| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Cedergren, Mickaëlle, 1969-, et al.
(författare)
-
L’importation de la littérature française: un triple détournement de capital : Réflexions à partir d’une étude de réception journalistique en Suède
- 2016
-
Ingår i: Moderna Språk. - 2000-3560. ; 110, s. 108-131
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The background material of the study consists of articles about French literature gathered between 2010 and 2014 in the Swedish press. The aim of the article is to isolate the most widely discussed French literature from France in the Swedish press during the period, in order to explore why the transfer of this literature persists over time, how it is perceived, and which type of mediators bring about this transmission. The study raises questions about the image of French literature in Swedish media, Sweden’s impact on the transnational circulation of literature, and the use of French literature to place Sweden on the literary map.The results of the reception study show that French literature is presented as both aesthetically disruptive with innovative features and as a normative and traditional model. It incarnates an image of tradition as well as of modernity. French literature from France is principally mediated by orthodox journalists with a consistent symbolic capital, and the posture of these journalists is analyzed through Sapiro’s model, inspired by Bourdieu. The orthodox journalists manage to redirect the symbolic capital inherent to consecrated French literature at three levels: national, personal, and transnational. Firstly, the importation of French literature increases Swedish literature’s symbolic capital. Secondly, this transfer allows for an auto-consecration of the orthodox journalists themselves. Thirdly, this use of highly valued imported literature engenders a supplementary consecration (surconsecration) of a national literature and its dominating language. In conclusion, these observed bilateral literary exchanges show the often overlooked importance of peripheral countries in transnational literary transmission. The results modify Casanova’s (2002) model, since they display the impact on the market from the margins. The transfer of central national literatures in dominating languages towards peripheral countries allows for dominated languages and minor national literatures to take an active part in the construction and reconstruction of the relations on the global literary map.
|
|
| 6. |
-
Rome and the guidebook tradition : from the Middle Ages to the 20th century
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Almost everyone has used a guidebook, when travelling or in the armchair at home. But how and when was the guidebook born? In this book, seven scholars from various disciplines argue that the guidebook emerged in Rome in the late Middle Ages, to form a surprisingly consistent model for guidebooks up to our time. The descriptions of must-see monuments, recommended routes, practical information and value-laden instructions have guided travellers to Rome through more than 1000 years.
|
|
| 7. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 8. |
-
Proceedings from the Second International Interdisciplinary Conference on Perspectives and Limits of Dialogism in Mikhail Bakhtin, 3-5 June, 2009
- 2010
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- (Preface) This conference focused on the core of Bakhtin’s theory, which concerns dialogue and dialogicality. The conference themes reflected his notion that the “I” and the “self”, the “you” and the “other” are embedded in each other so that each affects the other and as a whole they create a centrifugal force around which communication and life circle. The choice of the two-faced Janus figure as the symbol of the conference reflects the inward and outward aspects of communication’s inherent dialogue and dialogicality. As an ancient Roman god of beginnings and doorways, of the rising and setting sun, looking in opposite directions, Janus has been associated with polarities, that is, seeing different and contrasting aspects and characteristics. As a metaphor it describes Bakhtin’s view on dialogues and dialogicality within or between “selves” and “others”. As a metaphorical symbol it captured the intent, purpose and outcome of the conference as reflected in this collection of papers.
|
|
| 9. |
- Edfeldt, Chatarina, 1963-, et al.
(författare)
-
Northern Crossings : Translation, Circulation and the Literary Semi-periphery
- 2022
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This open access book uses Swedish literature and the Swedish publishing field as recurring examples to describe and analyse the role of the literary semi-peripheral position in world literature from various perspectives and on meso, micro and macro levels, using both quantitative and qualitative methods. This includes the role of translation in the semi-periphery and the conditions under which literature travels to and from that position. The focus is not on Sweden, as such, but rather on the semi-peripheral transitional space as exemplified by the Swedish case.Consisting of three co-written chapters, this study sheds light on what might be called the semi-peripheral condition or the semi-periphery as an area of transition. As part of the Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures series, it makes continuous use of the concepts of 'cosmopolitan' and 'vernacular' – or rather, the processual terms, cosmopolitanization and vernacularization – which provide an overall structure to the analysis of literature and literary phenomena. In this way, the authors show that the semi-periphery is an ideal point of departure to further the understanding of world literature, because it is a place where the cosmopolitan (the literary universal) and the vernacular (the rootedness in a particular culture or place) interact in ways that have not yet been thoroughly explored.
|
|
| 10. |
-
Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
|
|
