| 1. |
- Legeby, Ann, 1972-, et al.
(author)
-
New urban habits in Stockholm following COVID-19
- 2023
-
In: Urban Studies. - : SAGE Publications. - 0042-0980 .- 1360-063X. ; 60:8, s. 1448-1464
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- During the COVID-19 pandemic, physical distancing, mobility restrictions and self-isolation measures were implemented around the world as the primary intervention to prevent the virus from spreading. Urban life has undergone sweeping changes, with people using spaces in new ways. Stockholm is a particularly relevant case of this phenomenon since most facilities, such as day care centres and schools, have remained open, in contrast to cities with a broader lockdown. In this study, we use Twitter data and an online map survey to study how COVID-19 restrictions have impacted the use of different locations, services and amenities in Stockholm. First, we compare the spatial distribution of 87,000 geolocated tweets pre-COVID-19 and during the COVID-19 pandemic. Second, we analyse 895 survey responses asking people to identify places they ‘still visit’, ‘use more’, ‘avoid’ and self-report reasons for using locations. The survey provides a nuanced understanding of whether and how restrictions have affected people. Service and seclusion were found to be important; therefore, the accessibility of such amenities was analysed, demonstrating how changes in urban habits are related to conditions of the local environment. We find how different parts of the city show different capacities to accommodate new habits and mitigate the effects of restrictions on people’s use of urban spaces. In addition to the immediate relevance to COVID-19, this paper thus contributes to understanding how restrictions on movement and gathering, in any situation, expose more profound urban challenges related to segregation and social inequality.
|
|
| 2. |
- Legeby, Ann, 1972-
(author)
-
Tillgänglighet i staden : Analyser ur ett systemperspektiv
- 2022
-
In: Jämlik livsmiljö. - Stockholm : Kungliga tekniska högskolan. ; , s. 47-96
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Projektet Jämlik livsmiljö handlar om universell utformning och inom ramen för projektet vidareutvecklas modeller och metoder för stadsrumsanalys som specifikt handlar om utmaningar som rör funktionsnedsättningar. Arbetet är primärt inriktat på att fånga systemeffekter, hur hinder eller möjliggörande gestaltning påverkar tillgängligheten i staden i sig men också i relation till olika samhälleliga resurser.Delstudien Modell & metod har utforskat hur modellen av staden kan anpassas för att bättre spegla en viss typ av funktionsnedsättning eller en viss typ av behov. Målet är att klarlägga effekter av hinder respektive möjliggörare i den byggda miljön. I första hand gäller det effekter på systemet som helhet och inte primärt de helt lokala som annars är väl uppmärksammade inom universell design. Analyserna är framför allt inriktade på den byggda miljöns möjliggörande eller hindrande effekter för äldre och för personer med funktionsnedsättningar.För personer som behöver ”sitta för att kunna gå” så har sittplatser i stadens offentliga rum en avgörande betydelse. Analyser har genomförts vilka visar vilka stråk i Uppsala stad som är försedda med bänkar så att även de som behöver vila kan ta sig fram. Analyserna avslöjar även på ett mycket detaljerat sätt att det finns stora områden som kan beskrivas som ”bänköknar”, områden som präglas av en frånvaro av sittplatser. Det visar sig att detta inte bara får negativa konsekvenser för framkomligheten i sig, utan också för tillgängligheten till viktiga målpunkter, service och olika samhälleliga resurser.Resultatet ger värdefull kunskap om nuläget i staden och utgör ett träffsäkert planeringsunderlag. Det ger vägledning om vilka åtgärder som skulle behövas samt stöd för att formulera framtida strategier och policyer. Sammantaget bidrar tillvägagångssättet till att öka förståelsen för hur universell utformning kan integreras i processer som rör stadsbyggnad och gestaltingen av det offentliga rummet. I förlängningen kan detta stödja det långsiktiga målet om att bygga en stad tillgänglig för alla, oavsett ålder eller funktionsnedsättning.
|
|
| 3. |
- Legeby, Ann, 1972-, et al.
(author)
-
Il cambiamento delle abitudini urbane in Svezia durante la pandemia di Coronavirus/The changing of urban habits during the Corona pandemic in Sweden
- 2020
-
In: FAMagazine. - 2039-0491. ; 52-53, s. 198-203
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- During the Corona pandemic, extensive interventions have been introduced to limit the spread of Covid-19. Authorities, companies, and organi- sations introduce comprehensive restrictions. To capture new routines, we launched a web questionnaire (PPGIS) including maps in three cities in Sweden; Stockholm, Uppsala and Gothenburg. From the first month results, we see dramatic changes of habits. Places still used are primarily where people find service, while places people avoid are where they normally work or study. Places used more, are where people find seclusion; primarily green spaces and easy to access. This pandemic reinforces existing urban inequalities. Access to urban resources and green spaces becomes even more important in areas characterized by poverty and overcrowding.
|
|
| 4. |
- Feng, Chen, et al.
(author)
-
Accessibility patterns based on steps, direction changes, and angular deviation : Are they consistent?
- 2022
-
In: Proceedings: 13th International Space Syntax Symposium. - : Western Norway University of Applied sciences. ; , s. 534:1-20
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Modeling spaces and their relationships is at the core of syntactic analysis, including reach analysis. In a syntactic model, two spaces can be described as close together or far apart based on the directional distance between them. In this study, we compare three different ways of measuring directional distance—namely, by number of steps, by number of direction changes, and by angular deviation—in the context of accessibility and reach analysis. By graphically showing how choosing a different way of measuring directional distance can result in a different reach or accessibility pattern, we provide an intuitive understanding of the different natures of the syntactic measures. By demonstrating how the modeling conventions and the geometric composition of lines at a local scale can have a huge impact on the results of syntactic analysis at a larger scale, we call for more attention to the conventions and principles used for modeling street networks.
|
|
| 5. |
- Koch, Daniel, 1976-, et al.
(author)
-
Equal living environments : Universal design and (un)equal access from a syntactic perspective, Uppsala, Sweden
- 2022
-
In: Proceedings 13th International Space Syntax Symposium. - Bergen : Western Norway University of Applied Sciences. ; , s. 466:1-26
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Syntactic analysis focuses analyzing space from a general perspective, where connections of ‘visibility and access’ are analyzed through different geometrical abstractions. In universal design research, the point of origin is that what is ‘visible’ or ‘accessible’ is different for different people depending on for example age or disability. This paper addresses challenges in the way models are made, used and theorized in space syntax research as capturing or describing relations between people and environment, specifically from the perspective that if people are different, so are their respective ‘connections of access and visibility’, and potentially their subsequent patterns of centrality and accessibility. Such difference, as recognized in universal design research, may appear on both the local (molecular) and the global (molar) scale; i.e., the effects of accessibility difference can be on a local scale of whether a relative detour is needed or not, but also on global structures of centrality in a city or municipality as a whole. However, there is need for structured understanding of the ‘molar’ level, and the interrelation between scales. Following Gibson’s theory that affordances exist neither in the environment nor in species, but in the specific relation between them, this paper engages with how such differences can be empirically, methodologically and theoretically understood based on empirical research in the city of Uppsala, Sweden. This work utilizes municipal data and input from disability rights organizations to explore the problem, and presents important considerations for both research and practice as comes to inclusiveness in spatial analysis and accessibility.
|
|
| 6. |
- Koch, Daniel, 1976-, et al.
(author)
-
Maktperspektiv i byggd miljö : Reflektioner från Gottsunda
- 2019. - 77
-
In: Stadsutveckling & design för motstridiga önskemål. - Stockholm : Arkus. - 9789198042283 ; , s. 241-268
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Avsikten med det här kapitlet är att reflektera kring två teman – makt och rumsstruktur – på ett sätt som underlättar för planeringspraktiken att ta sig an relationer mellan dessa teman. Området är brett och komplext och också komplicerat; eftersom makt till övervägande del är en social praktik låter den sig inte på ett enkelt sätt avläsas i rumsstrukturer.1 Detta, att makt är en social praktik, betyder dock inte att rummet inte ’utövar’ makt i sig själv i fysisk mening. Rum utövar ett slags makt genom att sätta begränsningar och erbjuda möjligheter, dela upp och binda samman, stödja, fostra, försvåra och underlätta olika sociala, kulturella, och ekonomiska praktiker. Rummet lyfter fram, visar eller gömmer, och så vidare – arkitektur är så att säga en social praktik.
|
|
| 7. |
- Koch, Daniel, 1976-, et al.
(author)
-
Preliminär rapport: Vår Stad - hur förändrar en kris våra vanor?
- 2020
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Under Coronapandemin införs omfattande restriktioner och många åtgärder sätts in i syfte att förhindra smittspridning av Covid-19. Myndigheter, företag och organisationer introducerar en lång rad förändringar såsom distansarbete, distansundervisning, uppmaning om att endast göra nödvändiga resor med kollektivtrafiken men också att praktisera social distansering och självisolering. Det har resulterat i en extraordinär situation i samhället där många företag över en natt förlorat intäkter och där andra verksamheter upplever en ökad belastning, till exempel inom vården. Att begränsa rörelsemöjligheterna för så många har lett till att människor i högre utsträckning blir beroende av det som finns lokalt, blir hänvisade till det utbud och de möjligheter som erbjuds i grannskapet och i stadsdelen. Krisen har på många sätt accentuerat ojämlikheter och där människor med mindre resurser riskerar att bli utsatta och fara illa i högre utsträckning än andra. För att fånga de förändringar som vi genomlever i samhället till följd av pandemin så har en webbaserad kartenkät tagits fram där människor tillfrågas om hur deras vanor ändrats i fråga om hur staden används. Vi vill öka förståelsen för vilka platser som människor fortfarande besöker, vilka man undviker och om det eventuellt finns platser som används i högre utsträckning än tidigare. Vidare önskar vi lära oss mer om varför dessa platser besöks. Under krisen har diverse undersökningar visats som utifrån t.ex. smarta telefoner, appar eller liknande kartlägger aktiviteter och användning av platser. Syftet med web-enkäten Vår Stad är att få självrapporterade svar där det också finns mer information om vad som händer på dessa platser och varför man använder eller undviker en specifik plats. De preliminära svaren omfattar svar från en månad (25/3-27/4 2020) där Stockholm, Uppsala och Göteborg framför allt ingår.
|
|
| 8. |
- Koch, Daniel, 1976-, et al.
(author)
-
Suburbs and Power : Configuration, Direct and Symbolic Presence, Absence, and Power in The Swedish Suburb Gottsunda
- 2019
-
In: Proceedings of the 12th Space Syntax Symposium. - Beijing : Beijing Jiaotong University. ; , s. 264-2:1-264-2:21
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- One aspect of how cities are arranged and configured, from structures of communication networks to land division, programme distribution, and location of functions, monuments, and other urban objects is directly related to questions of power and representation. While sometimes more explicitly discussed regarding buildings or historical cities, as by Thomas A Markus and Kim Dovey, it is a present inquiry in a lot of syntax research. This article will engage explicitly with this inquiry through the filter of the city as a pedagogical device encoding and communicating priorities, values, and roles in society through built form and its subsequent effects on individual and collective use. From this perspective, centrality, and who is given space centrally, becomes a question of power and values as centrality for something (or someone) comes at the expense of something (or someone) else. Who this someone is might not always be obvious in terms of concerning a person but could be a type of amenity, a process, a kind of actor, or more symbolic means. It is a means by which one can remind others of one’s right to take up space, and the importance for the generic public to be aware of and relate to oneself. But power also operates through other means in displacing and relegating to the side or periphery, by claiming exclusivity through seclusion, or by imposing presence through other means such as being located in central viewsheds while physically not located centrally. This article draws on earlier studies to construct an understanding of how power can be read as manifest in the material, spatial structure of Gottsunda outside of Uppsala in Sweden, a suburb considered a particularly challenging area from a segregation perspective but where local variations of how the area is experienced are significant, suggesting that questions of ‘who’ or ‘what’ is Gottsunda are of interest to examine, and where specific aspects of the spatial systems allow local acts of control and dominance which then contribute to the image of the area as a whole. Such power structures and identity formations are analyzed in part by constructing how symbolic/visual and material/practical presence and absence of various actors and functions are configured to build an understanding of importance/unimportance and other types of power structures ‘ground-up’. The article thus—in addition to the particular study of Gottsunda and Uppsala—both advances and refines how power can be analyzed and understood through spatial configuration.
|
|
| 9. |
-
Kris och transformation : Nationellt möte Tillämpad Stadsbyggnad 2020
- 2021
-
Editorial proceedings (peer-reviewed)abstract
- Det nationella mötet i Tillämpad stadsbyggnad är en arena för forskare och praktiker att mötas. Vi vill bidra till att utveckla dialogen om stadsbyggandet i relation till olika samhällsutmaningar. Det nationella mötet syftar till att sprida kunskap om de initiativ som sker på olika håll och vidareutveckla diskussionen om hur arkitektur och stadsbyggnad kan bidra till en mer hållbar utveckling.Det andra nationella mötet i ordningen har temat 'Kris och transformation' och fokuserar på vad pandemin kan lära oss om hur städer och samhällen fungerar under en kris. Ojämlika livsvillkor har blottlagts och accentuerats. Bristande tillgång till service och rekreationsområden samt trångboddhet har visat sig vara särskilt ofördelaktigt. Samtidigt har människor organiserat sig och stöttat sina medmänniskor på helt nya sätt. Kan krisen bli en ögonöppnare för hållbarhetsläget i våra städer och samhällen? Kan krisen få oss att planera på ett annat sätt från och med nu? Vilken transformation vill vi se framöver?
|
|
| 10. |
- Legeby, Ann, 1972-, et al.
(author)
-
Ändrade vanor i staden till följd av pandemin
- 2021
-
In: Kris och transformation. - Stockholm : KTH Royal Institute of Technology. ; , s. 38-44
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- I samband med att många länder rapporterade om kris läge och omfattande samhällsspridning av covid19, med stora utmaningar för vården, ekonomin och samhällsbärande funktioner som följd, införde Sverige i mars 2020 en rad restriktioner i syfte att begränsa spridningen av viruset. De flesta av dessa syftade till att stödja eller skapa vad som kom att kallas ”fysisk distansering”. Att praktisera fysisk distansering innebär en stor omställning i människors beteende och vanor. Hur väl klarar svenska städer att svara upp mot en kris av det här slaget? Hur ser det ut i olika stadsdelar när man behöver undvika trängsel och minimera förflyttningar?
|
|
