| 1. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
För en antikapitalistisk antirasistisk feminism - Intervju med professor Diana Mulinari
- 2019
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här videointervjun berättar Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, om sitt arbete med att bland annat introducera begreppet intersektionalitet i Sverige. Hon menar att den svenska feminismen grundar sig på antagandet att den svenska erfarenheten av jämställdhet är den bästa i världen och att denna erfarenhet bör användas för att utbilda andra. Den politiska diasporan, som Diana var en del av, kom till Sverige och bar med sig helt andra kvinnliga erfarenheter av konfrontationer med manlig dominans och konservativa regimer. Idén om att feminismen var en fantastisk svensk produkt framstod för dem som begränsande och eurocentrisk. Hur den svenska feminismen skulle förstås teoretisk blev en central diskussion inom den breda feministiska rörelsen i Sverige. Intervjuserien, som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet, handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. Projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo.
|
|
| 4. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(författare)
-
Autentiska och artificiella frågor till svensk text Automatisk frågegenerering jämfört med användares frågor för informationsåtkomst : Authentic and artificial questions to Swedish text Automatically generated questions versus user-generated questions for information access
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Informationssökning mot ostrukturerade datakällor som fri text är ett av de områden där användargränssnitt med fri formulering i naturligt språk har tagits fram. I ett sådant, eventuellt AI-betonat, system kan några grundläggande svårigheter från användarperspektivet märkas. En sådan svårighet är att en användare inte känner till huruvida en fråga som hon avser att ställa egentligen kan besvaras av den aktuella texten. Denna svårighet, tillsammans med andra, som de kraftiga variationsmöjligheterna för formen för ett giltigt svar på en ställd fråga, riskerar att leda till att användarintrycken av systemtypen blir negativa. De moment som behöver ingå i ett sådant frågebaserat informationssystems funktionssätt måste på något sätt inbegripa en mappning av frågeled i frågan (t.ex. när) till den form och grammatisk funktion som svaret i texten måste ha (för frågan när normalt ett tidsadverbial). Bland annat denna iakttagelse inbjuder till användning av automatisk frågegenerering (question generation, QG). Frågegenerering innebär att frågor som en naturlig text besvarar initialt utvinns av ett program som samlar in dem i explicit form. Tanken för användning i informationssökning är att en användare i gränssnittet enbart ska kunna ställa just dessa frågor, vilka faktiskt besvaras av texten. Denna studie gäller just de frågor som ett automatiskt frågegenereringssystem för svenska kan, och genom vidare utveckling, skulle kunna generera för godtycklig digital svensk text. Även om mängden automatiskt genererade frågor och frågeformuleringar kan bli mycket stor, utrymmesmässigt många gånger större än ursprungstexten, så är det tydligt att den beskrivna metoden för frågegenerering för svenska inte kan och troligen inte heller kommer att kunna förmås att skapa alla de frågor och frågeformuleringar som en vanlig användare skulle anse att en viss text besvarar. Men hur väl fungerar då automatiskt genererade frågor i detta sammanhang? Denna uppsats kretsar kring en användarundersökning där undersökningsdeltagare har ombetts att formulera frågor som texter besvarar, och som anses vara relevanta frågor. Den resulterande samlingen frågor undersöktes och kategoriserades. Resultatet av undersökningens huvudfråga visar att bara 20-25 % av användarnas frågeformuleringar skulle kunna genereras direkt automatiskt med aktuell ansats – utan vissa informationstekniska förbättringar. Uppsatsen föreslår viss ny terminologi för detta outforskade område, bl.a. för att skilja mellan de olika grader av processkrav som generering av olika frågeslag från text kräver.
|
|
| 5. |
-
Esaias Tegnérs kyrkliga tal utgivna av Barbro Wallgren Hemlin på uppdrag av Tegnérsamfundet. I. Åren 1813-1823
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Esaias Tegnér (1782–1846) var en av sin tids största kulturpersonligheter. Han var berömd poet, professor i grekiska och politiker och hade kontakt med de flesta av sin tids inflytelserika personer, bl.a. genom flitig brevväxling. Men förutom allt detta var han också präst och sedermera biskop i Växjö stift. Inom ramen för dessa roller höll han många predikningar och andra typer av kyrkliga tal. Dessa ges nu för första gången ut i en samlad vetenskaplig utgåva med kritisk textkommentar. Totalt omfattar utgåvan 83 olika tal från åren 1813 till 1839. Tegnérs kyrkliga tal riktar sig till alla som har intresse för Tegnér och hans samtid eller för svensk kulturhistoria i allmänhet. För forskare inom olika discipliner innebär utgåvan att Tegnérs samlade kyrkliga produktion blir tillgänglig i vetenskapligt pålitlig version. I denna första volym finns predikningarna och talen från 1813 till 1823. Under dessa år var Tegnér prebendekyrkoherde i Stävie och Lackalänga samtidigt som han innehade en tjänst som professor i grekiska vid Lunds universitet. Volymen innehåller också en längre inledning där principerna för utgivningsarbetet diskuteras och de olika typerna av tal beskrivs, förteckningar av talen och manuskripten samt ett förord av prof. Sten Hidal.
|
|
| 6. |
-
Conservative Economies of Knowledge in Nineteenth-Century Press : Economías conservadoras del conocimiento en la prensa del siglo XIX
- 2022
-
Ingår i: Decimonónica. Journal of Nineteenth Century Hispanic Cultural Production. - 1554-6535. ; 19:2
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The press in nineteenth-century Latin America, as a public arena for the formation of the new nations, has often been associated with the consolidation of liberalism and of the specific cultural and economic systems that governed modern life under the devices of modernity, progress, and newness. However, as a matter of fact, the press was also the site of articulation for conservative agendas, partly as a response to the advances of liberalism, but also as a means to explore modes of expression that facilitated the recognition of positive aspects of liberal modernity while retaining ties with tradition. Therefore, in order to fully understand how modern nations are a result of an always contested liberal state design, it is also imperative to understand how the press, with its literary and other types of cultural texts, expressed conservative values. As the nineteenth century advanced, a myriad of newspapers and magazines published an array of genres, both textual and visual, that covered from news, political debates and satire to literary texts, as sketches of manners, poetry, short-stories and novels by instalments. To understand the material mechanisms and conservative sensibilities that operated behind discourses of tradition, hierarchy, family, property, and so on, this special issue will focus on the formulation of conservative economies of knowledge in nineteenth-century Latin-American press. What forms did the relationships between bodies, natural resources, and other aspects of the material world take in the conservative imagination? What knowledge of the material world and bodies emanated from the aesthetic and other discursive expressions of conservative sensibilities? How did aesthetic and other discursive expressions seek to create and inform social forms, forms of government, modes of persuasion, ways of knowing or failing to know the world? The articles included in this special issue will consider the relationship between aesthetics, the press, and conservatism in a variety of approaches related to particular cases from the heterogeneous corpus of periodical publications of the century in Argentina, Chile, Costa Rica, Mexico and Spain. From popular genres, such as the calendar (West) or the theatre (Herranz) to more learned genres, such as poetry (Castro) and didactic texts on geography (Soriano Salkjelsvik); from more sociological approaches (Gutiérrez Negrón and Herranz) to more political ones (Martínez Gramuglia, Cuvardic & Baltodano, Vicenteño Bravo); from a philosophical take on affects (Ruisánchez Serra) to mapping the pedagogical ideas of a public figure (Kaempfer), the articles give an idea of the vast array of possibilities that arise from the study of economies of knowledge from the vantage point of conservative sensibilities in the press. Methodologically, the articles also cover a range of approaches from literary and historical studies, extending from the distant reading offered by the digital humanities (Ruisánchez Serra), the sociology of literature (Gutiérrez Negrón), the sociology of language (Martínez Gramuglia), historiographical approaches (Cuvardic & Baltodano, Kaempfer and Vicenteño Bravo), cultural studies and close readings (Castro, Soriano Salkjelsvik, and West). By bringing forward until now forgotten or overlooked newspapers and magazines, this special issue is also a contribution to the studies of the nineteenth century and an invitation to further diving into the archives, where much work still needs to be done. The study of the press allows us to show how different versions of the national and the global interacted in the construction and moulding of the reading public; the focus on conservative economies of knowledge visualises the existing tensions in those processes and gives us a deeper understanding of the performativity of conservative agendas. We are especially interested to show how the press served as a space where competing notions of conservatism could take aesthetic form in transnational or transatlantic contexts and how conservative thinkers and writers displayed the multiple values and affects that accompanied these notions.
|
|
| 7. |
- Punzi, Elisabeth, 1968, et al.
(författare)
-
Jiddisch, språkfrämjande och levande kultur
- 2024
-
Ingår i: Shmues! Judiskt kulturarv i Sverige. ; :2
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elisabeth Punzi möter Tomas Woodski, språkfrämjare för jiddisch på Institutet för språk och folkminnen, och samtalar om jiddisch som kulturarv. Vad innebär det att jiddisch räknas som ett minoritetsspråk och på vilket sätt är jiddisch ett kulturarv? Vi pratar språkbärare och språkfrämjande, jiddischlitteratur, judisk identitet och jiddisch i pridesammanhang.
|
|
| 8. |
- Oscarson, Mats, 1939
(författare)
-
Emeriti 23 — Vetenskapens seniorer om forskningen, karriären och livet
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ny forskning om engelska språket i daglig kommunikation och neonatologins (nyföddhetslärans) makalösa utveckling under senare årtionden. EMERITI, program nr 23, gästas av Karin Aijmer, professor emerita i engelska, samt Ingemar Kjellmer, professor emeritus i pediatrik. Programledare är Mats Oscarson, professor emeritus i pedagogik. /// This Swedish language publication is a video recorded conversation on research and development issues in two academic disciplines at the University of Gothenburg, Sweden, i.e. English and Neonathology. Participants are Dr Karin Aijmer, professor emerita in English, Dr Ingemar Kjellmer, professor emeritus in pediatrics, particularly neonathology, and Dr Mats Oscarson, professor emeritus in education, also chair of the discussion and producer of the video manuscript.
|
|
| 9. |
-
Esaias Tegnérs kyrkliga tal utgivna av Barbro Wallgren Hemlin på uppdrag av Tegnérsamfundet. II. Åren 1824-1830
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Esaias Tegnér (1782–1846) var en av sin tids största kulturpersonligheter. Han var berömd poet, professor i grekiska, akademiledamot och politiker och hade kontakt med de flesta av sin tids inflytelserika personer, bl.a. genom flitig brevväx- ling. Men förutom allt detta var han också präst och sedermera biskop i Växjö stift. Inom ramen för dessa roller höll han många predikningar och andra typer av kyrkliga tal. Åtskilliga av dessa har bevarats åt eftervärlden och de ges nu för första gången ut i en samlad vetenskaplig utgåva med kritisk textkommentar. Totalt omfattar utgåvan 83 olika tal från åren 1813 till 1839. Esaias Tegnérs kyrkliga tal riktar sig till alla som har intresse för Tegnér och hans samtid eller för svensk kulturhistoria i allmänhet. För forskare inom olika discipliner innebär utgåvan att Tegnérs samlade kyrkliga produktion blir tillgänglig i vetenskapligt pålitlig version. I denna andra volym finns predikningarna och talen från Tegnérs första biskopsår, 1824 till 1830. Under denna tid framträdde han i alla sina biskopliga roller och i volymen kan, förutom predikningar, läsas tal från visitationer, prästvigningar, kyrkoinvigningar och kyrkoherdeinstallationer. I många tal anknöt Tegnér till den aktuella situationen. Han talade om kyrkobyggen och skolfrågor, om svält och nöd, om en hotande koleraepidemi, ett kungabarns födelse, tidens expansiva mission och utvecklingen i de katolska länderna. Många av de ämnen Tegnér tog upp behandlas närmare i utgåvans sakkommentar. Volymen innehåller också en inledning som ger en övergripande bild av Tegnérs omständigheter under de aktuella åren.
|
|
| 10. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Antirasistiska rörelsers kamp för demokrati - Intervju med människorättsaktivisterna Sabrin Jaja från Pantrarna och Emma Dominguez från Megafonen
- 2019
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här videointervjun berättar Sabrin Jaja – socionom och f.d. ordföranden i Pantrarna — och Emma Dominguez – konstnär och talesperson för Megafonen — om hur de sociala rörelserna Pantrarna och Megafonen startades, hur de ramas in av majoritetssamhället och dess institutioner och vilka strategier de arbetar med för att kunna upprätthålla oberoende. Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. Projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo.
|
|
