| 1. |
- Kuzmičová, Anežka, 1982-, et al.
(författare)
-
Reading and company : embodiment and social space in silent reading
- 2018
-
Ingår i: Literacy. - : Wiley. - 1741-4350 .- 1741-4369. ; 52:2, s. 70-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Reading, even when silent and individual, is a social phenomenon and has often been studied as such. Complementary to this view, research has begun to explore how reading is embodied beyond simply being ‘wired’ in the brain. This article brings the social and embodied perspectives together in a very literal sense. Reporting a qualitative study of reading practices across student focus groups from six European countries, it identifies an underexplored factor in reading behaviour and experience. This factor is the sheer physical presence, and concurrent activity, of other people in the environment where one engages in individual silent reading. The primary goal of the study was to explore the role and possible associations of a number of variables (text type, purpose, device) in selecting generic (e.g. indoors vs outdoors) as well as specific (e.g. home vs library) reading environments. Across all six samples included in the study, participants spontaneously attested to varied, and partly surprising, forms of sensitivity to company and social space in their daily efforts to align body with mind for reading. The article reports these emergent trends and discusses their potential implications for research and practice.
|
|
| 2. |
-
Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The cultural policies of the Nordic welfare states from the 1930s onwards mark a paradigmatic shift in the conditions under which the arts operate. This volume explores the historical and discursive ramifications of this process, and its impact on the place of art and literature in the Nordic ideal of modernity. As the contributors testify, cultural policy and the arts were integral to the conception and configuration of the welfare state apparatus, rather than merely serving an ornamental function within it. The thirteen articles, representing a wide range of disciplines and approaches, provide a multifaceted exposition of the relation between artistic practices and politics in above all the Swedish welfare state. By surpassing the traditional scope of literary and visual studies, cultural policy studies, and sociology, as well as urban and environmental studies, this anthology provides a stepping stone for future research.
|
|
| 3. |
- Martinez, Merisa, et al.
(författare)
-
Refining our conceptions of ‘access’ in digital scholarly editing: Reflections on a qualitative survey on inclusive design and dissemination.
- 2019
-
Ingår i: Variants - The Journal of the European Society for Textual Scholarship. - : OpenEdition. - 1573-3084 .- 1879-6095. ; 14:1, s. 41-74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper we explore layered conceptions of access and accessibility as they relate to the theory and praxis of digital scholarly editing. To do this, we designed and disseminated a qualitative survey on five key themes: dissemination; Open Access and licensing; access to code; web accessibility; and diversity. Throughout the article we engage in cultural criticism of the discipline by sharing results from the survey, identifying how the community talks about and performs access, and pinpointing where improvements in praxis could be made. In the final section of this paper we reflect on different ways to utilize the survey results when critically designing and disseminating digital scholarly editions, propose a call to action, and identify avenues of future research.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Litteratur som livskunskap : tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Litteraturen diskuteras av hävd livligt, och så har det också varit på senare tid. Tydliga exempel är kanondebatten för några år sedan och den nu aktuella debatten om fakta och fiktion. Mindre uppmärksamhet har däremot i både forskning och media ägnats litteraturens betydelse och funktion för läsarens existentiella och sociala personlighetsutveckling. I syfte att stärka detta viktiga område anordnades därför det tvärvetenskapliga symposiet ”Litteratur som livskunskap” i Borås den 23–24 september 2008. Det var ett samarrangemang mellan Institutionen för biblioteks och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås (Skans Kersti Nilsson)och Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet (Torsten Pettersson). Evenemanget finansierades av Riksbankens jubileumsfond. Symposiets utgångspunkt var att lyfta fram det intellektuella, emotionella och funktionella samspelet mellan litteraturen och läsaren, litteraturens möjlighet att stimulera tankar och känslor inom individen men också tankeutbyte mellan individer. Denna litteratursyn förekommer inom många områden och ämnesdiscipliner. Att bedriva och utveckla motsvarande forskning är en uppgift för litteraturvetenskap, för biblioteks- och informationsvetenskap, för svenskämnets didaktik och i lärarutbildningen, för medicin och vårdvetenskap, för psykologi, psykiatri och psykoterapiutbildning, för filosofi och teologi. Här finns det sammantaget en stor potential för nya insikter. Det positiva gensvar som vi fick då vi kontaktade forskare från dessa områden visar också att en tvärvetenskaplig samling uppfattas som angelägen. Samtliga sjutton föredrag som hölls vid symposiet levererades sedan också – ibland i något omarbetad form – för denna volym. Ordet ”livskunskap” har av volymens redaktörer valts med anknytning till den amerikanska filosofen Martha Nussbaums banbrytande arbete om filosofi och litteratur, Love’s Knowledge (New York 1990). Nyaristotelikern och dygdeetikern Nussbaum har i sin forskning ställt frågan om hur vi bör leva. Målet för människans liv är, menar hon, självförverkligande. Det uppnås då vi väljer att leva ett gott liv, och svaret på frågan ”Hur bör vi leva?” finner vi inom oss själva. Detta svar är alltså i viss mening subjektivt men, som hon tydligt markerar, därför inte relativistiskt. Det råder betydande enighet om vad som är grundläggande för ett gott mänskligt liv. Martha Nussbaum betraktar således relationen mellan litteratur och etik som mycket intim. Vi läser för att förverkligas, vi ”läser för livet” (”reading for life”, Love’s Knowledge, s. 29): för att ställa våra egna frågor till de texter vi älskar, för att söka bilder och förebilder att spegla våra liv i. Litteraturläsning ger, menar Nussbaum, den typ av kunskap som Aristoteles kallar ”fronesis”, d.v.s. praktisk kunskap baserad på en positiv uppfattning om människans förmåga till empati och medkänsla. Denna förmåga är väsentlig även för det demokratiska samhället. Den svenska terminologin på området är ännu inte etablerad och vårt ordval ”livskunskap” och ”personlighetsformande” motsvaras ibland av andra uttryck om ”verklighetsförståelse” och ”identitetsbyggande”. Gemensamma antaganden för denna volym och det symposium som den utgår från kan dock sägas vara: ”Litteraturen gestaltar en syn på livet”; ”Litteraturläsning skapar en dialog mellan text och läsare”; ”Denna dialog kan påverka läsarens livssyn och personlighetsutveckling”; och ”Denna påverkan är värd att studera i ett tvärvetenskapligt perspektiv”. Sammantaget, men i många fall också var för sig, kombinerar bidragen åtskilliga perspektiv. En gruppering av dem har därför inte varit alldeles lätt men ändå nödvändig för att läsaren skall se en grundläggande struktur. Boken liksom symposiet inleds med Juhani Ihanus keynoteföredrag, som ger ett historiskt och teoretiskt perspektiv på hur ordens och litteraturens betydelse kan uppfattas. Tillsammans med fem andra principiellt inriktade bidrag bildar det en första avdelning ”Historiska och teoretiska utgångspunkter”. Därefter följer ”Möten med litteraturen”, en avdelning som redogör för läsningens betydelse såväl individuellt som i (terapi)grupper och för möjligheterna att bedriva forskning kring detta. Den sista avdelningen ”Litteraturens roll inom skolan, biblioteken och högskolan” belyser, som rubriken anger, försöken att mer eller mindre målmedvetet utnyttja litteraturens potential som livskunskap inom utbildnings- och biblioteksväsendet. Genomgående för alla avdelningar är att många artikelförfattare också föreslår nya forskningsuppgifter. En ofta återkommande gemensam nämnare är då behovet att främja växelverkan mellan å ena sidan textorienterade vetenskaper och å andra sidan vetenskaper som koncentrerar sig på människans psyke. Det är en naturlig följd av ett enkelt men fundamentalt faktum, nämligen det att litteraturens värdefulla potential för livskunskap alltid i sista hand bygger på samspelet mellan textens beskaffenhet och läsarens psykiska konstitution. Det är en integrerad process – men den västerländska vetenskapssamhället splittrar upp den nödvändiga forskningskompetensen i olika discipliner. Denna volym är ett första litet steg i en mer integrerad riktning. Det är vår förhoppning att den skall stimulera svensk forskning till att fortsätta dess inriktning: att bättre förstå det intrikata samspelet mellan text och psyke för att kunna stöda och utveckla det i olika mänskliga sammanhang.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hellström, Martin
(författare)
-
Hoppe, författare som vill ljuga ärligt
- 2011
-
Ingår i: Borås Tidning. - : AB Borås Tidning. - 1103-9132. ; :18 sept 2011
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Hellström, Martin
(författare)
-
Tomas Tranströmers verklighetsbild
- 2012
-
Ingår i: Borås Tidning. - : AB Borås Tidning. - 1103-9132.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hellström, Martin, et al.
(författare)
-
Schuld und Scham : Psychologische Hemmung oder weltbewegende Kraft?
- 2014
-
Ingår i: Leitkulturen und Wertediskussionen. Zur Darstellung von Zeitgeschichte in deutschsprachiger Gegenwartsliteratur. - : iudicium. - 9783862054527 ; , s. 39-57
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den antologi som artikeln publiceras i bearbetar frågan om värderinger och led-kulturer (Leitkulturen) i Europa. Artikeln undersöker mot bakgrund av olika litterära verk hur begreppen 'skam' och 'skuld' bearbetas och under de senaste 200 åren har förändrats vad gäller valör och betydelse. Det visar sig att de har stor betydelse för en individs identitetskonstruktion, men att de förlorar sin betydelse pga en förandrad syn på just identiteten. I en värld där det finns en totalitet av sambanden och där allt befinner sig i ett allomfattande nätverk är individens gränser allt mer flytande, vilket korresponderar med att bl.a. moraliska begrepp tappar sin betydelse och kraft. Dagens värdedebatt är således inte bara konservativ vad gäller enskilda (moraliska) värderingar utan framför allt pga av att dessa värderingar kopplas till en föråldarad syn på individen där den inte uppfattas som splittrad och indragen i óändliga nätverk utan som avgränasad och överblickbar.
|
|
