| 1. |
- Bergström, Anders, 1965-, et al.
(författare)
-
Millesgården : Arkitektur & trädgård
- 2004
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Millesgården på Lidingö norr om Stockholm är ett av Sveriges mest välkända konstnärshem. Här uppförde skulptören Carl Milles från 1908 en kombinerad ateljé och bostad med anslutande trädgård. Trots att Milles var en mycket produktiv och framgångsrik skulptör, finns det skäl att framhålla Millesgården som hans främsta konstnärliga arbete.Millesgårdens tillkomst skildras här i nära anslutning till den samtida utvecklingen inom arkitektur och trädgårdskonst. Anläggningen fungerade inte bara som hem och ateljé, utan även som utställningsmiljö. Millesgården blev ett monument – en minnesgård – där Carl Milles ambitioner och höga anspråk på konstnärsrollen kom till uttryck.
|
|
| 2. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Medresen som byggnadstyp
- 1997
-
Ingår i: Exkursion till Turkiet 1996. - Stockholm : Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet i samarbete med Svenska forskningsinstitutet i Istanbul. ; , s. 25-36
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Arkitekten Ivar Tengbom : byggnadskonst på klassisk grund
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arkitekten Ivar Tengbom - byggnadskonst på klassiskgrund (The Architecture of Ivar Tengbom). With an Englishsummary. 384 p. Illustrated. Byggförlaget, Stockholm. ISBN 91-7988-205-6.Ivar Tengbom (1878-1968) was one of the most prolific Swedish architects of the first decades of the 20th century. He combined a large private office with commissions as Professor of architecture at the Royal Academy in Stockholm and as Director General of the Board of Works. The purpose of this thesis is to establish a thorough knowledge of Ivar Tengbom's work and its theoretical background. As a hypothesis, 19th century architectural theory is considered to have had a great impact on the early development of Swedish architecture in the 20th century.Continuously present in Ivar Tengbom's work, is an urge to combine a rational approach to the arts and crafts with the architectural principles of the classical tradition. This urge is demonstrated in Tengbom's most important buildings - the Church of Högalid (1911-23), the Stockholm Enskilda Bank(1911-15) and the Stockholm Concert Hall (1920-26). These buildings are studied and interpreted in the main chapters of this thesis. Through the interiors of these buildings, large central spaces are co-ordinated with demands of structural clarity and simplicity. This structural approach was drawn from the writings of Viollet-le-Duc.However, Ivar Tengbom also stressed the importance of unity between his buildings and their surroundings. This contextual approach was connected with the works of John Ruskin. The construction sites were also organised in accordance with Ruskin's notion of "Gothic imperfection". Furthermore, Gottfried Semper's notion of "cladding" was present in Tengbom's combination of arts and crafts with modern construction.Finally, Ivar Tengbom's approach to architecture can be summarised as a synthesis of the main streams of 19th century architectural theory. In combining the realist approach to arts and crafts with the architectural principles of the classical tradition, Ivar Tengbom offered a solution to the contemporary demands of representing a modern civilisation, based on historical knowledge and national development.
|
|
| 4. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Från mur till arkitektur : En tolkning av mötet mellan gotik och renässans
- 1998
-
Ingår i: Holland-Belgien 1997. Rapport från en doktorandresa. - Stockholm : Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. ; , s. 1-9
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den nordeuropeiska renässansarkitekturen har ibland lite föraktfullt tolkats som en produkt av konstlösa mönsterböcker. Den översvallande brosk- eller beslagsornamentiken kunde vid sekelskiftet 1900 uppfattas som en parallell till "l'art noveau", ett sätt att bygga som det fanns anledning att varna för. Men som en tidig tolkning av renässansen i ett regionalt sammanhang erbjöd dessa byggnader samtidigt ett alternativ till 1800-talets stiltänkande. Genom att förena kunskapen om antiken med den lokala traditionen kunde de också fungera som förebilder för det tidiga 1900-talets arkitektur.
|
|
| 5. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Einem christlichen und aufgeklärteren Volk angemessen
- 1992
-
Ingår i: Grabgebäude der Deutschen St. Gertruds Gemeinde in Stockholm 1716–1992. - Stockholm : Deutsche St. Gertruds Gemeinde. ; , s. 5-7
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- In the Old Town of Stockholm, the main part of a burial complex for the German congregation still exists, constructed at the beginning of the 18th century. Construction work started already in 1716, but work was delayed until mid 1720s, and the building was first completed in 1735, to the design of sculptor Burchardt Precht. The original building complex had the character of a closed courtyard. In the great fire of 1878, however, adjacent parts were destroyed, and the current building represents only one part of the original burial complex.
|
|
| 6. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
"För ett christeligt och mera upplyst folk anständigt"
- 1992
-
Ingår i: Historik över Tyska församlingens gravkor 1716–1992. - Stockholm : Tyska S:ta Gertruds församling. ; , s. 5-7
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Gamla stan i Stockholm finns ännu huvuddelen bevarad av den gravbyggnad som uppfördes av Tyska församlingen i början av 1700-talet. Anläggningen påbörjades redan 1716 men arbetet avstannade och återupptogs först i mitten av 1720-talet. Slutbesiktningen hölls 1735 i närvaro av bland andra bildhuggaren Burchardt Precht, som stod för utformningen av gravbyggnaden. Anläggningen sträckte sig ursprungligen kring tre av kyrkogårdens sidor och var sammanbyggd med kyrka och församlingshus. Efter den stora tornbranden 1878 revs de anslutande delarna, och den nuvarande byggnaden utgör därför endast en del av den ursprungliga gravanläggningen.
|
|
| 7. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Restaureringshistorisk översikt (sammanfattning)
- 2009
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Stockholms slott ger i kraft av sin enhetliga yttre gestalt intryck av att ha tillkommit under en begränsad period. Men i själva verket är slottet resultatet av en lång byggnadsprocess. En översikt över de senaste trehundra årens försök att vidmakthålla fasaderna på Stockholms slott visar på motsvarande sätt att såväl skador som underhållsinsatser har varit ständigt återkommande.Ur kulturhistorisk synvinkel är slottets fasader alltså resultatet av många olika insatser från olika perioder. De numera frilagda stenarbetena är inte bara ett vittnesbörd om det förra sekelskiftets restaureringsideologi, de förstärker också bilden av slottet som hantverksprodukt. Den genomfärgade putsen är i sin tur anpassad till den anslutande stenen, med avsikt att ge ett enhetligt intryck även i tider av bristande underhåll. Fasaderna kan med andra ord betraktas som en konstnärlig helhetslösning, där estetiska och kulturhistoriska faktorer balanseras av faktorer som rör underhåll, material och teknik.Del av "FÖRSTUDIE: Stockholms slotts fasader - Långsiktigt underhåll av sten", s.7-9. Förstudien ingår i "Kulturfastighetsutredningen - Bilagor".
|
|
| 8. |
- Andersson, Lena Stina, 1978-
(författare)
-
The Entrance, the Floor, and the Tile : Unfolding Material Histories at Museum Renovation Sites in Berlin, Stockholm, and London
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- What can building materials and renovation processes tell us about museums? This dissertation addresses processes of architectural and material change within national museums in northern Europe; it also provides a material history of the museum and the renovation site, through an analysis of the relationship between these places. Renovation is used as a general concept for material change, which includes many different actions. The research was structured through three case studies in Berlin, Stockholm, and London, each a delimited architectural and material renovation project in which actors from the construction industry, museum institutions, as well as global actors meet. This research has aimed to unfold reasons behind why national museum buildings change, exploring museum practices, international agreements, commodity chains, local development plans and ambitions, and hidden labour and labourers—processes which take place over decades and even centuries and are motivated by a range of global, national, and local ambitions. The first case that I discuss is the Museumsinsel in Berlin, and the Pergamonmuseum entrance in the period following the Second World War; a time of material destruction, evolving internationalisation, and global governance within the museum sector. The second case lies in the renovation work that was conducted in the 1960s at the Nationalmuseum in Stockholm, and more specifically a floor and the necessary changes to labour that this work facilitated. The third and last case study lies in an analysis of the trajectories of building materials and their commodity chains at the Victoria and Albert Museum (V&A) in London. Here, I examine the significant roles played by building materials throughout the history of this museum, finally focusing on the tile produced for the Exhibition Road Courtyard. The research employed historiographical methods such as microhistory and archival research, as well as ethnographic methods and site visits. Through the dissertation, I argue for the need for new architectural histories that address renovation in new ways; I also propose that, if better and more critical descriptions and more informed architectural decisions are to be made, renovation must be studied as a process that includes institutional, historical, and material activities and agencies.
|
|
| 9. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
Hallman som lärare
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Hösten 1897 antogs Per Halllman som docent vid Tekniska högskolan i Stockholm. Han hade själv inlett sina studier i högskolebyggnaden vid Drottninggatan och var därför väl bekant med kollegor och undervisningsformer. Först 1917 flyttade de högre årskurser där Hallman undervisade upp till de nya lokalerna vid Valhallavägen. Under de tjugo år som förflutit hade undervisningen i stadsanläggningslära utvecklats från en valfri kurs till ett obligatoriskt ämne.
|
|
| 10. |
- Bergström, Anders, 1965-
(författare)
-
I städernas mitt : Restaurering i miljömedvetandets tid
- 2023
-
Ingår i: Katalysator. - Stockholm : Kungl. Konsthögskolan. ; , s. 9-27
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Miljömedvetandets genombrott i Sverige brukar fixeras till slutet av 1960- och början av 1970-talet. Naturvårdsverket grundades exempelvis 1967, almstriden ägde rum 1971 och den internationella miljökonferensen i Stockholm gick av stapeln året därpå. Inom byggnadsvård och restaurering kom Byggnadsvårdsåret 1975 att spela en viktig roll – på initiativ av Europarådet – och konkreta resultat kunde skönjas under andra hälften av 1970-talet. En starkt bidragande orsak var den växande opinionen mot samtida stadsomvandlingar. Men såväl miljömedvetandet som intresset för städernas äldre bebyggelse hade i själva verket växt fram under en längre period, i växelspel med de accelererande tillväxtprocesserna.I synnerhet åren kring 1960 var betydelsefulla för den förändrade syn på stadsmiljö som efter hand etablerades, framförallt under inflytande av amerikanska skribenter. Förändringarna kan beskrivas som en gradvis förskjutning av intresset från enskilda monument till samlad bebyggelse, men också som en förskjutning mot synen på äldre bebyggelse som en materiell resurs snarare än ett kulturhistoriskt problem. Parallellt med det växande intresset för samlad bebyggelse pågick en omvärdering av hur enskilda monument skulle bevaras, där materiella egenskaper fick större betydelse på bekostnad av kulturhistoriska faktorer. I båda fallen fanns föregångare från det tidiga 1900-talet, med exempel som Arkitekturminnesföreningen och Gamla svenska städer, då en motsvarande process hade ägt rum och på samma sätt orsakats av omfattande samhällsförändringar.Ämnet är stort, och den följande undersökningen är därför begränsad i tid och rum Betoningen ligger på Stockholm med utblickar framförallt mot de mellansvenska städer som stod i fokus för samtida stadsomvandlingar. Avsikten är att studera hur kunskapen utvecklades och förmedlades genom sinsemellan olika aktörer, från det sena 1950-talets ifrågasättande av konsumtionssamhället, till det växande intresset för stadsmiljö och reformeringen av arkitektutbildningarna under 1960-talet. Det handlar alltså inte om konkreta resultat i form av utförda projekt. Karakteristiskt för perioden är snarare ett kritiskt förhållningssätt och ett sökande efter alternativ.I miljöhistorisk forskning har tidigare framhållits att det var först när begreppet miljö övergick till att handla om naturmiljö som miljömedvetandet slog igenom på allvar. Men i arkitektursammanhang hade miljö sedan lång tid tillbaka betecknat en samlad upplevelse av natur och bebyggelse, och det kom även i fortsättningen att användas i mycket vid bemärkelse. I viss mån var detta också en fördel i debatten, eftersom både skribent och läsare kunde använda och uppfatta begreppet miljö på ett mångtydigt sätt, utan en närmare definition. Det var inte heller förrän i slutet av 1980-talet som miljö kom att ersättas av begreppet hållbarhet, och det finns alltså anledning att hålla fast vid ett äldre språkbruk i en kunskapshistorisk överblick av det här slaget.
|
|
