| 1. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(författare)
-
Visionen om outtömlig energi : Bridreaktorn i svensk kärnkraftshistoria 1945–80
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The fast breeder is a type of nuclear reactor that aroused much attention in the 1950s and 60s. Its ability to produce more nuclear fuel than it consumes offered promises of cheap and reliable energy, and thereby connected it to utopian ideas about an eternal supply of energy. Furthermore, the ideas of breeder reactors were a vital part of the post-war visions about the nuclear future. This dissertation investigates the plans for breeder reactors in Sweden, connecting them to the contemporary development of nuclear power with heavy or light water and the discussions of nuclear weapons, as well as to the general visions of a prosperous technological future. The history of the Swedish breeder reactor is traced from high hopes in the beginning, via the fiasco of the Swedish heavy water program, partly focusing on the activities at the company AB Atomenergi and investigating how it planned and argued for its breeder program and how this was received by the politicians. The story continues into the intensive environmental movement in the 1970s, ending with the Swedish referendum on nuclear energy in 1980, which can be seen as the final point for the Swedish breeder. The thesis discusses how the nuclear breeder reactor was transformed from an argument for nuclear power to an argument against it. The breeder began as a part of the vision of a society with abundant energy, but was later seen as a threat against the new sustainable world. The nuclear breeder reactor is an example of a technological vision that did not meet its industrial expectations. But that does not prevent the fact that breeder was an influential technology in an age where import decisions about nuclear energy were made. The thesis argues that important decisions about the contemporary reactors were taken with the idea that they in a foreseeable future would be replaced with the efficient breeder. And the last word on the breeder reactor is not said – today, reactor engineers around the world are showing a renewed interest in this elusive reactor type.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(författare)
-
Research Institutes in Germany : Basic and Applied Science institutionalized?
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The organization of post-war science has taken distinctly different paths in different countries, based on historical rationales, national funding patterns and institutional structure. The German Max Planck-Society is a research-only network of basic research institutes whose organization and establishment relies heavily on the high valuation of basic research, as well as principles of separation of basic and applied science and ideals of independent research. The paper investigates the historical roots and organizational character of this scientific milieu. Also, the separation between the Max Planck-Society and the more industrially orientated Franuhofer institutes is discussed and problemized. One conclusions is that in spite distinctly different roles in the German research landscape, separating basic from applied research, the two organization both stresses their usefulness and contribution to the “common good” in official presentations.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(författare)
-
Forskningsinstitut i Tyskland : forskningsideal och historisk framväxt
- 2010
-
Ingår i: Teknik- och Vetenskapshistoriska dagar. ; , s. 13-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Forskningsorganisation i Tyskland under andra halvan av 1900-talet har haft en distinkt nationell historia, starkt präglad av möjligheterna till återhämtning efter kriget och, senare, de utmaningar av ekonomisk karaktär som det återförenade landet ställdes inför. Samtidigt har det tyska forskningslandskapet vuxit fram under intensivt utbyte med utlandet och uttrycker på många sätt pan-europeiska ideal kring grundforskning, forskningsfrihet och innovation. Föreliggande papper fokuserar på två forskningsinstitutsorganisationer i Tyskland och deras historiska framväxt: Max-Planck-Gesellschaft och Fraunhofer Gesellschaft. Medan Max-Planck-Gesellschaft är en grundforskningsinstitution, oberoende från stat och industri men ändock i stort sett helt finansierad med offentliga medel, representerar Fraunhofer Gesellschaft nära nog dess motsats: industrinära institut med starkt fokus på innovation och utveckling. Medan den förra har sina rötter både i Weimarrepubliken och i de allierade styrkornas återrekonstruktion av landet efter kriget är den senare en utpräglad efterkrigsprodukt, präglad av samtida idéer om militär rustning och snabb tillväxt. Pappret fokuserar på de ideal kring organisation av grundforskning och tillämpad forskning som de två institutssystemen representerat och undersöker hur ideal som oberoende, excellens och tillväxt tar sig utryck i de två organisationerna. Som avslutning görs några reflektioner på vilka sätt situationen i Tyskland korresponderar med den svenska och vad som kan ses som unikt med det tyska systemet och dess historia.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(författare)
-
Teknikens kvinnor : Perspektiv på en mångfacetterad historia
- 2014
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ökningen av kvinnor inom den tekniska världen har gått mycket långsamt, och än idag är endast cirka en fjärdedel av utexaminerade kvinnliga ingenjörer kvinnor. Runt 24 procent av Sveriges Ingenjörers 139 000 medlemmar är kvinnor, och kvinnliga ingenjörer tjänar i ingångslön ungefär 800 kronor mindre i månaden än sina manliga kollegor. Kvinnliga chefer utgör endast fem procent inom tekniktunga företag, vilket kan jämföras med drygt 40 procent kvinnor bland de anställda över lag. Med våra kvinnliga pionjärer i ryggen har vi kommit en lång väg – men det finns också en bra bit kvar att gå.
|
|
| 10. |
|
|
