| 1. |
- Elleström, Lars, 1960-
(författare)
-
As modalidades das mídias II : Um modelo expandido para compreender as relações intermidiais
- 2021
-
Bok (refereegranskat)abstract
- TEXTO. IMAGEM. SOM. Ainda que para alguns estudos essa tríade não seja problemática, definições para esses termos são fundamentais para o diálogo entre as diferentes áreas que se interessam pelo significado dos produtos de mídia – expressão de Lars Elleström para textos em suas diferentes manifestações. Como Diretor do Intermedial and Multimodal Studies na Linnæus University, Elleström focaliza justamente nessa perspectiva interdisciplinar da Intermidialidade e em seu potencial para fornecer uma terminologia e uma abordagem capazes de abarcar a enorme diversidade das relações intermidiais. Neste ensaio, ele se concentra no conceito de mídia, modalidade e modo, oferecendo um texto basilar para todos aqueles que não apenas se interessam pelas relações intermidiais, mas também àqueles que estudam a Comunicação em geral, como pesquisadores de Cinema, Jornalismo e Literatura.
|
|
| 2. |
- Högberg, Anders, et al.
(författare)
-
Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en handbok. Dess syfte är att stärka museernas roll som kunskapsinstitutioner. Handboken berör museernas konkreta arbete med aktiv samlingsförvaltning utifrån den av Riksantikvarieämbetet översatta, internationella standarden för samlingsförvaltning Spectrum.
|
|
| 3. |
- Caoduro, Elena, et al.
(författare)
-
Documenting Fashion
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An original, rich and timely compendium on the relationship between fashion and the documentary moving image that explores the topic from a variety of disciplines, from film and media studies to design, communication, history and journalism." Monica Titton, University of Applied Arts, Vienna.
|
|
| 4. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kännetecknar den goda vetenskapen? Vad ska vi ha vetenskap och vetenskapligt tänkande till? Denna bok handlar om vetenskapens centrala principer. Författarna visar att grunden för vetenskapen och synen på dess uppgifter i allt väsentligt är gemensam för olika vetenskapsområden, som naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Forskningsprocessens olika element och funktioner diskuteras och författarna argumenterar för att forskningsproblemet, och hur man konstruerar det, är av avgörande betydelse för att hel heten skall fungera. Varför vetenskap? riktar sig till studenter inom alla discipliner på universitet och högskola, men kan även läsas av andra som intresserar sig för vetenskapligt arbete och vetenskapliga principer. Syftet är att lyfta fram det som högre utbildning, i motsats till andra utbildningsformer, kan bidra med: det vetenskapliga förhållningssättet. Författarna pläderar för den fria forskningen, för att etiska frågor hålls levande och för att vetenskapens villkor i samhället tillvaratas. Demokratins utveckling och fortlevnad kräver en vital diskussion kring vetenskapens roll i samhället.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nilsson, Gabriella, et al.
(författare)
-
Våldets kön : kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi möter våld i någon form dagligen, om inte som ”offer” eller ”förövare”, så när vi läser tidningen, tittar på tv eller går på bio. Hela världen kan förefalla organiserad med utgångspunkt i våld. Med våld upprätthålls stater, grupphierarkier och individuella maktpositioner. Merparten av våldsutövarna är män liksom hälften av offren. Den andra hälften av offren är kvinnor och barn. Det här mönstret är globalt och historiskt konstant och gör att vi, som i titeln på den här boken, kan tala om att våld har ett kön. Våldets kön närmar sig våld som kulturell företeelse. Vilka betydelser har våld i olika historiska och samhälleliga kontexter? Vilka funktioner fyller våldet på en strukturell nivå och för enskilda individer? Vilka konsekvenser får våldet för våldsutsatta personer? Genom att placera våld i sin historiska och kulturella kontext synliggörs dess samhälleliga funktioner, de normer det utgår ifrån och vilken kulturell mening det bär. Våldets kön riktar sig till studenter på högskolenivå, särskilt de professionsutbildningar där studenterna i framtiden kommer att möta våldsutövning och våldsutsatthet. Den kan även användas i andra typer av utbildningar, såsom i fortbildning av personer som redan arbetar i verksamheter där de direkt eller indirekt möter en våldsproblematik.
|
|
| 7. |
- Dahl, Izabela A., 1972, et al.
(författare)
-
Jødene i Polen
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Izabela Dahl og Einhart Lorenz foreteller i dette heftet en del av historien til de østeuropeiske jødene. I Polen fant jødene et fristed i middelalderen da de ble utvist, fordrevet og drept i Mellom- og Vest-Europa. Ikke noe annet land har hatt en så stor betydning for jødenes historie og religiøse og kulturelle liv som Polen. Under polske konger opplevde de «en gyllen tidsalder».I tiden før Holocaust var Polen et sentrum for jødenes religiøse liv. I selve ordet «Polen» fant religiøse jøder en forklaring for at staten hadde ene særstilling i den århundrelange utviklingen av en egen kultur. «Polania» kan deles i tre hebraiske ord: «po» («her»), «lan» («bror») og «ya» («gud») og ordet Polin i to: «po» («her») og «lin» («opphold deg»). Da Polen ble delt mellom stormaktene på slutten av 1700-tallet, kom jødene under russike, østerrisk og prøysisk lovgivning. I Mellom- og Vest-Europa begynte man å se med forakt og hat på det de kalte «de primitive østjødene». Under annen verdenskrig ble disse den største offergruppen. Tilintetgjørelsen av de østeuropeiske jødene inbefattet også at en del av verdens kulturarv forsvant: en rik religiøs kultur, et språk, bygninger, gravlunder, tradisjoner og kulturelle røtter.
|
|
| 8. |
- Ingvarsson, Jonas, 1966
(författare)
-
Towards a digital epistemology : Aesthetics and modes of thought in early modernity and the present age
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book explores the concept of digital epistemology. In this context, the digital will not be understood as merely something that is linked to specific tools and objects, but rather as different modes of thought. For example, the digital within the humanities is not just databases and big data, topic modelling and speculative visualizations; nor are the objects limited to computer games, other electronic works, or to literature and art that explicitly relate to computerization or other digital aspects. In what way do digital tools and expressions in the 1960s differ to the ubiquitous systems of our time? What kind of artistic effects does this generate? Is the present theoretical fascination for materiality an effect or a reaction to a digitization? Above all: how can early modern forms such as the cabinets of curiosity, emblem books and the archival principle of pertinence contribute to the analyses of contemporary digital forms?
|
|
| 9. |
- Nilsson, Per-Erik, 1981-
(författare)
-
French Populism and Discourses on Secularism
- 2019
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Per-Erik Nilsson takes a religious studies approach to analyse French contemporary populism, and uses the discourse on secularism as a lens to do so. This book provides insight into the French and European far-right and radical-nationalist ideology and activism, and contributes to our understanding of the complex relationship between religion and the state in contemporary Europe and beyond. Marine Le Pen stated that secularism was a core value of the National Front, which signaled a significant shift in the far-right's rhetorical strategies and previous opposition to secularism. Nilsson argues that this conspicuous appropriation first came about as a logical result of the obsession of the established main-stream political parties and news media with questions of secularism, national identity, and Islam. He argues that a key player in understanding the National Front's change is the web-based journal Riposte Laïque, which has become a central actor in French radical-nationalist and anti-Islamic web and street based activism. For the first time, this source is examined in order to understand the French far-right's recent appropriation of secularism, as well as debates on secularism, national identity and Islam in France more broadly"--
|
|
| 10. |
|
|
