SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(LANTBRUKSVETENSKAPER Veterinärmedicin) ;hsvcat:2"

Sökning: AMNE:(LANTBRUKSVETENSKAPER Veterinärmedicin) > Teknik

  • Resultat 1-10 av 48
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Falkenberg Hansen, Kjetil, 1972- (författare)
  • The acoustics and performance of DJ scratching, Analysis and modelling
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This thesis focuses on the analysis and modeling of scratching, in other words, the DJ (disk jockey) practice of using the turntable as a musical instrument. There has been experimental use of turntables as musical instruments since their invention, but the use is now mainly ascribed to the musical genre hip-hop and the playing style known as scratching. Scratching has developed to become a skillful instrument-playing practice with complex musical output performed by DJs. The impact on popular music culture has been significant, and for many, the DJ set-up of turntables and a mixer is now a natural instrument choice for undertaking a creative music activity. Six papers are included in this thesis, where the first three approach the acoustics and performance of scratching, and the second three approach scratch modeling and the DJ interface. Additional studies included here expand on the scope of the papers. For the acoustics and performance studies, DJs were recorded playing both demonstrations of standard performance techniques, and expressive performances on sensor-equipped instruments. Analysis of the data revealed that there are both differences and commonalities in playing strategies between musicians, and between expressive intentions. One characteristic feature of scratching is the range of standard playing techniques, but in performances it seems DJs vary the combination of playing techniques more than the rendering of these techniques. The third study describes some of the acoustic parameters of typical scratch improvisations and looks at which musical parameters are typically used for expressive performances. Extracted acoustic and performance parameters from the data show the functional ranges within which DJs normally play. Unlike traditional musical instruments, the equipment used for scratching was not intended to be used for creating music. The interface studies focus on traditional as well as new interfaces for DJs, where parameter mappings between input gestures and output signal are described. Standard performance techniques have been modeled in software called Skipproof, based on results from the first papers. Skipproof was used for testing other types of controllers than turntables, where complex DJ gestures could be manipulated using simplified control actions, enabling even non-experts to play expressively within the stylistic boundaries of DJ scratching. The last paper describes an experiment of using an existing hardware platform, the Reactable, to help designing and prototyping the interaction between different sound models and instrument interfaces, including scratching and Skipproof. In addition to the included papers, studies were conducted of expressivity, description of the emotional contents of scratching, DJ playing activities, and the coupling between playing techniques and sample. The physical affordances of the turntable, mixer and samples, as well as genre conventions of hip-hop, are assumed to explain some of the findings that distinguish scratching from other instrumental sounds or practices.
  •  
2.
  • Egenvall, Agneta, et al. (författare)
  • Rein tension in harness trotters during on-track exercise
  • 2022
  • Ingår i: Frontiers in Veterinary Science. - : Frontiers Media SA. - 2297-1769. ; 9
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Horseracing is under public scrutiny with increasing demands to safeguard horse welfare. It is accepted that, as a result of bit pressure and/or equipment, mouth lesions accompany many types of horse use, including racing. However, there are currently no data available on the range of bit pressures in driven trotters. Our aim was to investigate whether rein tension (RT, proxy for bit pressures) differs among gaits, between tempo within gait, between horses and drivers, and between left/right reins. Standardbreds (n = 9), driven by experienced drivers (n = 11), performed exercise tests on a racetrack (cross-over design; total 31 tests, data available from 26 tests). Horses' motion symmetry was measured before tests (trotting in hand). Rein tension, speed and heart rate were measured during exercise. A moving-window filter was applied to RT raw data. Median, maximum and interquartile range for the estimated stride median RT were determined for each rein (left/right) and segment: walk; circling in slow trot followed by transition to faster trot; fast (racing) trot; and slowing down to walk. Mixed models were used for statistical analysis. Least square means for segment median RT ranged between 17–19 N in walk, 34–40 N during circling-accelerating, 51–62 N in fast trot, and 53–71 N for slowing down. Segment maximum RT was between 60–81 N in walk, 104–106 N during circling-accelerating, 72–86 N in fast trot, and 86–129 N during slowing down. Interquartile ranges were between 7–9 N in walk, 28–31 N during circling-accelerating, 8–10 N in fast trot, and 12–18 N for slowing down. Hind limb asymmetry exceeded the recommended threshold in three horses and was associated with higher median (48 N) and maximum (106 N) RT than symmetric horses (29 N and 73 N, respectively, p < 0.01). Consistent left-right asymmetry in RT was more common among horses than among drivers. Rein tension increased with increasing heart rate (p ≤ 0.0006). Rein tensions were higher than those reported during riding or in horses worked from the ground. The findings of high RT, taken together with the high reported prevalence of oral injuries in harness trotters, call for further research into RT, motion symmetry and use of equipment.
  •  
3.
  • Engelsen Etterlin, Pernille, et al. (författare)
  • Osteochondrosis, Synovial Fossae, and Articular Indentations in the Talus and Distal Tibia of Growing Domestic Pigs and Wild Boars
  • 2017
  • Ingår i: Veterinary pathology. - : SAGE Publications. - 0300-9858 .- 1544-2217. ; 54:3, s. 445-456
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Articular osteochondrosis (OC) often develops in typical locations within joints, and the characterization of OC distribution in the pig tarsus is incomplete. Prevalence of OC is high in domestic pigs but is presumed to be low in wild boars. Postmortem and computed tomography (CT) examinations of the talus and distal tibia from 40 domestic pigs and 39 wild boars were evaluated for the locations and frequencies of OC, synovial fossae, and other articular indentations, and frequency distribution maps were made. All domestic pigs but only 5 wild boars (13%) had OC on the talus. In domestic pigs, OC consistently affected the axial aspect of the medial trochlea tali in 11 (28%) joints and the distomedial talus in 26 (65%) joints. In wild boars, all OC lesions consistently affected the distomedial talus. On the articular surface of the distal tibia, all domestic pigs and 34 wild boars (87%) had synovial fossae and 7 domestic pigs (18%) had superficial cartilage fibrillation opposite an OC lesion (kissing lesion). Other articular indentations occurred in the intertrochlear groove of the talus in all domestic pigs and 13 wild boars (33%) and were less common on the trochlea tali. The prevalence of tarsal OC in wild boars is low. In domestic pigs and wild boars, OC is typically localized to the distomedial talus and in domestic pigs also to the medial trochlea tali. Further investigations into the reasons for the low OC prevalence in wild boars may help in developing strategies to reduce OC incidence in domestic pigs.
  •  
4.
  • Bernesson, Sven, et al. (författare)
  • Svensk spannmålsbaserad drank : Alternativa sätt att tillvarata dess ekonomiska, energi- och miljömässiga potential
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Spannmålsdrank används huvudsakligen till utfodring. Den kan utfodras antingen i blöt form (8,5-28 % ts), eller i torr form (90 % ts). Vanligen utfodras nötkreatur och grisar med drank, men även andra djurslag inom jordbruket kan utfodras. Dranken kan även användas som biogasråvara, bränsle eller som organiskt gödselmedel. Efter jäsningen återstår spannmålens smältbara protein i dranken (primärdrank) i huvudsakligen oförändrad form, medan nästan all stärkelse gått bort. Dranken blir därför ett proteinfoder. Då även fiberpolysackarider (cellulosa och hemicellulosa) återstår i denna drank, och dessa med annan processteknik kan brytas ner till jäsbara sockerarter och jäsas till etanol, och den drank som då återstår, s.k. sekundärdrank, kan användas i liknande tillämpningar som normal (primär) drank, studeras även detta i det här projektet. En nackdel med denna teknik är att en del av aminosyrorna i drankens protein bryts ner. I de ekonomiska beräkningarna och livscykelanalyserna har det antagits att 50 % av lysinet och 20 % av metioninet brutits ner i denna sekundära drank. Arbetets syfte var att utvärdera hur spannmålsdrank kan användas i olika applikationer, samt att beräkna dess ekonomiska värde och produktionskostnader vid dessa användningar. Vidare att ta fram miljöbelastning såsom bl.a. emissioner av växthusgaser och energibehov för de olika användningarna vid produktion av etanol och drank. Dessutom att analysera betydelsen av att dranken behandlas med ytterligare en process, där en del av spannmålens cellulosa och hemicellulosa omvandlas till etanol, och sekundärdrank erhålles. Idisslare, som nötkreatur och får, kan utfodras med en stor del av proteinet i fodret som vetedrank. Protein från andra källor kan behövas för att den totala mängden protein ska bete sig på önskat sätt vid matsmältningen. Till grisar och fjäderfä kan drygt 10 %, respektive ca 10 %, av fodret bestå av vetedrank. Smågrisar är känsliga för fodrets smaklighet, och det är därför inte säkert att de alltid kan äta foder som innehåller vetedrank. Till fjäderfä kan man få begränsa inblandningen av drankprodukter i fodret om gödseln skulle bli blöt och kladdig. Till hästar kan ca 10 %, i bästa fall uppåt 20 %, av kraftfodret bestå av vetedrank om man ej drabbas av smaklighetsproblem. Spannmålsdrank kan eldas antingen blöt eller torkad beroende på eldningsutrustningen. Drank med ursprung i spannmål innehåller höga halter alkalimetaller, som ger en aska med låg smältpunkt, vilket gör att den troligen sintrar lätt. Höga halter av svavel och klor kan ge problem med korrosion. Mängden aska är ganska stor, ca 5 % av torrsubstansen. Det höga innehållet av kväve (ca 5 % av ts) gör att kväveoxidemissionerna sannolikt blir höga, och då i nivå med vad som erhållits vid eldning av rapsexpeller med ungefär samma kvävehalt, 2-3,6 gånger jämfört med kvävefattiga bränslen. Utnyttjas även en del av cellulosan och hemicellulosan för produktion av etanol (i en sekundär process), koncentreras de ämnen som ger problem vid eldningen, vilket ökar sannolikheten för problem. Dessutom blir askhalten högre, medan det totala värmevärdet minskar i takt med att cellulosa och hemicellulosa blir till etanol. Som gödselmedel innehåller drankens torrsubstans ca 5,7 % kväve, 0,8-1,5 % fosfor och 0,9- 1,9 % kalium. Beräkningar ger att sekundärdranks torrsubstans bör innehålla ca 7,4 % kväve, 1,0-2,0 % fosfor och 1,2-2,4 % kalium. Det organiskt bundna kvävet mineraliseras (frigörs) troligen långsamt såsom hos t.ex. rapsexpeller. Drank går bra att röta till biogas. Växtnäringen i rötad drank blir sannolikt mer växttillgänglig efter rötningen. Drank är ett kväverikt substrat som kan ge problem med hög halt av ammoniumkväve i biogasreaktorn. Detta gäller i högre utsträckning för sekundärdrank där näringsämnena koncentrerats då en del av cellulosan och hemicellulosan blivit till etanol. Utbytet i processen borde kunna bli 60-70 %, vid goda förhållanden kanske 80 %. Kostnadsberäkningar har gjorts där det ekonomiska värdet hos spannmålsdrank beräknats utifrån de ekonomiska värdena hos korn och sojamjöl (omsättbar energi och råprotein till nötkreatur och hästar eller lysin till grisar och fjäderfä eller metionin till fjäderfä) vid utfodring, skogsflis vid eldning (effektiva värmevärdet), kväve, fosfor och kalium vid användning som gödselmedel, samt försäljning av el och fjärrvärme från en större gårdsanläggning för biogas inklusive värdet av kväve, fosfor och kalium i rötresten vid rötning. Vid rötningen studerades fall med både 60 och 80 %:s utbyte, samt fall exklusive och inklusive rötningskostnaderna. Kostnaderna studerades för åren 2005-2010. Primärdrank fick högst värde vid användning som foder till fjäderfä (metionin) följt av: foder till hästar och nötkreatur, biogas (80 %) exkl. rötningskostnader, biogas (60 %) exkl. rötningskostnader, foder till fjäderfä (lysin) och grisar, gödselmedel, eldning för uppvärmning, biogas (80 %) inkl. rötningskostnader och sämst biogas (60 %) inkl. rötningskostnader. För sekundärdrank ändras ordningsföljden så foder till hästar och nötkreatur får högst värde följt av: foder till fjäderfä (metionin), biogas (80 %) exkl. rötningskostnader, biogas (60 %) exkl. rötningskostnader, gödselmedel, foder till fjäderfä (lysin) och grisar, biogas (80 %) inkl. rötningskostnader, eldning för uppvärmning och sämst biogas (60 %) inkl. rötningskostnader. Värdet för sekundärdrank är högre än för primärdrank vid alla användningar utom vid utfodring av grisar och fjäderfän (baserat på lysin eller metionin). Orsaken till det lägre värdet, som foder till grisar och fjäderfän, är att i sekundärprocessen för att utvinna 13 % mer etanol, bryts 50 % av lysinet och 20 % av metioninet ner. Världsmarknadspriserna på korn och sojamjöl har en stor inverkan på drankens värde, liksom utbyte m.m. från biogasanläggningen. Priserna på skogsflis och gödselmedel hade något mindre inverkan på resultatet då dessa produkter hade ett lägre värde från början. Livscykelanalyser har gjorts av produktionen av etanol med systemutvidgning, där dranken ersätter andra produkter beroende på dess användning. Följande produkter ersätts beroende av drankens användning: sojamjöl och korn vid utfodring (råprotein till nötkreatur och hästar; lysin till grisar och fjäderfä; metionin till fjäderfä); skogsflis vid eldning; konstgödsel NPK vid gödsling; vall till biogas och överskottskonstgödsel vid biogasråvara. För primärdrank blir, för global uppvärmning, ordningsföljden från lägst påverkan: fjäderfä (metionin), hästar och nötkreatur, fjäderfä och grisar (lysin), biogas (80 % och 60 %), gödselmedel och sämst eldning. Ordningsföljderna blir ungefär desamma för försurning och eutrofiering. För energiåtgång blir ordningsföljden från lägsta: biogas (80 % och 60 %), gödselmedel, eldning, fjäderfä (metionin), hästar och nötkreatur och sist fjäderfä (lysin) och grisar. För sekundärdrank blir, för global uppvärmning, ordningsföljden från lägst påverkan: hästar och nötkreatur, fjäderfä (metionin), biogas (80% och 60 %), grisar och fjäderfä (lysin), gödselmedel och sist eldning. För energiåtgång blir ordningsföljden från lägsta: biogas (80% och 60 %), hästar och nötkreatur, fjäderfä (metionin), gödselmedel, eldning, och sist grisar och fjäderfä (lysin). Produktionen av etanol och sekundärdrank ger lägst miljöbelastning då sekundärdranken blir foder till nötkreatur och hästar, samt används som biogasråvara. Vid de andra användningsområdena för dranken, ger produktionen av etanol och primärdrank lägst miljöbelastning. Energiåtgången för produktion av etanol och sekundärdrank blir, för samtliga användningsområden för dranken, högre än vid produktion av etanol och primärdrank. Orsaken till detta är att en energikrävande extra process tillkommer vid produktionen av etanol och sekundärdrank. Låter man istället biogasen, i det ovan beskrivna systemet, ersätta bensin direkt i lätta fordon, blir miljövinsten vad gäller växthusgaser större än i alla andra fall beroende på att ett fossilt bränsle ersätts direkt. Till skillnad från de andra studerade användningsområdena för dranken, blir primärdrank bättre än sekundärdrank då den har mer cellulosa och hemicellulosa kvar som kan bli till biogas. Även energivinsten visar upp ett liknande resultat som växthusgaserna. Energibalanser, som kan beskrivas som kvoten mellan utgående energi hos etanol och drank som effektivt värmevärde, och energiåtgången i alla steg för hela produktionskedjan, beräknades. Dessa innehåller alla steg från odlingen av höstvetet tills dess att det färdiga etanolbränslet är färdigt att tanka och dranken är transporterad till gården och då är färdig att utfodra. Dess värden har beräknats till 1,96 för etanol och primärdrank från en ordinär etanolprocess och 1,75 för etanol och sekundärdrank från en process som ger 13 % mer etanol från även en del av spannmålens cellulosa och hemicellulosa. Om dranken inte torkas förbättras dessa energibalanser till 2,84 respektive 2,22. Om halva arealen av vete, korn och rågvete (knappt 400 000 ha) används till etanol skulle knappt 600 000 ton primärdrank erhållas. Nuvarande djurbestånd kan konsumera ungefär två tredjedelar av denna, varav mjölkkorna en tredjedel och slaktsvinen knappt en sjättedel. Om även en del av spannmålens cellulosa och hemicellulosa används för etanolproduktion erhålls ca 470 000 ton sekundärdrank, av vilken nuvarande djurbestånd kan konsumera ca tre fjärdedelar, varav mjölkkorna knappt två femtedelar och slaktsvinen knappt en femtedel.
  •  
5.
  • Amundin, Mats, et al. (författare)
  • A proposal to use distributional models to analyse dolphin vocalisation
  • 2017
  • Ingår i: Proceedings of the 1st International Workshop on Vocal Interactivity in-and-between Humans, Animals and Robots, VIHAR 2017. - 9782956202905 ; , s. 31-32
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • This paper gives a brief introduction to the starting points of an experimental project to study dolphin communicative behaviour using distributional semantics, with methods implemented for the large scale study of human language.
  •  
6.
  • Hanstorp, Karl, et al. (författare)
  • Numerical Simulation and Experimental Scheme for Monitoring Hoof Wall Structure and Health in Sport Horses
  • 2016
  • Ingår i: Proceedings of the 4th International Congress on Sport Sciences Research and Technology Support. - : SCITEPRESS - Science and Technology Publications. - 9789897582059 ; , s. 171-175
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • This study provides a computational model developed to demonstrate the possibility of monitoring hoof structure and health in equestrian sport. This is achieved by employing finite element simulation of threedimensional heat flow from a surface heat source into a hoof structure while simultaneously sensing the surface temperature. The time evolution of the recorded surface temperature, transient curve, is used to investigate hoof structure and predict its intactness by comparing these curves for three different models. We have observed differences between the transient curves obtained from a normal hoof structure, a hoof structure containing a foreign material and hoof capsule subjected to wall separation. An experimental method for probing hoof profile was briefly discussed. It uses temperature sensor/heat source. The method can determine the thermal conductivity of the hoof along the hoof structure from the recorded transient curve. Thus, it displays the hoof structure by utilizing the thermal conductivity variation between the hoof parts.
  •  
7.
  •  
8.
  • A. Bateki, Christian, et al. (författare)
  • Of milk and mobiles: Assessing the potential of cellphone applications to reduce cattle milk yield gaps in Africa using a case study
  • 2021
  • Ingår i: Computers and Electronics in Agriculture. - : Elsevier BV. - 0168-1699. ; 191
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • There are growing expectations that Information and Communication Technology (ICT) applications could help improve on-farm yields amongst smallholder farmers in developing countries, and consequently, food and nutrition security. However, few studies have quantified the actual contribution of ICT applications on farmers’ yields, and these studies predominantly focused on crop production. We assessed the potential of ICT applications to close milk yield gaps among small- and medium scale dairy cattle farmers in Africa. First, we developed a theoretical framework summarizing biophysical and socio-economic constraints that foster milk yield gaps and discussed which constraints can be addressed using ICT applications. Second, using a case study of a feeding advice application for dairy cattle pre-tested with farmers in rural Kenya, we analyzed how much stand-alone the application could contribute to close dairy cattle milk yield gaps. Our findings suggest that ICT applications could help address some existing biophysical and socio-economic constraints fostering milk yield gaps, including data collection for breeding programs, feeding management advice, and facilitating access to markets and capital. Our stand-alone ICT application closed yield gaps by 2 % to 6 % on representative farms. Several factors may explain the limited actual contribution of selected ICT applications to reduce existing milk yield gaps, including the quality of the input data and models used in ICT applications, and more structural constraints that cannot be addressed by digital tools. Therefore, although ICT applications could help address constraints to achieving higher milk yields on dairy farms, a significant contribution to improve yields may only be achieved when conditions surrounding their use are adequate.
  •  
9.
  • Anderson, Jenna (författare)
  • Development and evaluation of a subunit DIVA vaccine against bluetongue virus serotype 8 in cattle
  • 2014
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bluetongue virus (BTV) causes the primarily vector-borne bluetongue disease of ruminants, which poses a permanent threat to Europe since new serotypes and strains are frequently introduced. Vaccination of cattle is essential to control BTV outbreaks. Commercial attenuated and inactivated vaccines are efficacious in reducing BTV spread and disease, but do not fulfil all safety, adaptability, or production requirements. Additionally, no current vaccines allow the differentiation of infected from vaccinated animals (DIVA). DIVA vaccines enable surveillance of BTV epidemiology and vaccine efficacy, and facilitate a quick return for countries to a BTV-free status. This thesis presents the development and evaluation of a novel subunit DIVA vaccine against BTV serotype 8 (BTV-8) in cattle. Five His-tagged recombinant BTV proteins (VP2, VP5 of BTV-8; NS1, NS2, NS3 of BTV-2) were produced in baculovirus or E. coli expression systems. Purification protocols were optimized for all but VP5. Based on the feasibility of protein production and the capability of the remaining four proteins to induce humoral or cellular immune responses in mice, VP2, NS1, and NS2 were selected to formulate an experimental vaccine combined to an ISCOM-matrix adjuvant (SubV). Next, cattle were immunized twice at a three-week interval with SubV, a commercial inactivated vaccine, or a placebo. SubV induced humoral immune responses, including virus-neutralizing antibodies, against all three proteins, as well as a cellular immune response directed against NS1. These responses were of similar type and comparable magnitude between both vaccines, suggesting that SubV might provide protection that is at least as effective as the commercial vaccine. Finally, the protective efficacy of SubV was evaluated and complete virological and clinical protection against virulent BTV-8 challenge was observed following vaccination in calves. This was likely due to the induction of virus-neutralizing antibodies directed against VP2 of BTV-8 and cross-serotype T cell responses directed against NS1 and NS2 of BTV-2. Furthermore, SubV was shown to be DIVA-compliant based on the detection of antibodies directed against VP7, by using commercially-available diagnostic assays. This novel BTV subunit vaccine is a promising candidate and should be further developed.
  •  
10.
  • Belak, Sandor, et al. (författare)
  • New viruses in veterinary medicine, detected by metagenomic approaches
  • 2013
  • Ingår i: Veterinary Microbiology. - : Elsevier BV. - 0378-1135 .- 1873-2542. ; 165, s. 95-101
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In our world, which is faced today with exceptional environmental changes and dramatically intensifying globalisation, we are encountering challenges due to many new factors, including the emergence or re-emergence of novel, so far “unknown” infectious diseases. Although a broad arsenal of diagnostic methods is at our disposal, the majority of the conventional diagnostic tests is highly virus-specific or is targeted entirely towards a limited group of infectious agents. This specificity complicates or even hinders the detection of new or unexpected pathogens, such as new, emerging or re-emerging viruses or novel viral variants. The recently developed approaches of viral metagenomics provide an effective novel way to screen samples and detect viruses without previous knowledge of the infectious agent, thereby enabling a better diagnosis and disease control, in line with the “One World, One Health” principles (www.oneworldonehealth.org). Using metagenomic approaches, we have recently identified a broad variety of new viruses, such as novel bocaviruses, Torque Teno viruses, astroviruses, rotaviruses and kobuviruses in porcine disease syndromes, new virus variants in honeybee populations, as well as a range of other infectious agents in further host species. These findings indicate that the metagenomic detection of viral pathogens is becoming now a powerful, cultivation-independent, and useful novel diagnostic tool in veterinary diagnostic virology.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 48
Typ av publikation
tidskriftsartikel (25)
konferensbidrag (8)
doktorsavhandling (3)
forskningsöversikt (3)
rapport (2)
annan publikation (2)
visa fler...
bokkapitel (2)
bok (1)
licentiatavhandling (1)
patent (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (33)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (14)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Belak, Sandor (3)
Nilsson, R. Henrik, ... (2)
Tedersoo, Leho (2)
Munthe, Christian, 1 ... (2)
Rosen, Arne, 1939 (2)
Voigt, Thiemo (1)
visa fler...
A. Bateki, Christian (1)
Daum, Thomas, 1990 (1)
Salvatierra-Rojas, A ... (1)
Müller, Joachim (1)
Birner, Regina (1)
Dickhoefer, Uta (1)
Olsson, Hans (1)
Fernö, Mårten (1)
Bendahl, Pär Ola (1)
Rydén, Lisa (1)
Abarenkov, Kessy (1)
Bahram, Mohammad (1)
Bengtsson-Palme, Joh ... (1)
Ryberg, Martin, 1976 (1)
Kristiansson, Erik, ... (1)
Larsson, Ellen, 1961 (1)
Unterseher, Martin (1)
Wurzbacher, Christia ... (1)
Kõljalg, Urmas (1)
Larsson, Karl-Henrik ... (1)
Lundälv, Jörgen, 196 ... (1)
Wiklund, Urban, Doce ... (1)
Fabiano, Simone (1)
Berggren, Magnus (1)
Mijakovic, Ivan, 197 ... (1)
Blomberg, Jonas (1)
Schwenk, Jochen M. (1)
Undeland, Ingrid, 19 ... (1)
Nilsson, David (1)
Lu, X. (1)
Ollmar, Stig (1)
Liu, Johan, 1960 (1)
Thomson, Robert, 196 ... (1)
Janerot Sjöberg, Bir ... (1)
Olsen, Björn (1)
Ekman, Stina (1)
Silvano, Ary P., 197 ... (1)
Höglund, Odd (1)
Jeppsson, Knut-Håkan (1)
Freidovich, Leonid B ... (1)
Holm, Lena (1)
Bernesson, Sven (1)
Strid, Ingrid (1)
Osvalder, Anna-Lisa, ... (1)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (27)
Göteborgs universitet (12)
Chalmers tekniska högskola (11)
Uppsala universitet (7)
Kungliga Tekniska Högskolan (5)
Linköpings universitet (4)
visa fler...
Umeå universitet (3)
Örebro universitet (3)
Karolinska Institutet (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Lunds universitet (1)
Södertörns högskola (1)
Linnéuniversitetet (1)
Högskolan i Borås (1)
RISE (1)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1)
visa färre...
Språk
Engelska (44)
Svenska (4)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Lantbruksvetenskap (44)
Naturvetenskap (26)
Medicin och hälsovetenskap (10)
Humaniora (2)
Samhällsvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy