den här artikeln tänker jag mig resonera utifrån detta, och några valda utgångspunkter. För att kunna göra det kommer jag ta mig rätten att göranågot orättvisa beskrivningar, förenklade tolkningar och vara selektiv i mina val av utgångspunkter. På många sätt är det i det närmaste en förhoppning att många läsare tycker att jag överdriver och vinklar snarare äntvärtom – ibland behöver det göras för att kunna förtydliga frågeställningar, utmaningar, och poänger. Det är helt enkelt meningen att utifrån några påtagliga hållbarhetsutmaningar vrida perspektivet på planerings- och stadsbyggnadsutmaningar vi står inför som kan verka övermäktiga mensom jag är övertygad om är både fullt möjliga och nödvändiga att ta oss an, samtidigt som jag kommer röra mig på gränsen till naivitet i vissa delar för att kunna föra huvudargumentet framåt.(utdrag ur inledningen)
|
|
