SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Booleska operatorer måste skrivas med VERSALER

Träfflista för sökning "AMNE:(HUMANITIES History and Archaeology Archaeology) ;lar1:(naturvardsverket)"

Sökning: AMNE:(HUMANITIES History and Archaeology Archaeology) > Naturvårdsverket

  • Resultat 1-2 av 2
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Roslund- Forenius, Ylva (författare)
  • Flottningslämningar i Testeboån : En kulturhistorisk inventering
  • 2003
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Testeboån bildas bland annat av Kölsjöån, Svartån, Bresiljeån och Moån. De rinner ihop ovanför och i Åmot och mynnar ut i Gävlebukten med en sammanlagd längd av ca 11 mil. Inventeringsområdet utgörs av delen mellan Oslättfors och Gävlebukten, knappt 2 mil.Testeboån skriftar starkt i sitt lopp mellan Oslättfors och havet. Vid de lugnflytande partierna med flacka strånder är ån bred med jämna strandkanter och svämmar lätt över vid högvatten och där marken är kuperad och stenig delar ån upp sig i flera forsande småfåror. Den över delen går genom skogsmark medan den nedre går genom åkermark och bebyggelse.Sammanlagt påträffades 76 anläggningar fördelade på 57 nummer, Följande anläggningar framkom.31stenvallar, 14 stenarmar, 7 rastplatser, 4kanaler,3 moringar, 2 dubbla träkistor, 2traktorupplagda vallar, 2 länsar, 1 spång, 1 påle, 1 bro, 1 glacismur vid brofäste och 1 dammlucka. Vallarna är till största del uppförda för hand under 1930-talet av AK- arbetar. De traktorupplagda vallarna innehåller i regel också en stor mängd mindre stenar, vilka man ej tagit med vid för hand upplagda vallar. Hur många som är traktorrensade är svårt att avgöra, då de mindre stenarna kan ha spolats bort. Detta går däremot att få fram genom mer ingående arkivstudier och en noggrannare dokumentation av varje anläggning.I de lugna vatten har pålar och dykdalber som fästanordningar varit dominerande och i de forsande och steniga avsnitten har strömrensningarna dominerat.Inom inventeringsområdet finns tre fasta fornlämningar, nr 231,232 och 233 i fornlämningsregistret för Hill socken. Dessa beskrivs inom delområde 3 och 4.
  •  
2.
  • Kaijser, Arne, et al. (författare)
  • Framtida energiomställningar i historiskt perspektiv
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • ör att kunna begränsa temperaturökningen till högst två grader över förindustriell nivå behöver de globala utsläppen kulminera före år 2020 och halveras till år 2050 relativt 1990 års nivå. Det betyder att de utvecklade länderna i Europa och Nordamerika behöver minska sina utsläpp med minst 80 procent till år 2050. En sådan radikal minskning innebär i praktiken att vi måste göra en samhällsomställning till en ekonomi som bygger på fossilfri energitillförsel och fossilfri produktion. Stora omvandlingar av samhällsekonomin har hänt förut, t.ex. i samband med industrialismens genombrott. Men vad är möjligt att klara av i form av omställning av framtida energisystem och långlivade infrastrukturer? Hur snabbt kan en framtida samhällsomställning till låga utsläpp ske? Vilka drivkrafter och hinder finns det för en klimatomställning? Vetenskapliga synteser, t.ex. ”Scientific perspectives after Copenhagen” har dragit slutsatsen att det finns tekniska begränsningar med att ställa om samhället snabbt. En omställningstakt på över 4 procent per år har bedömts vara praktiskt svårgenomfört med tanke på livslängden hos energi- och industrianläggningar samt transportinfrastrukturer liksom de stora nyinvesteringar och kostnader som en så snabb omställning skulle innebära.Dessa utgångspunkter för vad som krävs för att klara tvågradersmålet har intresserat Naturvårdsverket att låta forskare syntetisera aktuell forskningskunskap om historiska samhällsomställningar och dra slutsatser om möjligheten för en framtida omställning till mycket låga växthusgasutsläpp. Föreliggande studie analysererar ett antal genomgripande förändringar sedan 1800-talets mitt under den första, andra och tredje industriella revolutionen och för en avslutande diskussion om möjligheter och utmaningar för att lyckas med en klimatomställning. Studien har finansierats av Naturvårdsverkets forskningsanslag och utförts av Professor Arne Kaijser vid Institutionen för filosofi och teknikhistoria på Kungliga Tekniska Högskolan samt av Professor Astrid Kander vid Ekonomisk-historiska institutionen på Lunds Universitet. Innehållet i rapporten och de slutsatser som dras där står forskarna fullt ut själva för.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-2 av 2
Typ av publikation
rapport (2)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (2)
Författare/redaktör
Kaijser, Arne (1)
Kander, Astrid (1)
Roslund- Forenius, Y ... (1)
Lärosäte
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Språk
Svenska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (2)
Humaniora (2)
Samhällsvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy