SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "AMNE:(LANTBRUKSVETENSKAPER Veterinärmedicin) ;conttype:(scientificother)"

Search: AMNE:(LANTBRUKSVETENSKAPER Veterinärmedicin) > Other academic/artistic

  • Result 1-10 of 1488
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  • Båge, Renee (author)
  • Freemartinism in cattle
  • 2012
  • In: Ruminants: Anatomy, behavior and diseases. - 9781620810644 ; , s. 99-120
  • Book chapter (other academic/artistic)abstract
    • Freemartinism is one of the most commonly found intersex conditions in cattle, although it may also occur in small ruminants. The freemartin phenotype appears in a dizygotic twin pregnancy where one twin is a male and the other is a female. Due to precocious anastomoses between the placental vascular systems of the two fetuses, masculinising molecules reach the female twin and disrupt the normal sexual differentiation, whilst in the male the effects of this association are usually minimal. In cattle, this condition is observed in 90 to 97% of twin pregnancies. A freemartin is, by definition, a genetically female fetus masculinised in the presence of a male co-twin, giving rise to a sterile heifer. Genital tract defects with varying severity can be observed in freemartin animals, which often present suppression and disorganization of the ovary, originating a rudimentary or a testis-like gonad depleted of germ cells. The uterine horns may be hypoplastic or instead may be reduced to a cord-like structure suspended in the broad ligament. Anatomic continuity between the uterus and the vagina is frequently absent, and the existence of rudimentary vesicular glands is typical. The external genitalia commonly presents enlarged clitoris, small vulva and a prominent, male-like tuft of hair. As a rule, heifers born twin to a bull have to be considered sterile and should be identified as early as possible to cull them from replacement stock. Despite its limitations, freemartinism is currently diagnosed by physical examination, as karyotyping or blood typing is often considered an unnecessary expense. In cattle, twinning trend has a genetic background that has been associated to hormonal regulation in favor of double ovulations. However, the genetic determinant on the basis of twinning seems to have small importance when compared to environmental or management-associated factors, particularly in dairy cows. In fact, in dairy animals, in particular in high milk producing cows, it has long been proven that the increase of twin calvings occurs due to the hormonal and metabolic disturbances in the energy balance early in the post-partum period. With increased incidence of twin births in cow it is reasonably expectable a small increase in the occurrence of freemartins at the farm levels. In this paper it is the intent to describe the gross and histopathological findings of freemartinism in cattle, using data gathered from a study at an abattoir (17 cases) and from 3 cases diagnosed in living animals, supported by a review of the pathophysiology of the process, and to discuss the available methods for identification of freemartin animals at farm level.
  •  
2.
  • Åsberg, Cecilia, 1974-, et al. (author)
  • Biology is a feminist issue : Interview with Lynda Birke
  • 2010
  • In: The European Journal of Women's Studies. - London : Sage Publications. - 1350-5068 .- 1461-7420. ; 17:4, s. 413-423
  • Journal article (other academic/artistic)abstract
    • This is an interview with Professor Lynda Birke (University of Chester, UK), one of the key figures of feminist science studies. She is a pioneer of feminist biology and of materialist feminist thought, as well as of the new and emerging field of hum-animal studies (HAS). This interview was conducted over email in two time periods, in the spring of 2008 and 2010. The format allowed for comments on previous writings and an engagement in an open-ended dialogue. Professor Birke talks about her key arguments and outlooks on a changing field of research. The work of this English biologist is typical of a long and continuous feminist engagement with biology and ontological matters that reaches well beyond the more recently articulated material turn of feminist theory. It touches upon feminist issues beyond the usual comfort zones of gender constructionism and human-centred research. Perhaps less recognized than for instance the names of Donna Haraway or Karen Barad, Lynda Birkes oeuvre is part of the same long-standing and twofold critique from feminist scholars qua trained natural scientists. On the one hand, theirs is a powerful critique of biological determinism; on the other, an acutely observed contemporary critique of how merely cultural or socially reductionist approaches to the effervescently lively and biological might leave the corporeal, environmental or non-human animal critically undertheorized within feminist scholarship. In highlighting the work and arguments of Lynda Birke, it is hoped here to provide an accessible introduction to the critical questions and challenges that circumvent contemporary discussions within feminist technoscience as theory and political practice.
  •  
3.
  • Munthe, Christian, 1962 (author)
  • Djurhållning och antibiotika: en gyllene triangel!
  • 2023
  • In: Tidskriften Alba. - 1403-5448. ; :2023-10-24
  • Journal article (other academic/artistic)abstract
    • För ett par veckor sedan var jag i Amsterdam och talade om etiska dilemman och utmaningar i arbetet med antibiotikaresistens i djurhållning och veterinärmedicin på en konferens. ”Från fabrik till gödselstack” var devisen för mitt bidrag, för att framhålla att djurhållningens användning av antibiotika – precis som sjukvårdens – är en del av en större helhet, där även produktionssystemen för läkemedel och mat (och friska djur och människor), och naturmiljön ingår. Varje del både bidrar till utmaningen med resistens – att vår användning och hantering av dessa viktiga mediciner gör dem obrukbara – och utgör löften för att sätta in åtgärder som kan mildra problemet. Alla sådana åtgärder kommer samtidigt ha nackdelar och kostnader – därav behovet att analysera etiken. På konferensen fick jag också chans att förkovra mig i olika slags forskning om hur jordbruk och annan djurhållning kan hantera antibiotikaresistensen bättre. Jag lärde mig då att området utgör en riktig gyllene triangel – på gott och ont.
  •  
4.
  • Andersson, Maria, et al. (author)
  • Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
  • 2023
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
  •  
5.
  •  
6.
  • Berg, Lotta, et al. (author)
  • Patologins viktiga bidrag till djurskyddet
  • 2022
  • In: Svensk Veterinärtidning. - 0346-2250. ; 74, s. 18-20
  • Journal article (other academic/artistic)abstract
    • Patologin kan spela en avgörande roll i samband med djurskyddsärenden. Här berättar Lotta Berg och Elina Åsbjer, som även ingår i Sveriges Veterinärförbunds djurskyddsutskott, om olika aspekter av forensisk veterinärmedicin
  •  
7.
  • Chenais, Erika (author)
  • African swine fever in Uganda : epidemiology and socio-economic impact in the smallholder setting
  • 2017
  • Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
    • In the last decade millions of people have been able to leave poverty, increasing the regional demand for meat and livestock products. In combination with reforms in market and agricultural policy, this has led to an increase in pig production in sub-Saharan Africa, most notably in Uganda. The growing pig sector could be an important contributor to poverty reduction among smallholder pig keepers. However, the growing pig population has been followed by an increase in African swine fever (ASF) incidence. ASF is a contagious, typically very lethal, haemorrhagic, viral disease of domestic pigs. The overall goal of this doctoral project was to develop the understanding of ASF epidemiology in the smallholder setting in Uganda. Four studies were conducted in two districts in northern Uganda among smallholder farmers, other pig production value-chain actors, and a medium-sized farm. The studies included group- and individual interviews as well as biological and environmental sampling and testing for the virus. Data were analysed using semi-qualitative and quantitative methods. The thesis concluded that ASF was endemic in the study area, and that outbreaks could be detected using retrospective and real-time farmer reports. ASF outbreaks were associated with activities of humans, such as trade in pigs and pig products and free-range management systems. ASF outbreaks had long-term negative social and economic impact for pig production value-chain actors on all investigated levels in the value chain. For smallholder farmers, the impact was aggravated with increasing herd size. Trade and consumption of sick and dead pigs were commonly used as coping strategies. Farm-level biosecurity was insufficient for ASF protection and awareness of control methods did not guarantee their implementation. The continuous ASF transmission in the study area was not driven by lack of knowledge, but rather by cultural circumstances, taboos and poverty. Therefore, in order for control methods to be successfully and sustainably implemented, they need to be developed in participation with the communities, adapted to the local context, socially acceptable, flexible, and cost-effective.
  •  
8.
  • Cuevas Romero, Julieta Sandra (author)
  • Studies of the molecular genetics and epidemiology of porcine rubulavirus infection
  • 2015
  • Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
    • Porcine rubulavirus (PorPV) infection emerged spontaneously in pigs in Mexico in the early 1980s. Since the report of the initial outbreak of the disease, only one full-length genome from a strain isolated in 1984 (PorPV-LPMV/1984) has been sequenced. There is therefore limited information about the genetic variation of this virus. The overall objective of this thesis was to develop molecular techniques to help in the diagnostic field and to investigate in greater detail the full genomes of several isolates, and if possible, gain insights into the persistence, molecular epidemiology and the possible reservoirs of PorPV. In addition, a characterisation of the immune response during acute and persistent infection was included. A real-time RT-PCR was developed for the detection of viral RNA from PorPV in clinical samples using TaqMan technology and primers for the P gene. This assay was highly sensitive (approximately 10 copies per reaction), specific, reproducible and a very useful tool for molecular diagnostics and for enabling studies of various aspects of PorPV throughout this thesis. RT-PCRs based on the NP and P genes were used to study the tissue distribution of the virus. Viral mRNA in the lymph nodes showed that the NP gene was consistently detected in the parotid, submaxilar, cervical and mesenteric nodes and the pancreas. Full-length genomes were sequenced from new isolates obtained from clinical cases of infected swine. The genetic comparison and phylogenetic analysis indicated that three different genetic variants of PorPV had spread in the swine population and that a new generation of circulating virus with a pronounced attenuation has begun to emerge in nature. We also report the isolation of PorPV, or a related virus, from frugivorous, insectivorous, and hematophagous bats. A partial genome sequence analysis showed a 99.97 - 100% amino acid identity to the reference strain isolated from swine. However, larger parts of the genome must be sequenced to ascertain the genetic relationship between these viruses. The study of the immune response during acute and persistent infection revealed enhanced levels of CD8+, CD4+ and CD2+ T-cells in all infected pigs at 10 days PI. CD8+ T-cell subpopulations were significantly higher (p<0.05) at 10 and 250 days PI, and CD4+ T-lymphocytes were also significant at 250 days PI. In summary, this work developed molecular techniques that can be used to study the pathogenesis and molecular epidemiology of PorPV. The knowledge of the presence of different virus variants in nature, associated with a wildlife reservoir of PorPV can provide greater knowledge regarding the molecular genetic changes and useful data to establish new strategies in the control of this virus in Mexico.
  •  
9.
  • Falkenberg Hansen, Kjetil, 1972- (author)
  • The acoustics and performance of DJ scratching, Analysis and modelling
  • 2010
  • Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
    • This thesis focuses on the analysis and modeling of scratching, in other words, the DJ (disk jockey) practice of using the turntable as a musical instrument. There has been experimental use of turntables as musical instruments since their invention, but the use is now mainly ascribed to the musical genre hip-hop and the playing style known as scratching. Scratching has developed to become a skillful instrument-playing practice with complex musical output performed by DJs. The impact on popular music culture has been significant, and for many, the DJ set-up of turntables and a mixer is now a natural instrument choice for undertaking a creative music activity. Six papers are included in this thesis, where the first three approach the acoustics and performance of scratching, and the second three approach scratch modeling and the DJ interface. Additional studies included here expand on the scope of the papers. For the acoustics and performance studies, DJs were recorded playing both demonstrations of standard performance techniques, and expressive performances on sensor-equipped instruments. Analysis of the data revealed that there are both differences and commonalities in playing strategies between musicians, and between expressive intentions. One characteristic feature of scratching is the range of standard playing techniques, but in performances it seems DJs vary the combination of playing techniques more than the rendering of these techniques. The third study describes some of the acoustic parameters of typical scratch improvisations and looks at which musical parameters are typically used for expressive performances. Extracted acoustic and performance parameters from the data show the functional ranges within which DJs normally play. Unlike traditional musical instruments, the equipment used for scratching was not intended to be used for creating music. The interface studies focus on traditional as well as new interfaces for DJs, where parameter mappings between input gestures and output signal are described. Standard performance techniques have been modeled in software called Skipproof, based on results from the first papers. Skipproof was used for testing other types of controllers than turntables, where complex DJ gestures could be manipulated using simplified control actions, enabling even non-experts to play expressively within the stylistic boundaries of DJ scratching. The last paper describes an experiment of using an existing hardware platform, the Reactable, to help designing and prototyping the interaction between different sound models and instrument interfaces, including scratching and Skipproof. In addition to the included papers, studies were conducted of expressivity, description of the emotional contents of scratching, DJ playing activities, and the coupling between playing techniques and sample. The physical affordances of the turntable, mixer and samples, as well as genre conventions of hip-hop, are assumed to explain some of the findings that distinguish scratching from other instrumental sounds or practices.
  •  
10.
  • Johansson, Karl-Erik (author)
  • VetBact - culturing bacteriological knowledge for veterinarians
  • 2014
  • In: Veterinary Record. - : Wiley. - 0042-4900 .- 2042-7670. ; 174, s. 162-164
  • Journal article (other academic/artistic)abstract
    • In 2004, Karl-Erik Johansson, then professor of veterinary bacteriology at the veterinary school at Uppsala in Sweden, was asked by his students for a list of the most important bacteria and the diseases that they cause. So began the development of VetBact, an online database giving details of the bacterial species with most relevance to veterinary medicine. The non-commercial database, www.vetbact.org, has since grown and can now be accessed by veterinarians and others worldwide.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-10 of 1488
Type of publication
conference paper (817)
doctoral thesis (236)
other publication (112)
journal article (104)
reports (95)
book chapter (94)
show more...
licentiate thesis (13)
book (8)
editorial collection (3)
research review (3)
patent (3)
show less...
Type of content
Author/Editor
Morrell, Jane (66)
Keeling, Linda (60)
Emanuelson, Ulf (47)
Berg, Lotta (40)
Hagman, Ragnvi (36)
Häggström, Jens (27)
show more...
Tvedten, Harold (27)
Båge, Renee (26)
Hultgren, Jan (25)
Algers, Bo (23)
Vågsholm, Ivar (23)
Johannisson, Anders (22)
Belak, Sandor (22)
Rydhmer, Lotta (22)
Strandberg, Erling (21)
Fikse, Freddy (21)
Lundeheim, Nils (21)
Ström Holst, Bodil (21)
Backhans, Annette (21)
Nadeau, Elisabet (20)
Jacobson, Magdalena (20)
Gunnarsson, Stefan (20)
Arnemo, Jon (20)
Philipsson, Jan (20)
Egenvall, Agneta (19)
Hanson, Jeanette (19)
Carlborg, Örjan (18)
Appelgren, Lars-Erik (18)
Johansson Wensman, J ... (18)
Humblot, Patrice (18)
Lilliehöök, Inger (18)
Bergsten, Christer (17)
Sjunnesson, Ylva (16)
Andersson, Göran (16)
Höglund, Odd (16)
Bergvall, Kerstin (16)
Lagerstedt, Anne-Sof ... (16)
Lidfors, Lena (15)
Rhodin, Marie (15)
Ley, Charles (15)
Dürr, João (15)
Halkjer Jakobsen, Je ... (15)
Axner, Eva (14)
Ljungvall, Ingrid (14)
Jorjani, Hossein (14)
Bergknut, Niklas (14)
Sandberg, Eva (13)
Blokhuis, Harry (13)
Fall, Nils (13)
Berg, Mikael (13)
show less...
University
Swedish University of Agricultural Sciences (1356)
Linköping University (37)
Umeå University (25)
University of Gothenburg (23)
Uppsala University (22)
Örebro University (11)
show more...
Chalmers University of Technology (6)
Stockholm University (5)
Linnaeus University (5)
RISE (4)
Karolinska Institutet (4)
Royal Institute of Technology (2)
Lund University (2)
Södertörn University (2)
Swedish Museum of Natural History (2)
Kristianstad University College (1)
The Nordic Africa Institute (1)
University of Gävle (1)
University West (1)
Stockholm School of Economics (1)
Swedish Environmental Protection Agency (1)
University of Skövde (1)
The Swedish School of Sport and Health Sciences (1)
Högskolan Dalarna (1)
Marie Cederschiöld högskola (1)
The Institute for Language and Folklore (1)
show less...
Language
English (1265)
Swedish (210)
Norwegian (4)
Polish (2)
Portuguese (2)
German (1)
show more...
French (1)
Danish (1)
Italian (1)
Spanish (1)
show less...
Research subject (UKÄ/SCB)
Agricultural Sciences (1487)
Natural sciences (88)
Medical and Health Sciences (87)
Social Sciences (59)
Engineering and Technology (13)
Humanities (13)

Year

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view