| 1. |
- Bodin, Helena, 1964-
(författare)
-
Bruken av Bysans : studier i svenskspråkig litteratur och kultur 1948-71
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bysans – sagoland eller realitet? Stelnad högkultur eller mångspråkigt gränsland? Främmande och obegripligt eller en lockande hemlighet? Under decennierna efter andra världskriget efterfrågades Bysans i skilda svenskspråkiga sammanhang. I tiden låg en ny rörlighet och Grekland var det nya turistlandet. I Bruken av Bysans studeras reseskildringar från klosterhalvön Athos, Bysans plats i litteraturhistorieskrivningen, mottagandet av Gunnar Ekelöfs Diwantrilogi, modern lyrik av Östen Sjöstrand och Ella Hillbäck, Alf Henriksons bysantinska anekdoter, Tito Collianders memoarer och karelsk exotism. Ett kapitel tar upp hur de ortodoxt kristna församlingarna i Stockholm började använda svenska som liturgiskt språk inom den bysantinska traditionen. Perspektivet är kultursemiotiskt. Särskilt uppmärksammas Bysans karaktär av gränsområde, resenärernas kunskapssyn samt förmedlingen av realia och litterära texter.
|
|
| 2. |
- Bodin, Helena, 1964-
(författare)
-
Bysans som gränsland i Julia Kristevas roman Murder in Byzantium
- 2009
-
Ingår i: Bysantinska sällskapet Bulletin. - Uppsala. - 1102-674X. ; 27, s. 5-18
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article discusses the notion of Byzantium and Byzantium’s potential capacities as a multifaceted borderland, as shaped and perceived in Julia Kristeva’s novel Murder in Byzantium. In spite of its title, this is not a historical, but rather a so-called total novel, which reconciles several different plots – romantic, criminal, political and philosophical. It relies on both fictive and historical texts, especially on The Alexiad, written in the 12th century by the Byzantine princess and the first female historian ever, Anna Comnena. Through a literary analysis, this article shows how Byzantium is shaped in the novel by transgressions of the borders of narration, identity, space and time. Byzantium is thus of great interest to the general public and an academic discussion of borders, origin, history and culture, so important for the discussion of Europe’s role today in – or, as suggested in the novel, perhaps between – Eastern and Western cultures.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bodin, Helena, 1964-
(författare)
-
Bysantinska inslag och det omvända perspektivet i Gunnar Ekelöfs "En natt vid horisonten"
- 2010
-
Ingår i: <em>Nordisk drama. Fornyelser og transgressioner</em>. - Gdansk : Fundacja Rozwoju Uniwersytetu Gdanskiego. - 9788375310146 ; , s. 271-278
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Gunnar Ekelöf (1907-68) återvände om och om igen till sin egen tidiga diktning. 1962 gav han ut sin första diktsamling sent på jorden (1932) tillsammans med andra opublicerade dikter från samma tid i ett Appendix 1962. I volymen ingick även ett tidigare opublicerat ”regihäfte” för fragment av abstrakt teater, kallat En natt vid horisonten 1930-32. Syftet här är att särskilt belysa och diskutera betydelsen av de olika ”byzantinska inslag” som enligt Ekelöf kännetecknar den scen där En natt vid horisonten framförs.Utgångspunkten för Ekelöfs återupptagna arbete med En natt vid horisonten är det bysantinska kyrkorummets likhet med teaterscenen och detta rums möjligheter till olika perspektiviska system. I hans nyskrivna inledning från 1962 förläggs den tänkta scenen till despotens av Épiros teater i Árta, som dateras till sent 1500- eller tidigt 1600-tal, och som är ”inbyggd i den forna ikonostasen” i ett tidigare ”huskapell för någon despotissa”. Fragment av den bysantinska inredningen har bevarats där, och mycket av dekorationen är gjord enligt det bysantinska omvända perspektivet. Men samtidigt är teatern utformad i ”Serlios abstrakta anda” och liknar Theatro Olimpico i Vicenza. Ekelöf betonar att teatern är ”en förvirrande blandning av för tiden gammalt och nytt” och att ”både öst och väst” möts här. Hur kommer det sig och vad innebär det att Ekelöf i slutet av sitt liv väljer att förlägga sin ungdoms abstrakta teater till en scen som tidigare varit ett bysantinskt kapell? Vilka samband mellan abstrakt teater, modern poesi och bysantinsk liturgi använder sig Ekelöf av här?Det är tydligt att Ekelöf själv uppfattade volymen från 1962 som en slutpunkt. I sina avslutande noter framhåller han att hela hans konstuppfattning är ”att återvända till ursprunget, att börja om och börja om. Ormen biter sig i stjärten. Cirkeln är sluten. Jag skriver inte mera ’poesi’.” Nu blev det ändå inte så, eftersom han kom att skriva ytterligare tre diktsamlingar, Dīwān över Fursten av Emgión(1965), Sagan om Fatumeh (1966) och Vägvisare till underjorden (1967), där inte minst den bysantinska traditionen och estetiken fortsätter vara produktiv. Hur binder de bysantinska inslagen i En natt vid horisonten samman Ekelöfs tidigare och senare dikter?En natt vid horisonten har tidigare studerats av främst Reidar Ekner, Anders Olsson, Conradin Perner och Brita Wigforss. På senare tid har även det bysantinska i Ekelöfs poesi studerats ingående av bland andra Anette Fryd, Ulf Thomas Moberg, Elena Oxenstierna och undertecknad. Mot bakgrund av denna tidigare forskning och i gränslandet mellan poesi, dramatik och konst är det också intressant att undersöka hur det omvända perspektivet, som traditionellt används i bysantinska kyrkorum och ortodox ikonkonst, och som förekommer i flera av Ekelöfs dikter, fungerar i texten till En natt vid horisonten.
|
|
| 5. |
- Bodin, Helena, 1964-
(författare)
-
Byzantine Literature for Europe? From Karelia to Istanbul with the Swedish Modernist Poet Gunnar Ekelöf
- 2009
-
Ingår i: Literature for Europe?. - Amsterdam : Rodopi. - 9789042027169 - 9789042027176 ; , s. 363-385
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the 1950s and 1960s the former notion of Byzantine culture as rigid and artificial turns into a challenge and a complex field of interest for several Western European writers. One of them is the well-known Swedish poet Gunnar Ekelöf (1907–1968), who found Byzantine tradi- tions still alive in Orthodox piety, in Istanbul and Greece, as well as in the Balkans and Karelia. Fascinated by these folk traditions he used ele- ments of Orthodox hymns and icons in his poems, whereby they gained a new function of estrangement with modern Swedish readers and cri- tics. Ekelöf never called himself a Christian – he rather saw himself as an outsider. To him, Byzantium held the desirable position of being located outside of traditional Western aesthetic norms and cultural borders, yet close in time and space. Ekelöf’s work is an intriguing metaphor for this paradoxical role played by the Byzantine tradition in modern European literature, itself a subject in need for further study and discussion.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bodin, Helena, 1964-
(författare)
-
Seeking Byzantium on the borders of narration, identity, space and time in Julia Kristeva’s novel Murder in Byzantium
- 2009
-
Ingår i: Nordlit. - 0809-1668 .- 1503-2086. ; 24, s. 31-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses the notion of Byzantium and Byzantium’s potential capacities as a multifaceted borderland, as shaped and perceived in Julia Kristeva’s novel Murder in Byzantium. In spite of its title, this is not a historical, but rather a so-called total novel, which reconciles several different plots – romantic, criminal, political and philosophical. It relies on both fictive and historical texts, especially on The Alexiad, written in the 12th century by the Byzantine princess and the first female historian ever, Anna Comnena. Through a literary analysis, this article shows how Byzantium is shaped in the novel by transgressions of the borders of narration, identity, space and time. Byzantium is thus of great interest to the general public and an academic discussion of borders, origin, history and culture, so important for the discussion of Europe’s role today in – or, as suggested in the novel, perhaps between – Eastern and Western cultures.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Tidigs, Julia, et al.
(författare)
-
Flerspråkig litteratur och läsare i interaktion
- 2020
-
Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0013-0818 .- 1500-1989. ; 107:3, s. 144-151
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gästredaktörerna Julia Tidigs' och Helena Bodins introduktion till specialnumret "Flerspråkig litteratur och läsare i interaktion".
|
|
| 10. |
- Bodin, Helena, 1964-
(författare)
-
Ett skópos för undervisningen i litteraturhistoria?
- 2012
-
Ingår i: Litteraturens arbetare. En vänbok till Per-Olof Mattsson. - Lund : Ellerströms förlag. - 9789172473225 ; , s. 307-313
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
