| 1. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 2. |
- Jonsson, Stefan, 1961-
(författare)
-
Litteratur och politik
- 2021. - 1
-
Ingår i: Natur & Kulturs litteraturhistoria. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127149403 ; , s. 338-360
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Politik är att styra och ordna ett samhälle, det må vara en stad, ett land eller ett imperium. Litteratur är på sätt och vis också att styra och ordna ett samhälle, fast inte i handling, förhandling och beslut, utan i ord – inte med en budget eller en poliskår, utan med inbillningskraft och fantasi. Människor har i alla tider sjungit och berättat. I alla samhällen har människor använt sånger och berättelser för att tolka sin gemensamma historia och sin framtid, sina utmaningar och konflikter. Exakt hur politiken flätats in i litteraturen har förstås varierat. Men det går att urskilja mönster. Vi kan undersöka hur politiken tar plats i den litterära texten. Vi kan också granska hur litteraturen tar plats i politiska skeenden.
|
|
| 3. |
- Eldelin, Emma, 1976-
(författare)
-
Essäisten som generalist : Författarroller och offentlig auktoritet hos tre samtida essäister
- 2009
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - : Föreningen för Utgivande av Tidskrift för Litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; 39:3-4, s. 81-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This is a study of the critical reception of essayistic works by contemporary Swedish writers Nina Burton, Peter Englund and Peter Nilson, who all represent a way of writing where the essayist acts as a generalist rather than a specialist. Despite having high academic degrees, these authors emphasize the personal ”light learning” perspective often used in the essay tradition. The primary aim is to investigate which roles and what type of authority that have been ascribed to these essayists depending on partly their educational background and partly on conventions regarding the essay as a genre.
|
|
| 4. |
-
Senmoderna reflexioner : Festskrift till Johan Fornäs
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Senmoderna reflexioner. Festskrift till Johan Fornäs, är en antologi med tjugotre artiklar tillägnade Johan Fornäs på hans 60-årsdag den 7 mars 2012. Flera av artiklarna utgår från teman i Johan Fornäs böcker, medan andra på olika sätt behandlar ämnen relaterade till hans breda och mångfacetterade intresseområden. Boken är indelad i fyra tematiska delar, som behandlar olika praktiker: teoretiska, mediala, estetiska och litterära. Under rubriken ”teoretiska praktiker” diskuteras olika aspekter av hermeneutik, kulturalisering och kulturellt kapital. Under ”mediala praktiker” återfinns studier av samtida mediefenomen och deras relationer till demokrati och politik. ”Estetiska praktiker” innefattar bidrag som diskuterar kulturella praktikers funktion i den offentliga sfären. I den avslutande delen, ”litterära praktiker”, analyseras utvalda litterära texter och den diskurs som omger dem. Huvuddelen av artiklarna är skrivna på svenska, med undantag av tre engelska bidrag.Late modern reflexions: Festschrift for Johan Fornäs is an anthology of more than twenty essays dedicated to Johan Fornäs on his 60th birthday 7th of mars 2012. Several of the articles included take Johan Fornäs’ books as their starting point, while others are related, in different ways, to his wide and diverse interests. The book is divided into four thematic parts, dealing with "Theoretical Practices", “Medial Practices”. “Aesthetic Practices” and “Literary Practices”. Articles included under ”Theoretical Practices” discuss different aspects of hermenutics, culturalization, and cultural capital. ”Medial Practices” offers studies of contemporary media phenomena, relating them to questions of democracy and politics.”Aesthetic Practices” include contributions that discuss the function of different cultural practices in the public sphere. The last section, ”Literary Practices”, takes a closer look at both select literary texts and the discourses surrounding them. Most of the Articles are written in Swedish, with the exception of three articles in English.
|
|
| 5. |
-
Tron är mitt lokalbatteri : religion och religiositet i August Strindbergs liv och verk
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tron är mitt lokalbatteri skriver August Strindberg i boken Ensam - ett av de sista verken. Tron tar sig många uttryck och strömkällan ger kraft till en mängd olika texter. Citatet ger en ingång till flera av dessa berättelser, och till berättelsen om Strindberg som sökare, mystiker, ateist och kristen. Bilden är mångskiftande.Till Damaskus, En Blå bok, Påsk, Mäster Olof, Giftasnovellerna, Sagospelen och Kammarspelen är några av de texter som betraktas ur detta perspektiv, men även hans tid i Frankrike, hans relation till den katolska kyrkan och till andra författare såsom Emanuel Swedenborg och Carl von Linne.Ett flertal författare och forskare som under lång tid arbetat med Strindbergs verk och liv medverkar. Avslutar gör biskop em Caroline Krook med en personlig betraktelse över det religiösa sökande som ses i August Strindbergs verk.
|
|
| 6. |
- Björkman, Maria, 1974-
(författare)
-
Möten med stillheten
- 2011. - 1
-
Ingår i: Öppenhet. - Lund : Ellerströms förlag. - 9789172472303 ; , s. 123-131
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Carl-Erik af Geijerstam var en lågmäld och eftertänksam röst i den svenska litteraturen. Han ställde sig avsiktligt vid sidan av det snabbt skiftande dagsaktuella för att i diktens och essäns form begrunda i längden större frågor, viktigast av dem hur människan kan förhålla sig till omvärlden och sig själv för att inte stelna i konvention och vaneseende. Att låta varje morgon innebära nya möjligheter, att upptäcka hemligheter bland vardagens förbisedda ting – sådan var hans enkla och mångfasetterade inriktning. Under sitt långa liv (1914–2007) publicerade Carl-Erik af Geijerstam mer än tjugofem böcker, bland dem en barndomsskildring och en studie om Vilhelm Ekelund, som jämte Gunnar Björling och Rabbe Enckell utgjorde hans främsta valfrändskaper. Den integritet och det lugna tilltal som fanns i hans böcker gav honom en trogen läsekrets. Antologin Öppenhet, den första boken om Carl-Erik af Geijerstam, är redigerad av Jonas Ellerström, Louise Ekelund och Lars Bergquist och innehåller nyskrivna texter om detta stillsamma, slitstarka författarskap och personen bakom det.
|
|
| 7. |
- Farstad, Britt Johanne, 1961-
(författare)
-
Glaspärlespelaren : Nya världar, etik och androcentrism i Peter Nilsons science fiction-romaner
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis focuses on Peter Nilson’s (1937-1998) science fiction texts, and particularly on how narrative themes and structures in these texts are related to science as well as to the literary tradition of science fiction (SF). The primary texts are the novels Arken (The Ark, 1982), Äventyret (The Adventure, 1989), Rymdväktaren (The Space Guard, 1995), Nyaga (1996) as well as the short story “Kvinnan som ville ha barn med döden” (The Woman Who Wanted a Child With Death, 1987). Nilson was an established astronomer before publishing fiction, and in both novels and essays he joins “the two worlds” of the natural sciences and the humanities. My study of the reception of his work shows that his symbolic capital, his authority as a scientist, was transferred from one field of knowledge to another, thus increasing the value of his SF texts in critics’ eyes. Central to my analyses are the authorial strategies Nilson used when building bridges between natural science and the humanities, in a move evoking the Glass Bead Players in Herman Hesse’s novel The Glass Bead Game. My study shows that, unlike Hesse’s protagonists, the Glass Bead Players in Nilson’s texts accept, or even welcome, extreme consequences of scientific developments, such as the extinction of life as we know it.SF texts are traditionally categorized as either dystopic or utopic depending on the level of pessimism or optimism in their depictions of technology. I suggest instead that dystopic or utopic outcomes in modern SF novels depend on whether the texts build on an aleatoric or a teleological worldview. In aleatoric narratives, humankind is depicted as alone in the universe and thereby responsible for its own destiny. Teleological narratives feature superior, god-like forces from other worlds, which interfere with life on Earth and may elevate humans to higher levels of consciousness. The latter perspective, which is favoured in Nilson’s SF texts, entails that responsibility is removed from humankind since what happens is presented as meant to be. The tropes of the void and of creatio ex nihilo are recurrent in the examined texts, for instance through the use of myths and archetypes containing images of emptiness such as the “creation out of nothing”. Further, Nilson’s characters are often situated in a mental or physical “void” where their knowledge is of no use to them. My readings show that these voids are not empty but contain mythical and archetypal elements which activate obsolete religious ideas and gender models, such as the Logos vision: the creative power of words. This conservative tendency seems all the more surprising and problematic considering that the SF-genre is based on explorations of possible new worlds and beings.
|
|
| 8. |
- Lome, Ragnild, 1987-
(författare)
-
Digital estetikk hos Max Bense og Inger Christensen
- 2017
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; 47:3-4, s. 27-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the concept of digital poetry by the German philosopher and cybernetician Max Bense, and operationalizes it in a reading of the Danish novel Azorno (1967) by Inger Christensen. It suggests that Bense’s concept of digital poetry catches a part of the philosophical zeitgeist of the era. It expresses an idea of a doubled sense of reality – a technical reality – propelled by the mediatechnological condition of the early Information Age. This double sense of reality is traceable in Azorno, and the novel is thus read as a work of literature that both is a product of and a reflection upon the changing mediatechnological conditions in the postwar years.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
