| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Karlsohn, Thomas, 1967-, et al.
(författare)
-
Ta inte ifrån oss makten över tanken
- 2019
-
Ingår i: Upsala. - Uppsala. - 1104-0173. ; :15 okt
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Elzinga, Aant, 1937, et al.
(författare)
-
Tradition och revolution: Ett samtal med Ronny Ambjörnsson och Aant Elzinga
- 2018
-
Ingår i: Arche: tidskrift för psykoanalys, humaniora och arkitektur. - Göteborg. - 2000-7817. ; :64-65, s. 146-159
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Texten är författad av idéhistorikerna Karlsohn, T. (Uppsala universitet) & Nordlund, C. (Umeå universitet) på basis av intervjuer med Ronny Ambjörnsson och Aant Elzinga i anledning av dessa bok tillsammans med Anna Törngren "Tradition och revolution: Huvuddrag i det europeiska tänkandets historia" som utkom 1968 på Bo Cavefors förlag. "Tradition och revolution" är ett vittomfamnande syntesarbete som på drygt 400 sidor ger en illustrerad översikt över det lärda tänkandets utvecklingshistoria, från babylonisk och antik naturfilosofi till Einsteins relativitetsteorier och kopplingen mellan evolutionism och imperialism i början av 1900-talet. Det som framför allt gjorde att Tradition och revolution stack ut var emellertid dess uttalade teoretiska och ideologiska vinkel. Ett uttryck för författarnas politiska hållning var att det direkt på bokomslaget uppmuntrades till politisk handling: ”Stöd FNL – postgiro 400499”. En annan aspekt framgår av titeln, som elegant sammanfattar huvudtesen att vetenskapen och det intellektuella livet – likväl som samhället i stort – utvecklas språngvis, genom att traditionen utmanas och förändras av revolutioner. Boken bygger i hög grad på etablerad idé- och vetenskapshistorisk kunskap men upplägget gör att den skiljer sig från äldre översiktsverk. Sammanlagt har den utkommit i fem tryckta upplagor på tre olika förlag, alla versioner i behändiga format, och så sent som 2009 utkom den även som ljudbok. Karlsohn & Nordlund menar att boken "är utan tvekan en viktig bok inom den svenska humanvetenskapliga facklitteraturen. Mot denna bakgrund, och med anledning av att Tradition och revolution i år firar femtioårsjubileum, har vi velat undersöka dess tillkomst och utveckling. Varför skrevs den och hur gick det till? Hur såg mottagandet ut och hur har boken förändrats över tid? Hur ser författarna på boken idag, ett halvt sekel senare? Artikeln bygger på intervjuer med Ambjörnsson och Elzinga i kombination med en omläsning av boken i dess olika versioner." Boken var inspirerad av tidigare internationella författare som den engelska kristalografen och marxisten John Bernal, den nederländska astronomen Anton Pannekoek, de brittiska vetenskapshistorikerna Stephen Toulmin & June Goodfield, m.fl. Inom svensk idé och lärdomshistoria tjänade "Tradition och revolution " under många år som lärobok men dess inflytande inom vetenskapsteori var begränsad. "Tradition och revolution" ses som en exponent för 1968 års idéklimat och den vänsterradikalisering som ägde rum inom den svenska universitetsvärlden och kultursektorn under perioden. Dessutom kan den ses som ett inlägg i den debatt om idéhistorieämnets inriktning som blossade upp i slutet av 1960-talet och som i hög grad kom att gälla vetenskapshistoriens ställning inom disciplinen. Intervjutexten i artikeln är populärt skriven men inkluderar samtidigt fornoter med många hänvisningar till en vidare litteratur i båda vetenskapshistoriografi, vetenskapsteori och senare tidens fält vetenskaps- och tekniksstudier - (Science and Technology Studies - STS).
|
|
| 6. |
- Karlsohn, Thomas, 1967-
(författare)
-
The academic seminar as emotional community
- 2016
-
Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy. - : Informa UK Limited. - 2002-0317. ; :2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article will discuss historical ideas about the modern academic research seminar. My perspective will be that of the history of emotions. The study is introduced by an extensive account of the emergence of the seminar at German universities in the mid-1700s. I will discuss the actual seminars established, beginning with the first, in Göttingen by philologist Gottlob Heyne, going on to that of his student Friedrich August Wolf in Halle, and ending with the foundation of the Berlin University with Wilhelm von Humboldt as executor. In all these contexts, new ideas concerning the seminar were important. In the next step, I will use historian Barbara Rosenwein’s concept of emotional communities to analyse one of the most central documents relating to the initial conception of the modern seminar, namely Friedrich Schleiermacher’s 1808 Gelegentliche Gedanken über Universitäten im deutschen Sinn. I give a detailed account of Schleiermacher’s argument while showing how the text envisions a new community in which emotions play an all-important role as an integrating force. I also show how the ideas expressed in Gelegentliche Gedanken are part both of a general pattern of emotional history and of a specific development, often described as an affective turn, that emerged during the late 1700s. In that process, the feeling of love was particularly important, and my discussion will show that Schleiermacher’s text is a part of the affective turn in this respect.
|
|
| 7. |
- Jansson, Anton, et al.
(författare)
-
Universitetets gränser
- 2019
-
Ingår i: Lychnos: årsbok för idé- och lärdomshistoria. - Göteborg : Arche Press. - 0076-1648. ; 2019, s. 334-336
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Karlsohn, Thomas, 1967-, et al.
(författare)
-
Om universitetets gränser
- 2019
-
Ingår i: Universitetets gränser. - Göteborg : Arche Press. - 9789198268386
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Forser, Tomas, 1943, et al.
(författare)
-
Centrala värden går förlorade
- 2013
-
Ingår i: GU-Journalen. - 1402-9626. ; :2
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
|
|
