| 1. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hillén, Sandra, 1977, et al.
(författare)
-
Barn som samhällsbyggare. Delaktighetsprocesser och samarbetsformer i Hammarkullen.
- 2020
-
Ingår i: En lag för barn : kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 55-94
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras beskrivs ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt och hur barn kan göras delaktiga och få inflytande i stadsplaneringsprocesser. Barnrättskonventionens artiklar 3 och 12, barns rätt att uttrycka åsikter och bli lyssnade till samt deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem själva, fungerar som utgångspunkter. Göteborgs stad arbetar aktivt med att införliva barnperspektivet i det kontinuerliga arbetet, och det återfinns bland annat i policydokument, visioner och riktlinjer. Staden har också utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys med intentionen att ”stärka och utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i planeringen”. Forskningsprojektet ”Barn som medskapare av stadens rum” har haft som syfte att sammanföra barn, skolpersonal, forskare och planerare kring gemensamma frågor om hur barn kan göras delaktiga i stadsplaneringsprocesser och hur det arbetet kan det ingå i skolans ordinarie verksamhet.
|
|
| 4. |
- Hillén, Sandra, 1977-
(författare)
-
Läsfrämjande i praktiken. : En rapport om projektet Stärkta bibliotek - Staden där vi läser!
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten summerar följeforskning av det första året av det läsfrämjande projektet "Stärkta bibliotek - Staden där vi läser för våra barn!" Projektet drivs av Kulturförvaltningen i Göteborg och fokuserar folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot målgruppen barn och unga och deras familjer. Projektet är en del av Kulturrådets satsning "Stärkta bibliotek" som syftar till att stärka landets biblioteksverksamhet. Följeforskningen följde det läsfrämjande arbetet som genomfördes på tre arenor: på biblioteken, genom uppsökande verksamhet och digitalt. Särskilt uppmärksamhet har ägnats läsfrämjande praktiker och samverkan, fortbildning och utbildning samt praktiker kring bokgåvor. Även jämlikhetsfrågor var viktig för följeforskningen då projektet genomfördes inom ramen för Göteborgs verksamhetsövergripande satsning på mobiliseringen "Staden där vi läser för våra barn".
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Sånt vi bara gör
- 2019. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Stundligen företar vi människor oss sånt som vi inte alls funderar över. Vi gör det bara.Har du tänkt på att vi i mötet med en gammal bekant gärna börjar med att reda ut när vi sågs senast? Och kanske när vi kommer att stöta på varandra igen?Eller har du funderat på i vilken ordning vi tar av och på kläderna i ett omklädningsrum med andra personer runt oss? Har du undrat över hur vi människor hanterar köande, cyklande, särskrivningar eller hur vi hälsar på varandra? De här sakerna är nämligen exempel på sånt vi oftast företar oss utan att reflektera över det särskilt mycket.Boken Sånt vi bara gör handlar om olika kulturellt och socialt betingade vardagshandlingar. Volymen bjuder på 91 korta, koncentrerade texter skrivna av forskare inom humaniora. Utifrån egen och andras forskning berättar de engagerat och lättillgängligt om sånt vi bara gör. Varje text kompletteras med en faktaruta med lästips för den vetgirige.Sånt vi bara gör kan läsas för nöjes skull, men boken passar också utmärkt som diskussionsunderlag i studiecirklar liksom i gymnasie- och högskolans undervisning med kultur och språk i fokus.
|
|
| 7. |
- Owman, Caroline, 1966-
(författare)
-
det meränmänskliga museet : Konservatorns bevarandepraktik som flyktlinje i modernitetens museum
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis takes the conservator as a starting point to explore more-than-human aspects of the museum of modernity. Assuming that built-in obstacles impinge when museums today deal with environmental issues‚ it investigates new and alternative perspectives on the engagement with our immediate surroundings, in this case the museum objects. The objective of this study is to map museum processes hidden in the anthropocentric museum of modernity. The aim is to broaden the perspective on the museum to include what the museum structures of modernity have pushed aside: ongoing processes and becomings, and the myriad of energetic more-than-human agencies and temporalities constantly at work in a museum.The main empirical material consists of interviewes with conservators working in different departements and museums in Sweden. This material also includes my own experiences of working as a conservator and as an exhibition producer in various museums. There is a particular focus on the care of objects performed by conservators. The material also includes Swedish Government Official Reports (SOU) and one central text from the Ministry Publications Series (Ds). Furthermore, more-than-human agencies play an important role: enacted through the museum apparatus in shape of humidity and silverfish.Posthuman theory, environmental humanities and material feminism form the overarching theoretical framework as well as provide the analytical tools. Three main themes from these theoretical areas run throughout the entire thesis: anthropocentrism, more-than-human agency, dualistic thinking and dichotomies. All of which are applied to the empirical material. To conclude, museums have been part of modernity’s ambitions and ideals since they were established just over 100 years ago. This thesis shows how, in the structures of the museum, modernity’s ideas have persisted. Furthermore, these structures of thought appear and interfere, inter alia, in the conservator’s experiences of and thoughts about their work and professional identity. However, when working intimately with the museum objects more-than-human relational processes and other productive connections emerge, whereby the structures, derived from moderity’s thinking, are challenged in productive ways. This forms the line of flight that the title refers to; here perceived as a possibility for change, in a direction that could promote new ways for museums to tackle complex more-than-human issues, such as climate change and environmental matters.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Högberg, Anders, et al.
(författare)
-
Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en handbok. Dess syfte är att stärka museernas roll som kunskapsinstitutioner. Handboken berör museernas konkreta arbete med aktiv samlingsförvaltning utifrån den av Riksantikvarieämbetet översatta, internationella standarden för samlingsförvaltning Spectrum.
|
|
