| 1. |
- Ekman, A, et al.
(författare)
-
Swedish Clean Air and Climate Research Programme – SCAC Final report second phase
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The SCAC-2 program was initiated to provide an extended scientific knowledge base in national and international discussions and negotiations on the development of new air pollution policies and measures. Specifically, the program was focused on four main areas where additional knowledge was needed to support further actions: air pollution and climate interactions and hemispheric transport; air pollution and human health with focus on particles from transport and domestic wood burning; ecosystem effects (and air pollution – climate interactions) of ozone and nitrogen, the latter with emphasis on national nitrogen budgets and biodiversity. Finally, integrated assessment modelling and identification of the most efficient abatement strategies was included.
|
|
| 2. |
- Sandström, Olof, et al.
(författare)
-
Integrated fish monitoring in Sweden
- 2003
-
Ingår i: Utredningsrapport till Naturvårdsverket. ; , s. 1-32
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hagvall, Lina, et al.
(författare)
-
Barnmiljöhälsorapport 2021 Halland
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FörordGod hälsa som barn är en förutsättning för ett gott långt liv. Barns vistelsemiljö under uppväxten påverkar i hög grad deras hälsa både som barn och som vuxna. Kartläggning av barns miljörelaterade hälsa är därför viktigt för att möjliggöra en god och jämlik levnadsstandard för barn.Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) har i samarbete med Länsstyrelsen i Hallands län sammanställt denna regionala rapport för Halland, baserad på svaren på miljöhälsoenkäten 2019 från vårdnadshavare och barn i länet. Barnmiljöhälsorapport Halland 2021 är en av fyra regionala rapporter i en serie från AMM Syd som täcker Blekinge, Kronoberg, Skåne och Hallands län. Strukturen i rapporten följer i huvudsak den nationella miljöhälsorapporten och resultaten går därför i de flesta fall att jämföra med den nationella och övriga tre regionala rapporter. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Halland visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs dock av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Fler barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva, astma och hudallergi, medan förekomsten av pollenallergi är oförändrad. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatoro har lyfts in som ny fråga i enkäten 2019 och det är tydligt att klimatförändringarna oroar många 12-åringar.Enkätundersökningen gjordes före covid-19-pandemin, och resultaten tar således inte hänsyn till eventuella förändringar i exponering för miljöfaktorer som kan ha påverkats av åtgärder på grund av pandemin. Effekterna av pandemin på samhället i allmänhet och vården i synnerhet visar dock starkt på betydelsen av att arbeta förebyggande och långsiktigt med miljörelaterade hälsofrågor för att avlasta sjukvården genom att stärka folkhälsan.Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, och innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Agenda 2030 och dess 17 globala mål är en förutsättning för hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. I Sverige är det övergripande generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett underlag för hela detta arbete.Denna rapport vänder sig till alla som på något sätt påverkar barns miljö och vardag i sina beslut, till exempel beslutsfattare och handläggare på kommuner, regionen och länsstyrelsen, men även till dem som är verksamma inom barnhälsovård, förskola och skola. Rapporten kan användas som beslutsunderlag för åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå jämlik hälsa, samt i arbetet med Agenda 2030, miljömålen och folkhälsomålen.Brittis Benzler, Landshövding, Länsstyrelsen i Hallands län
|
|
| 6. |
- Hagvall, Lina, et al.
(författare)
-
Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FörordAtt alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna.Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pandemins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården.Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län sammanställt den här rapporten för Kronobergs län. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Kronoberg 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Blekinge, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Kronoberg visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel:Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden.Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan.Fler barn lyssnar på hög musik.Fler barn exponeras för tobaksrök.Fler barn har allergisnuva och pollenallergi.Fler har hudallergi och astma.Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen.Barn vistas mer sällan i grönområden.Klimatförändringarna oroar många tolvåringar.Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete.Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut. Du kanske är beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Jag hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.MMaria Arnholm, Landshövding, Länsstyrelsen i Kronobergs län
|
|
| 7. |
- Wennberg, Maria, et al.
(författare)
-
Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I norra Sverige är en högre konsumtion av viltkött vanligare än i södra delarna av landet. Syftet med detta projekt var att genom en kunskapssammanställning undersöka om det finns anledning att mäta nivåer av miljöföroreningar hos högkonsumenter av viltkött.Sammanställningen ger inte belägg för att högkonsumenter av viltkött skulle vara i riskzonen för höga intag av miljöföroreningar, i någon större utsträckning än högkonsumenter av nötkött eller fisk. En reservation finns: Renkött innehåller mer HCB än annat kött och fisk. Nivåerna av HCB i renkött är dock betydligt lägre än gränsvärdet för kött. Långt ifrån alla organiska miljöföroreningar finns uppmätta i livsmedel, men de data vi har funnit visar på att hög konsumtion av förorenad fet fisk (från Vänern, Vättern och Östersjön) utgör den största risken för höga intag av flera organiska miljöföroreningar. P.g.a. tidstrender blir det lättare att jämföra framtida mätningar i olika köttslag om jämförelser görs på kött slaktat vid ungefär samma tidpunkt samt att omräkningar görs till halt i kött, i de fall mätningarna har gjorts i fett. Vid eventuella mätningar av organiska miljöföroreningar eller kvicksilver hos människor med hög konsumtion av viltkött är det viktigt att ha kunskap om deltagarnas fiskkonsumtion.
|
|
| 8. |
- Wennberg, Maria, et al.
(författare)
-
Mercury concentrations in pregnant women in circumpolar Sweden (Kiruna)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- High exposure to mercury have been found in populations living in circumpolar areas, due to high consumption of sea food and accumulation of mercury closer to the north pole. The developing fetus is especially sensitive to effects of mercury. Exposure to mercury has previously been examined in pregnant women in Sweden, but not in pregnant women residing in Sweden north of the polar circle.In the years 2015-2016, mercury was measured in whole blood from 51 pregnant women living in the city of Kiruna in circumpolar Sweden, taking part in an international comparison between eight circumpolar countries. This report presents the Swedish results on mercury concentrations and associations with some exposure determinants. Also, compliance to dietary advice on fish consumption, appointed to fertile women, was examined.The median concentration of total-Hg in whole blood was 0.40 μg/L (min, max; <0.40, 1.88) among the 51 pregnant women in Kiruna. This is similar or lower compared to concentrations of mercury in pregnant women in other parts of Sweden. None of the women in the study had concentrations of mercury that are considered as dangerous.Mercury concentrations were associated with total fish consumption but not to consumption of predatory fish, known to be higher in mercury. All of the women in the study had knowledge about dietary advice on fish consumption. One woman exceeded the recommended consumption of predatory fish, limited due to risk of high mercury content, but this woman did not have high concentrations of mercury. While the vast majority of women thus followed the recommendations of not eating too much polluted fish, only 15 % of the women reported sufficient fish consumption to comply with the dietary advice (2-3 times/week).In conclusion, pregnant women in circumpolar Sweden have low exposure to mercury, and do not deviant from pregnant women in other parts of Sweden. Knowledge about dietary advice on fish consumption appointed to fertile women is very good. The public health concern though, is that pregnant women in circumpolar Sweden do not eat enough fish.
|
|
| 9. |
- Wennberg, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Organiska miljöföroreningar i urin hos unga i norra och södra Sverige
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är viktigt att följa halter av miljöföroreningar hos människor, för riskvärdering och för att få kunskap om hur exponeringen kan minskas.Organiska miljöföroreningar (ftalat-metaboliter, bisfenol A, bisfenol F, triklosan, pesticiderna 3-PBA och TCP samt PAH-metaboliten 1-HP) analyserades i urin hos 204 unga i Skåne (gymnasieelever, år 2013) och hos 143 unga i MONICA-studien i norra Sverige (25-35 år, år 2014). Koncentrationer jämfördes statistiskt mellan studierna och kopplingar till levnadsvanor som efterfrågades i båda studierna undersöktes (rökning, fiskintag, intag av mat från konserver och typ av golv i sovrum). En kompletterande enkätstudie gjordes på deltagarna i MONICA-studien som uppgav att de hade plastgolv i sovrummet (n=65), för att utröna om golvvärme under plastgolv i sovrummet kan öka exponering av "plast-ftalaten" MBzP.De statistiskt säkerställda skillnader som uppdagades var att de unga i norr hade högre koncentration av de flesta ftalat-metaboliter och av pesticiden 3-PBA medan de unga i söder hade högre koncentration av triklosan.Ftalat-metaboliten MBzP kunde kopplas till att ha plastgolv i sovrummet i båda studiepopulationerna. Då endast fyra personer i MONICA-studien uppgav golvvärme under plastgolv och den gruppen inte hade anmärkningsvärt hög MBzP-koncentration i urin kan inte högre användning av golvvärme i norr vara förklaringen till högre koncentration av MBzP i norra Sverige.Skillnader i levnadsförhållanden av betydelse för exponering av miljöföroreningarna som beror på den åldersskillnad som fanns mellan studiepopulationerna i norr och söder, och inte undersöktes i den här studien, kan inte uteslutas. Framtida geografiska jämförelser av miljöföroreningar hos människor bör om möjligt göras på människor i samma åldersintervall
|
|
| 10. |
- Wennberg, Maria, et al.
(författare)
-
Utvärdering av resultat som underlag till AMAP-arbetet – finns det skillnader mellan norra och södra Sverige i människors exponering för organiska miljöföroreningar och metaller?
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige deltar i det arktiska samarbetet AMAP, som följer exponering av miljöföroreningar i arktiska områden. Det är av intresse att känna till om det finns regionala skillnader i Sverige när det gäller människors exponering för miljöföroreningar. Om skillnaderna är små kan data från norra Sverige både användas inom AMAP och för att skaffa kunskap om resten av landet, och vice versa. Syftet med detta projekt var att utvärdera de data som finns avseende skillnader i exponering mellan norra och södra Sverige.Det finns bara ett fåtal studier som kan användas för att klarlägga skillnader mellan norra och södra Sverige i människors exponering för organiska miljöföroreningar och metaller. De studier som gjorts visar små eller inga skillnader mellan norra och södra Sverige.Om Sverige inom det arktiska samarbetet karaktäriserar miljöföroreningsexponering hos populationer i norra Sverige, så kommer dessa data snarare att avspegla tillståndet i Sverige än en särskild arktisk exponeringssituation. Data från sådana studier, t.ex. om nivåer och tidstrender, skulle alltså ge information som kan förväntas relativt väl avspegla tillståndet även i övriga Sverige. Omvänt så kan data från andra delar av Sverige förväntas avspegla även tillståndet hos populationen i den arktiska delen av Sverige. Eftersom bara några ämnen är undersökta kan det inte uteslutas att det finns miljöföroreningar med betydande regional variation.
|
|
