| 1. |
|
|
| 2. |
- Wingren, Carola
(författare)
-
Vattnet kommer
- 2016
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Cerwén, Gunnar, et al.
(författare)
-
Workshop om ljud vid Skogskyrkogården 2-3 november 2015 : rapport för projektet Stadens Hållbara Ljudrum
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På senare år har intresset för ljudplanering ökat och blivit mer helhetsinriktat (jmfr. Brown 2012). Där man tidigare planerat med utgångspunkt i buller och/eller ljudnivåer, betonas nu allt oftare själva upplevelsen av ljud. Potentiella kvaliteter hos ljud lyfts fram, samtidigt som hänsyn till buller finns kvar som en central del. Man brukar tala om ljudlandskap (Schafer 1994 [1977]; ISO 2014). Ljudlandskapsrörelsen rymmer mycket potential, men eftersom den är relativt ny finns en hel del frågetecken som behöver redas ut och forskning som behöver genomföras. Detta utgjorde bakgrunden till den workshop som genomfördes den 2-3 november på Skogskyrkogården. Workshopen ingick som en förstudie i det Vinnovafinansierade forskningsprojektet "Stadens hållbara ljudrum", med SLU Alnarp som koordinerande part. I forskningsprojektet undersöks hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning. Projektet fokuserar initialt på begravningsplatser, där en konflikt mellan platsens krav på rofylldhet och omgivningens ljudnivåer är vanlig. En viktig del i projektet är att utveckla lösningar och verktyg för ljudplanering. Världsarvet Skogskyrkogården är en berömd anläggning som rymmer många arkitektoniska kvaliteter, samtidigt som ljudmiljön är problematisk med buller från Nynäsvägen och Tyresövägen. Stockholm stad och kyrkogårdsförvaltningen utreder för tillfället möjligheterna att minska effekten av bullret på olika sätt. Workshopens upplägg i korthet.De två dagarna på Skogskyrkogården utgjorde en förstudie tänkt som utgångspunkt för fortsatt arbete i projektets fas två. I workshopen deltog människor som på ett eller annat sätt har kunskap om antingen ljudmiljöfrågor och/eller kyrkogårdsmiljöer.Dagarna delades upp i tre delmoment; WI, WII och WIII. WI handlade om att utveckla förståelsen avden befintliga situationen, samt utveckla språket och kommunikationen om ljud genom att begreppsliggöra dem. I WII togs förslag på förbättringar av ljudmiljön fram och i WIII testades en lösning i praktiken.Workshoparbetet visade på komplexiteten att arbeta med ljudfrågor, vilket kanske särskilt framkom i den sista, konkretiserande delen; arbetet med högtalare. I denna del bekräftades de svårigheter, detaljer och små avvägningar som lyckad ljudmaskering är förknippat med.En viktig aspekt som var återkommande under dagarna som helhet var betydelsen av ljudets samspel med andra (särskilt visuella) aspekter. Detta blev kanske särskilt påtagligt på en sådan plats som Skogskyrkogården, där det finns starka visuella kvaliteter att ta hänsyn till. Behovet av att ta fram verktyg som kan verka understödjande för att arbeta med ljudfrågor var en annan aspekt som lyftes fram under dagarna. Här finns en stor utmaning, då verktygen bör vara enkla och överskådliga, samtidigt som de komplexiteter som arbete med ljud kräver måste inkorporeras på lämpligt sätt.
|
|
| 5. |
- Wingren, Carola
(författare)
-
Finrum eller vardagsrum?
- 2017
-
Ingår i: Tidskriften stad. - 2001-631X. ; , s. 46-48
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Petersson, Anna, et al.
(författare)
-
Urban cemetery animals : An exploration of animals’ place in the human cemetery
- 2017
-
Ingår i: Mortality. - : Taylor & Francis. - 1357-6275 .- 1469-9885. ; , s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper investigates the place of animals in the contemporary Swedish human cemetery. It does this by looking at how animals are admitted to cemeteries – alive and dead, above and below ground, physically as well as symbolically. The aim is to shed light on the various ways that animals are experienced and treated in the cemetery, and to explore how this both reflects our changing attitudes to animals and our changing attitudes to death. The paper draws on the findings from a qualitative interview study carried out at the Eastern Cemetery in Malmö, Sweden, and a follow-up study of a turtle pond, in Malmö-Limhamn Cemetery. Two different perspectives relating to animals in the cemetery were common to these studies: (1) the liminal role of the companion animal; and (2) aesthetics and care in relation to wild and domesticated animals. The two perspectives, considered as findings in their own right, are used in this paper as a foundation for discussing questions relating to how urban cemetery animals can enrich the cemetery environment and increase the importance of urban cemeteries today and in the future.
|
|
| 10. |
- Wingren, Carola
(författare)
-
Designing a Memorial Place : Continuing Care, Passage Landscapes and Future Memories
- 2011
-
Ingår i: Mortality. - : Informa UK Limited. - 1357-6275 .- 1469-9885. ; 16, s. 54-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The design and selection of a memorial stone and the site of the grave, both of which represent the deceased, can be a central issue for people bereaved by traffic accidents. This was revealed in an interview survey of recent Swedish roadside memorials and other memorial places. In this article we consider the design and selection of the memorial stone and gravesite as expressions of continuing care for the deceased and as a way to offer comfort to the bereaved. Materiality, representation and presence will be discussed as crucial parts of the link between the living and the dead. Communicative, spatial and physical values are important also in the professional's design of common public memorial places. Of specific interest for this text are two design practice-based terms, memory object and passage landscape, which may be used by landscape architects when designing memorial places, such as cemeteries and public monuments. Throughout this text, we argue that memorial places like these are capable of bridging the gap between the space of life and the space of death, as well as supporting the regeneration of present memories and the construction of future ones.
|
|
