| 1. |
-
Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Jesus och politiken
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet är att granska och att reflektera kring Jesu politiska aktörsskap i relation till nutida samtidsdiskussioner. Som en teoretisk utgångspunkt för att möta den frågan kommer Jesus liv och lära att diskuteras genom att relatera hans politiska verksamhet till begreppen aktivism, revolution, populism, och anarki. Syftet är inte att erbjuda en anakronistisk läsning av Jesus liv och lära, i tron att någondera av dessa politiska praktiker enkelt låter sig tillämpas på den politiska kontext som Jesus fungerade i. Inte heller är det i tron att de erbjuder någon definitiv tolkning av Jesu politiska verksamhet. Syftet är snarare att bruka nutida politiska teoretiska begrepp för att tolka Jesu politiska verksamhet, med förhoppningen att denna association ska underlätta arbetet med att nyttja Jesu liv och lära som en resurs för att föreställa det allmänna goda och tackla nutida utmaningar. Orsaken till varför just aktivism, revolution, populism och anarkism valts som en teoretisk-begreppslig grund, är för att vardera av dessa politiska praktiker försöker få till stånd en förändring av något slag, dock utifrån olika logiska förutsättningar och på olika sätt. Trots att man kan tolka Jesu politiska aktörsskap på olika sätt, är det däremot mer eller mindre uppenbart att han försökte få till stånd en förändring i den rådande samhällsordningen. Utifrån denna insikt har framför allt kristna genom tiderna inspirerats av Jesus för att förverkliga den vision om det goda som hans liv och lära innehåller, samt utvecklat en kritik av de aktörer som motarbetar denna vision.
|
|
| 6. |
-
The Ethos of History : Time and Responsibility
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- At a time when rapidly evolving technologies, political turmoil, and the tensions inherent in multiculturalism and globalization are reshaping historical consciousness, what is the proper role for historians and their work? By way of an answer, the contributors to this volume offer up an illuminating collective meditation on the idea of ethos and its relevance for historical practice. These intellectually adventurous essays demonstrate how ethos—a term evoking a society’s “fundamental character” as well as an ethical appeal to knowledge and commitment—can serve as a conceptual lodestar for history today, not only as a narrative, but as a form of consciousness and an ethical-political orientation.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Populism, Democracy, and the Humanities : Interdisciplinary Explorations and Critical Enquiries
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- In this volume, twelve Sweden-based researchers reflect on the phenomenon and concept of populism in relation to democracy and the humanities from the multiple vantage points of various disciplinary backgrounds: philosophy, history of ideas, media and communication, journalism, political science, gender studies, organization science, education theory, popular culture, and literary studies. While the study of populism has attracted a lot of attention in political science, this topic has been rarely explored by scholars in the humanities. Rather than contribute to the already established area of populism studies in social and political sciences, our authors take a more open and exploratory stance through which they attempt to open up new fields and directions for inquiry from an interdisciplinary humanistic perspective.
|
|
| 9. |
-
History of Intellectual Culture : International Yearbook of Knowledge and Society
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- With concepts of participation discussed in multiple disciplines from media studies to anthropology, from political sciences to sociology, the first issue of the new yearbook History of Intellectual Culture (HIC) dedicates a thematic section to the way knowledge can and arguably must be conceptualized as "participatory".Introducing and exploring "participatory knowledge", the volume aims to draw attention to the potential of looking at knowledge formation and circulation through a new lens and to open a dialogue about how and what concepts and theories of participation can contribute to the history of knowledge. By asking who gets to participate in defining what counts as knowledge and in deciding whose knowledge is circulated, modes of participation enter into the examination of knowledge on various levels and within multiple cultural contexts.The articles in this volume attest to the great variety of approaches, contexts, and interpretations of "participatory knowledge", from the sociological projects of the Frankfurt School to the Uppsala-based Institute for Race Biology, from the Argentinian National Folklore Survey to current hashtag activism and Covid-19-archive projects. HIC sees knowledge as rooted in social and political structures, determined by modes of transfer and produced in collaborative processes. The notion of "participatory knowledge" highlights in a compelling way how knowledge is rooted in cultural practices and social configurations.
|
|
| 10. |
|
|
