| 1. |
- Persson, Johannes, et al.
(författare)
-
The (misconceived) distinction between internal and external validity
- 2015
-
Ingår i: Against boredom: 17 essays on ignorance, values, creativity, metaphysics, decision-making, truth, preference, art, processes, Ramsey, ethics, rationality, validity, human ills, science, and eternal life to Nils-Eric Sahlin on the occasion of his 60th birthday. - 9789187935374 ; , s. 187-195
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Researchers often aim to make correct inferences both about that which is actually studied (internal validity) and about what the results generalize to (external validity). The language of internal and external validity is not used by everyone, but many of us would agree that intuitively the distinction makes a lot of sense. Two claims are commonly made with respect to internal and external validity. The first is that internal validity is prior to external validity since there is nothing to generalize if the findings obtained in, for instance, the experimental setting do not hold. The first claim is explicit in many writings. See for instance Francisco Guala’s influential book The methodology of experimental economics (2005). And it is often implicitly relied on. The second claim is that researchers have to make a trade-off between internal and external validity. When one is increased, the other will decrease. The second claim was made already from the start by D.T Campbell in his classic Factors relevant to the validity of experiments in social settings (e.g., Campbell 1957, 297). There is a certain tension between the first and the second claim. It has been argued before that it might be difficult to combine them. We intend to make the stronger point that both claims are misconstrued. Our hypothesis is that the relationship between internal and external validity has to be re-conceptualized, and we will briefly indicate how.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Persson, Johannes, et al.
(författare)
-
IBE AND EBI: ON EXPLANATION BEFORE INFERENCE
- 2007
-
Ingår i: Rethinking Explanation.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inference to the best explanation (IBE) is theoretically interesting in that it promises to throw new light on what an explanation is. IBE challenges the standard view of the relation between inference and explanation. But sometimes it seems that previous explanation is more independent of inference than IBE suggests. Sometimes we have explanation before inference (EBI) which is not IBE. This chapter examines the possibility that the latter is the rule rather than the exception.
|
|
| 4. |
- Persson, Johannes, et al.
(författare)
-
Risk, fara och riskobjekt
- 2008
-
Ingår i: Risk & Risici. - 9789157805188 ; , s. 221-230
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gång på gång möter den som oroar sig för risker expertrådet att lära sig att skilja mellan fara och risk. Ofta diskuteras nämligen faror som innebär mycket små risker, men det förstår allmänheten inte. Mycket av vår oro för risker beror på ett enkelt misstag. Det här kapitlet visar dock att det inte är så lätt att skilja mellan fara och risk, åtminstone inte enligt de gängse distinktioner som experterna förser oss med. Det behövs en ny och mer användbar begreppsapparat. En sådan föreslås också.
|
|
| 5. |
- Vareman, Niklas, et al.
(författare)
-
Kan riskbedömare och riskhanterare leva åtskilda?
- 2005
-
Ingår i: Risk och det levande mänskliga. - 9157804559 ; , s. 181-210
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här kapitlet tar vi upp två vetenskapsteoretiska problem med att skilja mellan riskbedömning och riskhantering som har med ”externt” inflytande att göra. Den ena formen av inflytande begränsar våra möjligheter att genomföra en forskningsuppgift. Den andra formen har med utgångspunkten eller frågeställningen för vår forskning att skaffa. Även i de fall där vetenskapen drivs helt av forskarens egen nyfikenhet och bara strävar efter kunskap och sanning, spelar helt andra värden en viktig roll på vägen mot dessa mål. Dessa begränsningar återkommer i riskbedömningen och riskbedömaren måste förhålla sig till dem på något sätt. De utgör en första form av externt inflytande som komplicerar förhållandet mellan de två verksamheterna och i värsta fall undergräver distinktionen. Det ingår nämligen ett mått av riskhantering i varje riskbedömning vilket kastar tvivel över (1) vår vilja att riskhanteringen motsvarar samhällets önskemål och behov; och politiska och andra externa hänsyn tas vid riskbedömningen vilket gör att (2) vår vilja att inte politiska hänsyn tas vid bedömningen av fakta är problematisk. Den andra formen av externt inflytande tar sin utgångspunkt i att kunskap är svar på frågor. Men vem är det som ställer frågorna och varför? Inte sällan tillförs här en extern komponent och i risksammanhang blir det, som vi ska se, till och med fruktbart att prata om ett riskformuleringsprivilegium. Det är riskhanteraren snarare än riskbedömaren som besitter detta privilegium som i hög grad påverkar både vilka bedömningar som är relevanta att göra och vilken säkerhet som kan uppnås i dem.
|
|
| 6. |
- Wahlberg, Lena, et al.
(författare)
-
Nya perspektiv på robusthet
- 2005
-
Ingår i: Risk och det levande mänskliga. - 9157804559 ; , s. 211-233
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här uppsatsen handlar just om robusthet. Nu påbjuder traditionen att man delar upp beslutsunderlag i två sorters komponenter: en som har med hur världen (sannolikt) ser ut och en som har med värdet av detta att göra. Moralen har mest att göra med värdekomponenten. Frågan om moralisk robusthet kommer upp just när man försöker analysera ett visst ställningstagande med avseende på värdefrågor. Kunskapskomponenten, som har med hur världen (sannolikt) ser ut att göra, är förstås också intressant att analysera ur robusthetshänseende. Vi talar då om epistemisk robusthet. Längre fram i uppsatsen ser vi närmare på hur man brukar karakterisera den. Men låt oss först säga något om målet med denna övning. Vi är intresserade av att leta efter likheter mellan och konsekvenser av de här två sorternas robusthet för att vi anser att de är viktiga för att förklara varför vi handlar som vi gör. Speciellt tror vi att frågor som rör samhällets riskhantering har mycket att vinna på en genomlysning av problematiken. Vi använder oss av robusthet i juridiken som en brygga mellan de två sorternas robusthet för vi tror att den utgör en sådan mellanform som ställer några frågor på sin spets och underlättar vår studie också genom att bidra med empiriskt innehåll. Det kan redan nu vara av intresse att studera hur robusthet i juridiken förhåller sig till moralisk robusthet.
|
|
| 7. |
- Wahlberg, Lena, et al.
(författare)
-
Riskobjekten, robustheten och experterna
- 2007
-
Ingår i: Risker i kunskapens mellanrum: en studie i tre delar (positioner, färdriktning, kartans vita fält). - 9789157804921
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Blennow, Kristina, et al.
(författare)
-
Understanding risk in forest ecosystem services: implications for effective risk management, communication and planning
- 2014
-
Ingår i: Forestry. - : Oxford University Press (OUP). - 0015-752X .- 1464-3626. ; 87, s. 219-228
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Uncertainty, insufficient information or information of poor quality, limited cognitive capacity and time, along with value conflicts and ethical considerations, are all aspects that make risk management and risk communication difficult. This paper provides a review of different risk concepts and describes how these influence risk management, communication and planning in relation to forest ecosystem services. Based on the review and results of empirical studies, we suggest that personal assessment of risk is decisive in the management of forest ecosystem services. The results are used together with a review of different principles of the distribution of risk to propose an approach to risk communication that is effective as well as ethically sound. Knowledge of heuristics and mutual information on both beliefs and desires are important in the proposed risk communication approach. Such knowledge provides an opportunity for relevant information exchange, so that gaps in personal knowledge maps can be filled in and effective risk communication can be promoted.
|
|
| 9. |
-
Against boredom : 17 essays on ignorance, values, creativity, metaphysics, decision-making, truth, preference, art, processes, Ramsey, ethics, rationality, validity, human ills, science, and eternal life to Nils-Eric Sahlin on the occasion of his 60th birthday
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract in Undetermined Table d’Hôte Ingar Brinck: Investigating the development of creativity: The Sahlin hypothesis 7 Linus Broström: Known unknowns and proto-second-personal address in photographic art 25 Johan Brännmark: Critical moral thinking without moral theory 33 Martin Edman: Vad är ett missförhållande? 43 Pascal Engel: Rambling on the value of truth 51 Peter Gärdenfors: Ambiguity in decision making and the fear of being fooled 75 Göran Hermerén: NIPT: Ethical aspects 89 Mats Johansson: Roboethics: What problems should be addressed and why? 103 Johan Laserna: Ambivalenta bilder 113 Anna-Sofia Maurin: Metaphysical explanation 161 Kevin Mulligan: Is preference primitive? 169 John D. Norton: How does your garden grow? 181 Johannes Persson & Annika Wallin: The (misconceived) distinction between internal and external validity 187 Johanna Seibt: Becoming our selves 197 Paul Slovic, Robin Gregory, David Frank, and Daniel Vastfjall: Confronting the collapse of humanitarian values in foreignpolicy decision making 209 Peter Sylwan: Det eviga livet 215 Claudine Tiercelin: Chance, love and logic: Ramsey and Peirce on norms, rationality and the conduct of life 221 Epilog 257 Frank Ramsey
|
|
| 10. |
- Persson, Johannes, et al.
(författare)
-
Science and proven experience : a Swedish variety of evidence based medicine and a way to better risk analysis?
- 2019
-
Ingår i: Journal of Risk Research. - : Informa UK Limited. - 1366-9877 .- 1466-4461. ; 22:7, s. 833-843
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A key question for evidence-based medicine (EBM) is how best to model the way in which EBM should‘[integrate] individual clinical expertise and the best external evidence’. We argue that the formulations and models available in the literature today are modest variations on a common theme and face very similar problems when it comes to risk analysis, which is here understood as a decision procedure comprising a factual assessment of risk, the risk assessment, and the decision what to do based on this assessment, the risk management. Both the early and updated models of evidence-based clinical decisions presented in the writings of Haynes, Devereaux and Guyatt assume that EBM consists of, among other things, evidence from clinical research together with information about patients’ values and clinical expertise. On this A-view, EBM describes all that goes on in a specific justifiable medical decision. There is, however, an alternative interpretation of EBM, the B-view, in which EBM describes just one component of the decision situation (a component usually based on evidence from clinical research) and in which, together with other types of evidence, EBM leads to a justifiable clincial decision but does not describe the decision itself. This B-view is inspired by a 100-years older version of EBM, a Swedish standard requiring medical decision-making, professional risk-taking and practice to be in accordance with‘science and proven experience’(VBE). In the paper, we outline how the Swedish concept leads to an improved understanding of the way in which scientific evidence and clinical experience can and cannot be integrated in light of EBM. How scientific evidence and clinical experience is integrated influences both the way we do risk assessment and risk management. In addition, the paper sketches the as yet unexplored historical background to VBE and EBM.
|
|
