| 1. |
-
Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
|
|
| 2. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Tro eller fönuft i politisk islam
- 2011. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 874 inledde den tolfte shiitiske imamen Al-Mahdi ett liv i underjorden. Sedan dess har de rättslärda brottats med frågan om hur de ska leva tills han återkommer. Inom islams historia finns en lång kamp mellan de religiösa ledarna och de sekulära politiska över vilka som är bäst lämpade att styra de muslimska länderna, men den händelse under 1900-talet som framför alla andra markerade religionens – eller rättare sagt de religiösa ledarnas – återkomst på den politiska scenen var revolutionen i Iran 1979. Bland de shiitiska rättslärda finns dock många olika politiska föreställningar. Skillnaderna beror till stor del på rådande politiska och historiska omständigheter, sociala strukturer och ekonomiska förhållanden. Men är dessa omständigheter tillräckliga för att förstå varför en grupp shiitiska rättslärda drogs till revolutionär radikalism, andra till politisk pragmatism och ytterligare andra till total avhållsamhet från den politiska scenen? Och vad har förhållande mellan tro och förnuft för betydelse för religion och politik i de olika shiitiska skolorna?
|
|
| 3. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Företal
- 2011. - 2
-
Ingår i: Islam. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071176 ; , s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finns det något behov av att ge ut ännu en bok om islam, dess uppkomst och historia samt den nutida utvecklingen i muslimska länder? Med tanke på de förändringar som har ägt rum i muslimska länder under senare tid, att det finns en stor grupp människor här i väst som bekänner sig till islam och i takt med att främlingsfientliga och islamofobiska partier fått plats i så gott som alla europeiska parlament framstår behovet som mycket stort. Utgångspunkten för dessa partier är att sprida sina vrångbilder om islam och muslimer. I deras tankevärld framstår islam antingen som en andra rangens religion eller också reduceras den till en ideologi som är totalt väsensskild från andra abrahamitiska religioner. Detta trots att islam har sprungit ur samma religiösa idétradition, samma sociala och kulturella miljö som judendom och kristendom, följer en gemensam monoteistisk lära och att muslimerna bekänner sig till samma Gud som dessa religioner. Att teckna bilden av utvecklingen under islams historia och de nutida strömningarna inom nutida islam visar en mångfald av röster och tolkningstraditioner. Detta är dock inte någonting som är unikt för islam och muslimer. Vi ser liknande tendenser bland kristna, judar och andra religiösa grupper. Bokstavstrogna, traditionalistiska, fundamentalistiska och modernistiska grupper är involverade i en kamp om tolkningsföreträdet. Det behövs en djupare insikt om och förståelse av islam som tro och praktik och den mångfald av tolkningar som förknippas med tolkningen av islams lära under historisk tid och under vår nutid.
|
|
| 4. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Occidentalism : Idéer om väst och modernitet bland muslimska tänkare
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreställningarna om Västerlandet i den muslimska världen har genomgått radikala förändringar under modern tid. Dessa föreställningar har pendlat mellan ytterligheter på grund av bland annat kontakternas karaktär. De tvära kasten har präglats av västmakternas inte så sällan cyniska politik. Störst betydelse har de muslimska lärda och intellektuella haft som genom sina föreställningar om och tolkningar av politiska, kulturella, religiösa och sociala förhållanden i väst i den muslimska världen förmedlat en bild av väst. Vid sidan av dessa tänkare har andra aktörer som exempelvis makthavare, media och populärkultur och en rad samhällsinstitutioner varit delaktiga i utformningen av muslimska bilder av västerlandets kultur, civilisation och dess livsstil. Föreställningarna om väst har varit påverkade av västerländska tänkares bild av den muslimska Orienten. Inspirerade av den i väst så omhuldade orientalistiska diskursen internaliserade man under en tid dess föreställningar. Detta innebar att man förkastade allt som tillhörde den muslimska Orienten och anammade en idealbild av Västerlandet. I nästa fas och som ett försvar mot orientalismens idétradition skapades occidentalismens diskurs, vars främsta kännetecken var att framställa Västerlandet som den muslimska världens motsats. Det var på jakt efter en muslimsk identitet som occidentalismens idétradition växte fram. I denna reaktion förkastas Västerlandets dominans och allt som härrör från väst, eftersom det anses utgöra en kontrast eller motbild till den muslimska Orienten. Det finns påfallande likheter mellan orientalismens och occidentalismens föreställningar. Gemensamt för båda idétraditionerna är att båda projicerar de värsta egenskaperna på Det Andra. Detta får som konsekvens att den egna kulturen och civilisationen anses sakna varje form av gemenskap med Det Andra och Det annorlunda som måste hållas på avstånd. Orientalismen användes som ett maktmedel för att rättfärdiga Västerlandets hegemoni över Orienten. Occidentalismen i sin tur utgör en plattform för utformningen av en muslimsk identitet vars främsta kännetecken är motståndet mot allt som härrör från väst. Det kan röra sig om västerländsk politisk dominans – en anspelning på kolonialismens era, imperialism och pågående konflikter mellan västerländska stater och muslimska länder, materialism och vad som allmänt uppfattades som västerlandets moraliska och kulturella dekadens.
|
|
| 5. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Shiitisk politisk idétradition
- 2011
-
Ingår i: Islam och politik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144074795 ; , s. 65-92
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Sedan slutet av 1970-talet har politisk shia haft en framträdande roll för utvecklingen i länder som Iran och en rad andra länder i Mellanöstern. Dit hör omstruktureringen av den politiska kartan i Irak efter diktatorn Saddam Husseins fall, som innebar att shiitiska politiska partier och ledande shiitiska rättslärda spelar en avgörande roll i landets politik samt Hizbollahs framträdande roll i Libanon. Shiitiska grupper i en rad länder med sunnitisk majoritet har också flyttat fram sina positioner. De senaste decenniernas utveckling i shiadominerade områden anses grunda sig på en shiitisk politisk idétradition som vuxit fram under shiaislams 1400-åriga historia. Karaktäristisk för politisk shia har varit de rättslärdas roll i politiken samt deras hänvisning till en politisk idétradition inom shia, som enligt deras synsätt, utesluter en boskillnad mellan stat/politik och religion. Frågan är om denna bild stämmer med synen på förhållandet mellan stat och religion bland shiitiska tänkare. En tillbakablick på shias historia visar dock att synen på politik och förhållandet mellan stat och religion inom shia inte varit entydig. Sett ur ett idéhistoriskt perspektiv är det inte möjligt att tala om en oförändrad politisk tradition som skulle ha präglat allt politiskt tänkande under shias historia. Vi finner snarare ett brett spektrum av olika föreställningar bland de shiitiska rättslärda. Bland dessa föreställningar finns revolutionär radikalism, realpolitiskt tänkande och politisk aktivism. Artikeln studerar den shiitiska politiska idétraditionens framväxt genom att undersöka om denna har varit en oförändrad metahistorisk diskurs som har präglat allt politiskt tänkande under shias 1400-åriga historia eller om den skall ses som en produkt av den historiska utvecklingen. En central fråga är på vilket sätt de shiitiska rättslärdas syn på politiken har utformats och förändrats genom deras interaktion med de faktiska sociala och politiska förhållandena i de shiadominerade regionerna i framför allt Mellanöstern.
|
|
| 6. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Härfågeln och Bilqis
- 2020
-
Ingår i: Tidskriften Essä. - Stockholm : Tidskriften Essä. - 2002-9853. ; :5, s. 3-14
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför utfärdade ayatolla Khomeini sin berömda fatwa mot den indisk-brittiske författaren Salman Rushdi och hans bok Satansverserna kort tid innan han avled 1989? Går det att sätta fatwan i någon sociopolitisk kontext? Eller ska man bara söka religiösa, rättsliga och teologiska förklaringar? Eller ligger förklaringen i en blandning av alla dessa faktorer?Artikeln är skriven i essäform och tar sin ansats i den historiska berättelsen om drottningen av Saba, kallad Bilqis, och profeten Salomo i Koranen. Denna berättelse knyter an till det som utspelades i Sverige och författaren Kerstin Ekmans agerande och Svenska Akademiens reaktion på fatwan. Artikeln försöker också sätta fatwan i en sociopolitisk och historisk kontext tio år efter den islamiska revolutionen i Iran.
|
|
| 7. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Politisk maktlära under förmodern tid
- 2009
-
Ingår i: Omodernt. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789185509188 ; , s. 176-203
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln diskuterar den gränsdragning mellan det moderna och det förmoderna som sker med hjälp av olika faktorer, däribland tid, rum, sociala strukturer, politiska och ekonomiska system, världsbilder etc. Artikeln ställer frågan om det verkligen finns vattentäta skott mellan det förmoderna och det moderna så att det inte går att finna några som helst parallella tanketraditioner och handlingsmönster mellan olika tidsepoker och världsdelar. I det politiska tänkandets idéhistoria, närmare bestämt inom området politisk maktlära, finner man analoga tanketraditioner som kommer till uttryck i furstespeglar i vitt skilda kulturer, civilisationer och tidsperioder. Det har funnits likartade föreställningar om hur maktställningen bäst bör skötas för att härskarmakten skulle behålla sin maktposition under en längre tid. Genom att jämföra furstespeglar från 300-talet f.Kr. i Indien, 1100-talet e.Kr. i det islamiska riket och 1500-talet e.Kr. i det kristna Europa visar artikeln ett märkbart samspel mellan en del trögrörliga strukturer, tanketraditioner, mentaliteter och värdemönster över tid och rum som omhuldar och anknyter till ungefär samma typer av normer och värderingar. Det gäller framför allt maktlärans mest grundläggande premiss, nämligen att det skall vara möjligt för härskarmakten att bryta mot lagar och konventioner, religiösa påbud och förbud samt etiska och moraliska koder när omständigheterna kräver det.
|
|
| 8. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Muslim Strands in the European Web of Ideas
- 2010. - 1
-
Ingår i: Europe's Spiritual Roots. - Stockholm : The Ministry for Foreign Affairs, Sweden. - 9789174964189 ; , s. 66-72
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Where and when should one begin to seek Europe’s intellectual and spiritual roots? Naturally, the answer to this question can be based on a number of perspectives. One common denominator is to start the search in the classical heritage; that is to say, the heritage from the Greek and Roman civilisations, and those religious traditions that have been dominant in Europe. Since my area of research is the history of Muslim ideas, I choose to find the answer to this question on the basis of the encounter between Europe and Muslim civilisation during the European Middle Ages.
|
|
| 9. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den arabiska våren : Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika
- 2013. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken diskuteras bakgrunden till folkresningarna i Mellanöstern och Nordafrika, den så kalladeMENA-regionen. Vilka var drivkrafterna bakom folkresningarna?Var det politiskt förtryck och demokratiskt underskottsom fick oppositionen att vakna till liv? Eller var det regionensekonomiska snedfördelning, rättsosäkerheten och avsaknadenav ett socialt skyddsnät? Eller kan man se folkresningarna somett uttryck för frustration och vanmakt? Kanske som en kängamot den utbredda korruptionen, som grep in i invånarnas vardagligaliv och kränkte deras mänskliga värdighet?11förordRegionen har varit utsatt för både politiskt förtryck och utbreddkorruption under en lång tid. Vad var det som fick bägarenatt rinna över just år 2010? Kan det ha varit den stora andelenunga i regionen? Länderna har på senare år fått ett kraftigtvapen mot censuren i och med den moderna tekniken och parallellthar andelen högutbildade ökat markant. Vilken roll spelardessa faktorer?Och vem var det egentligen som låg bakom folkresningarna?Var det Facebookgenerationen som var den drivande motorn?Eller olika islamistiska grupperingar? Eller kanske den växandemedelklassens krav?Och vad var det egentligen upproren ville förändra? Protesternavar till en början antiauktoritära aktioner som riktadesmot korrupta och förtryckande regimer. Demonstranternakrävde demokratiska och mänskliga rättigheter. Företrädarnaför politisk islam var inte helt ute ur bilden, däremot dröjde detlite innan de trädde fram. Nu vet vi att både den demokratisktsinnade riktningen av politisk islam och den ultrakonservativagjorde stora framsteg. Hur ska vi förstå denna utveckling? Ärdet ett bakslag för den arabiska våren? Kan man särskilja politikenfrån religionen i regionen? Och är politisk islam en enhetligidétradition?Jag diskuterar också om folkresningarna verkligen var så oväntadesom de verkade. Varför kunde man inte förutse händelseförloppen?Var västerländska makthavare och analytiker förblindadeav sina egna förhållanden med länderna i regionen?Eller ligger förklaringen i traditionella och konservativa idétraditionersom under lång tid styrt synen på den muslimskaOrienten och förhållandet mellan den västerländska civilisationenoch den islamiska?Och vilka var vinnarna och förlorarna? Efter de inledandefolkresningarna i Tunisien och Egypten har regionala och inter12den arabiska vårennationella aktörer anpassat sig till den nya situationen. Det pågåren maktkamp mellan olika politiska sekulära och religiösakrafter i dessa länder och mellan regionala stormakter somSaudiarabien,Iran, Turkiet och Qatar. Parallellt med detta pågåren maktkamp mellan å ena sidan västländer och deras allieradeoch å andra sidan Ryssland och Kina och deras bundsförvanter.De vill alla styra utvecklingen åt ett håll som gynnar dem. Detnya politiska läget har föranlett nya allianser och nya strategier.Men gynnar denna maktkamp verkligen regionens demokratiseringsprocess,eller har den motsatt effekt?Det leder mig osökt in på framtiden. Vad kan man förväntasig av folkresningarna i Nordafrika och Mellanöstern på långsikt? Hur kommer regionen att se ut? Och vilken riktning kommerutvecklingen att ta?
|
|
| 10. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Muslimska nytänkares diskussion kring människovärde
- 2012
-
Ingår i: Det svårfångade människovärdet. - Stockholm : Fritzes. ; , s. 88-109
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt sedan islams begynnelse har muslimska tänkare diskuterat människans ställning i tillvaron och hennes värde. Dagens muslimska nytänkare som värnar om respekten för mänskliga rättigheter knyter an till muslimska tänkares föreställningar från islams tidigaste period. De ställer sig kritiska till auktoritetstänkande och lyfter fram behovet av kritiskt tänkande och förnuftsorienterad tolkning av islams urkunder.
|
|
