| 1. |
- Falk Erhag, Hanna, et al.
(författare)
-
A Multidisciplinary Approach to Capability in Age and Ageing
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This open access book provides insight on how to interpret capability in ageing – one’s individual ability to perform actions in order to reach goals one has reason to value – from a multidisciplinary approach. With for the first time in history there being more people in the world aged 60 years and over than there are children below the age of 5, the book describes this demographic trends as well as the large global challenges and important societal implications this will have such as a worldwide increase in the number of persons affected with dementia, and in the ratio of retired persons to those still in the labor market. Through contributions from many different research areas, it discussed how capability depends on interactions between the individual (e.g. health, genetics, personality, intellectual capacity), environment (e.g. family, friends, home, work place), and society (e.g. political decisions, ageism, historical period). The final chapter by the editors summarizes the differences and similarities in these contributions. As such this book provides an interesting read for students, teachers and researchers at different levels and from different fields interested in capability and multidisciplinary research.
|
|
| 2. |
- Falk Erhag, Hanna, et al.
(författare)
-
Concluding Remarks
- 2022
-
Ingår i: A Multidisciplinary Approach to Capability in Age and Ageing. - Chem : Springer. - 9783030780654 ; 18:2, s. 143-144
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Magnusson, Lennart, et al.
(författare)
-
Extended safety and support systems for people with dementia living at home
- 2014
-
Ingår i: Journal of Assistive Technologies. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1754-9450 .- 2042-8723. ; 8:4, s. 188-206
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose– The purpose of this paper is to highlight the complexity surrounding the implementation of advanced electronic tracking, communication and emergency response technologies, namely, an extended safety and support (ESS) system for people with dementia (pwd) living at home. Results are presented from a Swedish demonstration study (2011-2012) conducted in 24 municipalities.Design/methodology/approach– It is a descriptive intervention study with a pre-post test design. Questionnaires were administered to pwd, carers and professionals at the outset and eight months later. ESS logging data were analyzed.Findings– ESS usage rates varied widely. A total of 650 alerts were triggered, mainly when the pwd was outdoors. Activities were reduced amongst pwd, most likely due to a progression of their disease. Carers noted that pwd were more independent than previously on those occasions when they engaged in outdoor activities. Staff considered that nearly half of pwd could remain living at home due to the ESS, compared with a third amongst carers. In total, 50 per cent of carers felt it was justified to equip their relative with an ESS without their explicit consent, compared to one in eight staff.Research limitations/implications– A limitation is the amount of missing data and high drop- out rates. Researchers should recruit pwd earlier in their illness trajectory. A mixed-methods approach to data collection is advisable.Practical implications– Carers played a crucial role in the adoption of ESS. Staff training/supervision about assistive devices and services is recommended.Social implications– Overall, use of ESS for pwd living at home was not an ethical problem.Originality/value– The study included key stakeholder groups and a detailed ethical analysis was conducted.
|
|
| 4. |
- Hedegaard Sørensen, Claus, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet: Nordiska erfarenheter och perspektiv på MaaS och autonoma bussar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Automatisering, elektrifiering, integrerad mobilitet samt plattforms- och delnings- ekonomin diskuteras i allt större omfattning. Smart mobilitet är en samlingsterm för dessa olika fenomen och trender. Smart mobilitet anses kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem, attraktiva städer och levande landsbygd, men kan också leda till ökad privatbilism, mer trängsel och en försämrad stadsmiljö. Forskning visar att en central förutsättning för att smart mobilitet ska kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem är att andelen kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster ökar. Nya aktörer har dykt upp på transportområdet och erbjuder olika typer av mobilitetstjänster. Frågan är hur befintliga kollektivtrafikmyndigheter strategiskt ska positionera sig i detta nya och snabbt föränderliga landskap. Vilken typ av ansvarsfördelning och vilken typ av samverkan kommer att krävas för att uppnå attraktiva och hållbara transporter i en framtid präglad av smart mobilitet? Det är bakgrunden till detta forskningsprojekt, som har finansierats av K2. I projektets har vi genomfört fallstudier från (främst) nordiska storstäder om det som betecknas kombinerad mobilitet eller Mobility as a Service (MaaS), samt pågående försök med autonoma bussar. Hanteringen av MaaS har studerats i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Oslo, Helsingfors, Köpenhamn. Utblickar har även gjorts till Birmingham och Amsterdam. När det gäller autonoma bussar har merparten av det empiriska arbetet genomförts i Barkarby i Järfälla kommun (Region Stockholm). Därtill har vi även genom en workshop inhämtat erfarenheter från Oslo och Själland (Danmark) samt från ett utredningsarbete i Sjöbo och Tomelilla kommuner (Skåne). Vidare har vi studerat uppfattningar om autonoma bussar bland representanter för svenska bussförare. Analyserna i projektet har lett fram till en tydlig bild av att den offentliga sektorns organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen, förmedlingen och integreringen av smart mobilitet. I praktiken har vi sett att olika kollektivtrafikmyndigheter har tagit olika roller; medan vissa är mycket aktiva och engagerade, håller sig andra mer avvaktande och försiktiga. Rapportens analyser visar att de nordiska RKM-erna ofta har liknande mål med att införa MaaS och autonoma bussar, men att de har valt olika ansatser för att realisera dessa mål. I samtliga fall präglas arbetet av en önskan att skapa bättre mobilitet och fler möjligheter för medborgarnas resande, samt en ambition att bidra till en så kallad ”modal shift” till mer hållbart resande och därmed en hållbar utveckling. Under den tidsperiod som vi har arbetat med detta projekt har MaaS framstått som en ”större” fråga och mer uttalat utvecklingsområde för de nordiska RKM-erna än autonoma bussar. Men autonoma bussar ingår också i deras arbete, och hanteras ibland som en mer eller mindre integrerad del av arbetet med MaaS. Det avsätts sammantaget stora resurser till arbetet med både MaaS och autonoma bussar, men initiativ med MaaS kräver, under för övrigt lika förhållanden, ett större samordningsarbete än initiativ med autonoma bussar. Introduktion av smart mobilitet är inte en neutral fråga, utan tvärtom en fråga med ett utpräglat politiskt innehåll, eftersom den rör formandet av framtidens mobilitet, samt makt och fördelning av resurser i samhället. Regionala kollektivtrafikmyndigheter är i grunden politiskt styrda organisationer, men vi kan notera att frågan om smart mobilitet trots detta inte diskuteras som den politiskt laddade fråga den är. Det finns idag en tendens att reducera den till en fråga om renodlad teknikutveckling, och det finns i flera fall en benägenhet att lämna över viktiga strategiska och principiella vägval till marknadsaktörer. Detta är problematiskt. Vi efterlyser en bredare politisk diskussion om smart mobilitet. Vi menar också att regionala kollektivtrafikmyndigheter skulle behöva komplettera sin verksamhet med nya kompetenser. Det är bland annat nödvändigt för samarbetet med nya aktörer och för att kunna ställa krav på nya leverantörer av mobilitetstjänster. Det är viktigt att RKM och andra politiska institutioner tar ställning till syftet med smart mobilitet som MaaS, autonoma bussar, privata självkörande bilar (delade eller ej), elsparkcyklar m.m. Om man inte kan precisera syftet med smart mobilitet är det kanske inte här man ska använda resurser. Bland de nordiska RKM-erna finns många olika strategier för hur myndigheterna förhåller sig till MaaS, och det är för närvarande inte möjligt att säga vilken strategi som är den mest förnuftiga. En medvetet återhållsam strategi kan om några år visa sig bättre än en mer aktiv strategi. Det motsatta är dock naturligtvis också möjligt.
|
|
| 5. |
- Alftberg, Åsa, et al.
(författare)
-
Meetings with complexity : dementia, meaning and participation in art educational situations
- 2017
-
Ingår i: Interpreting the brain in society. - Lund : Arkiv förlag & tidskrift. - 9789198085495 - 9789179242930 ; , s. 109-126
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In January 2013, a three-year project, ‘Meetings with Memories’ (in Swedish: Möten med minnen), was launched in Swedish museums with guided tours for dementia-afflicted audiences. The project involved altogether 88 Swedish museums and was headed by the Alzheimer Foundation (Alzheimerfonden). Many Swedish art museums were part of the project, with the purpose that the art educational situations would create participation and dialogue with a group of people usually absent from the museums. Art in particular is regarded as a possible therapeutic rehabilitation for people with neurodegenerative diseases, where dialogue and making of art enhance cognitive abilities and quality of life. The therapeutic promise within art pedagogy is part of the larger context of the art educational situations we have studied. In this chapter, the aim is to explore how these situations are done and how participation can be made and interpreted in relation to the target group, people with dementia. We focus on the participation in terms of the meaning making, dialogical processes of the art educational practice of the project ‘Meeting with Memories'.
|
|
