| 1. |
- Lundell, Patrik, 1969-
(författare)
-
Pressen i provinsen : Från medborgerliga samtal till modern opinionsbildning 1750–1850
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att vara kritisk till våra dagars medier är en självklarhet, medan 1800-talets presspionjärer däremot har fått behålla hjältestatusen. I "Pressen i provinsen" tecknas den moderna pressens genombrott dock som en utdragen och långtifrån entydig process. Från att på 1700-talet ha varit arenor där alla hade rätten att delta i det upplysta samtalet, blev tidningarna under början av 1800-talet gradvis opinionsorgan styrda av tämligen enväldiga utgivare. Allt mer professionella tidningsmakare formade och tog makten över mediet - och språket. Begrepp som opinion, press, publicist och redaktör fick då de betydelser vi idag tar för givna. "Pressen i provinsen" bygger på ett omfattande källmaterial och slår ett slag för regional idéhistoria och för studiet av landsortspressen. Denna värld får färg och konturer genom personer som den energiske nyhetskrämaren Didric Gabriel Björn, den fantasiefulle martyren Jacob Philip Tollstorp och den konservative kapitalisten John Swartz. En mängd sedan länge bortglömda stridskrifter och tidningar kastar nytt - och inte alltid så fördelaktigt - ljus även över våra etablerade hjältar i huvudstaden.
|
|
| 2. |
- Broberg, Gunnar, et al.
(författare)
-
Till livs, till nytta
- 2007
-
Ingår i: Till livs med Linné. - 9789173531627 ; , s. 99-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A broad survey of eating and food in 18th Century Sweden and in the taechings of Carl Linnaeus, who lectured and published extensively on these matters.
|
|
| 3. |
- Broberg, Gunnar, et al.
(författare)
-
Vetenskap
- 2008
-
Ingår i: Kunskapens kretsar : [essäer om kunskap, bildning och vetenskap genom tiderna]. - 9187896907 ; [Symposier på Krapperups borg], 1100-7095 ; [7]
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The history of the concept "vetenskap" and its possible decline
|
|
| 4. |
- Broberg, Gunnar, et al.
(författare)
-
Förord
- 2012
-
Ingår i: Anders Sparrman. Linnean, världsresenär, fattigläkare. - 9789185601424 ; , s. 9-10
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Dunér, David, et al.
(författare)
-
Inledning : Ad utrumque
- 2017
-
Ingår i: Beredd till bådadera : Lunds universitet och omvärlden - Lunds universitet och omvärlden. - 1401-1301. - 9789198370621 ; 2017, s. 11-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Dunér, David, et al.
(författare)
-
Introduction : Ad Utrumque
- 2017
-
Ingår i: Prepared for Both : Lund University and the Surrounding World - Lund University and the Surrounding World. - 9789198370638 ; , s. 11-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Dunér, David, et al.
(författare)
-
Q. E. D. (Euklides). Om oemotsägliga bevis
- 2006
-
Ingår i: Filosofiska citat. Festskrift till Svante Nordin. - 9173531278
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- On the logical phrase "quod erat demonstrandum" and its application in the history of geometry, philosophy and science.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Jonnie, 1978-
(författare)
-
Monstret & människan : Paré, Deleuze och teratologiska traditioner i fransk filosofi, från renässanshumanism till posthumanism
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation studies the problem of the inhuman in relation to human nature in philosophy from antiquity to the present, highlighting the interrelationship between science and philosophy in the development of concepts of monstrosity in France from mid-sixteenth century to late twentieth century thought. By means of constraint, it focuses on Ambroise Paré (1509/10–90) and Gilles Deleuze (1925–95) as representatives of early humanism and posthumanism, respectively. The study is divided into four chronologically ordered parts. In part I, four teratological traditions of philosophical import are discerned in antiquity: the naturalist, the humanist, the metaphysical, and the hermeneutical (each associated with a set of key names: in particular, Empedocles, Lucretius; Socrates, Protagoras; Plato, Aristotle; and Pliny, Augustine). Part II follows these traditions into the Renaissance where they intersect in the ‘books of wonder’, among which Paré’s Des monstres et prodiges (1573) is viewed to have had a lasting influence on the development of the science of teratology. Criticizing the positivistic conventions of interpretation of the book in question, notions of order, causality, diversity, and novelty are analyzed for the purpose of excavating from Paré’s work a natural philosophy which hinges on man’s capacity for knowledge; in such a humanist conception, monsters are not so much naturalized as nature becomes monstrous, while man is taken to reflect and encompass all the properties of natural things, thereby incorporating monstrosity in his singular variability. Part III provides an overview of the development of a scientific teratology from Cartesian mechanicism and rationalism, through theories of preformation, epigenesis, and transformation, to the materialist and vitalist debates of the early nineteenth century, when Étienne and Isidore Geoffroy Saint-Hilaire create the discipline of teratology, and its aftermath in developmental and evolutionary biology. The general theme is the place of anomalies in the normal scheme of nature (and culture), as man becomes progressively taken as the norm for thought, ultimately rendering the inhuman as such unthought. Finally, part IV looks to Deleuze as an attempt in the late 1900s to construct a posthumanist philosophy of nature where monstrosity is the problem which rather generates thought; it thus chronologically traces formulations of a concept of monstrosity in his body of work, from the 1940s to the 1990s. In Différence et répétition (1968), Deleuze is found to furnish three interconnected theses to define monstrosity, regarding problems of determination, synthesis, and differentiation, where the problematic as such (the nature of difference itself) is conceptualized as the ‘idea’ of monstrosity, not any particular physical shape. After analyzing the concept of the ‘body without organs’ as an issue of identity and materiality, tracing it back to its formulation in Logique du sens (1969), these theses of monstrosity are then applied to a study of Deleuze’s later philosophy, emphasizing Mille plateaux (1980), Logique de la sensation (1981), and Cinéma 1–2 (1983–85), as side-stepping the human norm in order to think its anomaly (the inhuman) as the condition for creativity. This is evidenced in his ideas of technology and the arts as experimental practices of becoming inhuman. The monster is thus regarded as a ‘conceptual persona’ in a Deleuzian philosophy of the virtual Figure—challenging all actual forms—of an inhuman time for the experience of difference in itself.
|
|
| 9. |
- Hansson, Jonas, 1967-, et al.
(författare)
-
Den romantiska medicinen
- 2008
-
Ingår i: Til at stwdera läkedom. - Lund : Sekel Bokförlag. - 9789185767311 ; , s. 215-237
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Hansson, Jonas, et al.
(författare)
-
Från furstespegel till folkbildning
- 2008
-
Ingår i: Kunskapens kretsar. Essäer om kunskap, bildning och vetenskap genom tiderna. - Stockholm : Bokförlaget Signum. - 9789187896903 ; , s. 81-93
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
