| 1. |
- Robinson, Yohan, 1977, et al.
(författare)
-
AI och framtidens försvarsmedicin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medicinskt legitimerad personal är, och kommer med stor sannolikhet fortsattatt vara, en knapp resurs inom Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation. I denna rapport ges en översikt över pågående och planerade ansatser baserade påartificiell intelligens (AI) inom akutsjukvård med särskild tonvikt på omhändertagandet av traumapatienter, där lösningarna skulle kunna bidra till att Försvarsmakten kan bibehålla sin sjukvårdskapacitet i kritiska lägen. Rapporten är ett resultat av samarbetet mellan FM, FOI, FMV, FHS och KI, och vänder sig i första hand till Försvarsmaktens strategiska ledning.Användningen av AI-teknik i framtida beslutsstöd kan skapa nya möjligheter till avlastning av personal och resurseffektivisering. Tekniken ger möjligheter att i realtid samla in, bearbeta och analysera stora mängder blandadinformation om förbands hälsoläge och fysiska stridsvärde. Bedömning av skadade kan t.ex. göras av triagedrönare och den efterföljande evakueringen kanunderlättas av intelligenta autonoma plattformar. Införandet av AI-system ställer dock vårdgivaren inför svåra etiska och medikolegala överväganden.Försvarsmedicin har en central roll i Försvarsmaktens krigföringsförmåga och för samhällets uthållighet. För att nyttja hela AI-teknikens framfart till Försvarsmaktens nytta måste dess innebörd och konsekvens för försvarsmedicinen förstås. Därför rekommenderar denna studie att Försvarsmaktens framtida satsningar inom AI och autonomi inkluderar den försvarsmedicinska teknikutveckling som är beskriven i denna rapport.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hedbrant, Johan, 1959-, et al.
(författare)
-
Ny mätmetod för käkmuskulaturen kan finna orsaken till tinnitus : Slutrapport Nutek 92-11904
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tinnitus är en åkomma som i lindrigare eller allvarligare former drabbar 17% av västvärldens befolkning. Ca 85 000 svenskar har tinnitus på invalidiserande nivå. Förutom mänskligt lidande orsakar tinnitus samhällskostnader på ca 1.5 miljard kr årligen. Orsaken är till största delen okänd.Vissa tecken tyder på ett samband mellan tinnitus och funktionsstörning i en käkmuskel. Några olika icke–invasiva metoder för mätning av muskelstörning i M Pterygoideus Lateralis har utvärderas. Två av dessa är intressanta för fortsatta studier.Termografi användes för att diagnosticera muskelstörningar på ytligt liggande muskler. Vi såg åtskilliga varma områden på ytliga käk– och nackmuskler på de patienter som hade käkledsstörningar, samt möjligen tecken på onormal värme från M Pterygoideus Lateralis. Mätförhållandena var dock ej ideala.En metod att mäta EMG med adaptiv noise cancelling provades. EMG från en ryggmuskel, stört av en “EKG–signal” från hjärtat användes. Metoden fungerade bra. Fortsatt metodutveckling på t.ex. ryggmuskler borde göras.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-
(författare)
-
"Piggast kör" : ambulanssjukvårdaren, säkerheten och utryckningarna: erfarenheter om trygghet och risker vid ambulanskörning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten ”Piggast kör” Ambulanssjukvårdaren, säkerheten och utryckningarna” handlar om erfarenhetsbaserad kunskap hos ett stort antal ambulanssjukvårdare i Sverige. Under perioden februari till mars månad 2022 genomfördes en nationell undersökning om erfarenheter hos ambulanssjukvårdare. En elektronisk Websurvey distribuerades till ambulanssjukvårdare som var organiserade i den fackliga organisationen Kommunal och tillfrågades om skaderisker, utsatthet och betydelsen av förebyggande arbete inom ambulanssjukvården. Totalt 134 ambulanssjukvårdare deltog i enkätundersökningen varav en majoritet av dem som deltog både svarade på frågor och lämnade beskrivningar och sina berättelser. Därmed framträder såväl en statistisk bild över olika förhållanden samtidigt som deras ord i berättelserna beskriver skeenden, situationer, risker men även betydelsen av utveckling och skadeförebyggande arbete. Studien fokuserar endast på generella erfarenheter och kunskaper samt insikter på organisationsnivå. Därav följer att deras individuella situation och konsekvenser ej undersökts.Huvudresultatet av studien visar att det samlat finns en mycket stor erfarenhet av utsatthet, risker och skadehändelser som är förknippade med ambulanssjukvårdarens roll som ambulansförare men även som medåkare. Denna erfarenhetsbaserade kunskap är det mycket viktigt att utgå ifrån i såväl utvecklingsarbete samt vidare forskning. Studien visar på flera viktiga resultat.Undersökningen baseras på fyra frågor: 1) Hur upplever ambulanssjukvårdare att deras behov av grundläggande förarutbildning och vidareutbildning blivit tillgodosedda? 2) Vilka riskfyllda trafikmiljöer och riskfaktorer har ambulanssjukvårdare identifierat som utryckningsförare? 3) I vilken utsträckning upplever ambulanssjukvårdare att de fått erkännande och feedback för avvikelserapporteringar i samband med incidenter och risker vid ambulanskörning och utryckningskörning? 4) Vilka utmaningar ser ambulanssjukvårdare i framtiden för att stärka utryckningsförarens kompetens, förutsättningar till utveckling och trafiksäker ambulanskörning? Samtliga frågor har besvarats i undersökningen och syftet är därmed uppnått i projektet.En majoritet av deltagarna upplevde att de hade fått en god och tillräcklig grundutbildning (förarutbildning) som ambulanssjukvårdare. 104 av 134 deltagarna hade denna uppfattning. Det fanns heller ingen skillnad mellan deltagare som hade kortare eller längre yrkeserfarenhet som ambulansförare i frågan om hur man hade upplevt den grundläggande förarutbildningen. Däremot var uppfattningen helt annorlunda när det handlade om hur de upplevde vidareutbildningen för utryckningsförare. Här var fler missnöjda med vidareutbildningen jämfört med grundutbildningen. 67 av 134 deltagare var inte nöjda med sin vidareutbildning som de såg flera brister i.I studien berättar ambulanssjukvårdarna om de riskfyllda trafikmiljöer som de måste kunna hantera och navigera i under ambulanskörning och utryckningskörning. De fem mest komplicerade trafikmiljöer och omständigheter i förhållande till risk som deltagarna har lämnat i sina berättelser är: stadstrafik (38.1 procent), korsningar (33 procent), landsbygd (11.9 procent), halka (10.4 procent) och mörkerkörning (10.4 procent).25 procent av ambulanssjukvårdarna hade själva varit inblandade i skadehändelser med ambulansen efter att ha genomfört ordinarie körning medan nästan lika många (22 procent) hade erfarenheter av att ha kolliderat under utryckningskörning. Trots skadeerfarenheter och lång yrkesverksamhet som ambulanssjukvårdare var det påfallande många deltagare som aldrig gjorde några avvikelserapporter om risker i samband med ambulanskörning och utryckningskörning till sin arbetsgivare. 71 deltagare svarade att de aldrig lämnade in några avvikelser till sina chefer. Av de som hade lämnat in avvikelserapporter var det en majoritet (53 ambulanssjukvårdare) som inte hade fått någon feedback på avvikelserna från sin arbetsgivare.En övervägande majoritet av deltagarna önskade att det infördes ett nationellt förarbevis för all ambulanspersonal för att få framföra ett ambulansfordon i vägtrafiken. 117 av 134 deltagare hade denna uppfattning.Det finns flera utmaningar inom ambulanssjukvården för att kunna stärka arbetsvillkoren, trafiksäkerheten och patientsäkerheten. Förekomsten av alkohol- och droganvändning hos ambulanspersonal är något som ambulanssjukvårdarna berättar om i sina svar. 24 deltagare berättar att de i dag känner en kollega i sin närhet som har alkohol- och drogmissbruk. Ambulanssjukvårdarna är dock inte positiva till ett införande av alkolås i ambulansfordonen. 82 av 134 deltagare är emot ett sådant införande samtidigt som 43 deltagare i studien är positiva till ett sådant förebyggande arbete för ökad säkerhet.Ambulanssjukvårdare i undersökningen berättar också om en svår situation där de under sina ambulansuppdrag är utsatta för såväl verbala hot och fysiskt våld från patienter, närstående och från okända personer. Dessa händelser inträffar såväl inne i ambulansens vårdutrymme inför eller under transport men även på hämtplats. 16 procent av ambulanssjukvårdarna berättar att de har egen erfarenhet av att ha blivit utsatta för stenkastning under ambulansuppdraget och 38 procent svarade att de hade någon kollega som en eller flera gånger blivit utsatta för stenkastning. 25 procent av ambulanssjukvårdarna hade egna erfarenheter av att låsa in sig i sitt eget ambulansfordon (barrikadering) på grund av rädslor, hot eller riktat våld. 54 procent av dem uppgav att de hade kollegor som hade använt barrikadering som en förebyggande strategi att kunna skydda sig i ambulansfordonet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-
(författare)
-
Ambulanskörning i praktiken : Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av utryckningskörning, skador och förebyggande arbete - en Websurvey 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns en stor kunskap och erfarenhet hos ambulanssjuksköterskor om betydelsen av förarutbildning, förebyggande arbete och förhållningssätt till ambulanskörning och utryckningskörning. Föreliggande studie baseras på röster från 67 ambulanssjuksköterskor och deras erfarenheter av skadehändelser, risker, utsatthet men även förslag till förebyggande åtgärder och utbildningsbehov. Under år 2021 genomfördes en elektronisk Websurvey riktad till enbart ambulanssjuksköterskor. Totalt 67 ambulanssjuksköterskor deltog i undersökningen. Var fjärde ambulanssjuksköterska i studien hade erfarenhet av att ha varit inblandad i en skadehändelse med ambulansfordon som de själva kört. Studien visar att en övervägande majoritet av ambulanssjuksköterskorna vill ha ett nationellt förarbevis för alla som kör ambulansfordon vid utryckningskörning inom ambulansverksamheten (89%). De saknar också en erfarenhetsåterföring och feedback från avvikelserapporteringar som de gjort vid incidenter i samband med ambulanskörning och utryckningskörning (55%). Var tredje ambulanssjuksköterska uppgav i undersökningen att de hade en kollega som hade alkohol- och drogmissbruk inom ambulansverksamheten. 40 procent av ambulanssjuksköterskorna ansåg att ambulansfordonen borde utrustas med alkolås som en skadepreventiv åtgärd. 60 procent av deltagarna i studien ansåg att Vårdförbundet inte arbetade tillräckligt aktivt med frågor om säkerhet och ambulanskörning.
|
|
| 8. |
- Sandman, Lars, 1965-
(författare)
-
Etisk analys av sänkt åldersgräns för underlivskirurgi vid könsbekräftande vård
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den etiska analys som presenteras i rapporten rör sänkt åldersgräns för underlivskirurgi vid könsbekräftande vård från 18 till 15 år och har skett på uppdrag av Socialstyrelsen. I analysen berörs denna fråga från följande perspektiv: risk/nytta, autonomi och rättvisa/jämlikhet. Analysen landar i en försiktighetsprincip med att erbjuda patienter från 15 år underlivskirurgi baserat på följande huvudargument.Det rör sig om irreversibla ingrepp med stora konsekvenser för den person som genomgår dessa, där ett svagt evidensläge för en äldre population ska överföras till en yngre population. Utfallets är starkt beroende av personens upplevda könsidentitet vilket skapar större osäkerhet för en population som är under kognitiv och emotionell utveckling. Vårdbehovets karaktär, där ett nödvändigt (men inte tillräckligt) villkor är att de fysiologiska ingreppen görs i den mån personen önskar sig dessa och inte ges på rekommendation av vårdpersonalen – skapar en större osäkerhet. Det lidande och de problem som uppkommer på grund av fördröjd behandling förefaller i många fall vara reversibelt (förutom när det gäller suicid), och det finns osäkerheter kring om suicid på grund av fördröjd behandling (som förefaller vara ett av huvudargumenten för tidigarelagd behandling) förekommer och i så fall i vilken utsträckning. Skulle det visa sig att det finns en sådan koppling bör det övervägas om försiktighetsprincipen snarare talar för att erbjuda behandling. Det saknas studier kring om risken för ånger efter underlivskirurgi skulle skilja sig för en yngre åldersgrupp, men det kan finnas faktorer som skulle kunna tala för det.Detta utesluter inte att det i individuella fall kan anses berättigat att erbjuda underlivskirurgi i undantagsfall, särskilt om personerna fysiologiskt och mognadsmässigt närmar sig vad som generellt gäller för personer som är 18 år.Eftersom det är ett oavvisligt krav för underlivskirurgi i detta fall att personen kan ge sitt informerade samtycke, finns det skäl att ha en lägsta åldersgräns från vilket personer generellt kan anses har tillräcklig förmåga att kunna ge ett sådant samtycke. Trots att det är svårt att sätta upp generella åldersgränser för autonom förmåga, så förefaller 15 år vara en rimlig gräns givet att det är den ålder i vilken personer tillåts självständigt ge sitt informerade samtycke till att delta i forskningsprojekt. Restriktivitet med att erbjuda personer under 18 år tillgång till underlivskirurgi utifrån ovanstående risk/nytta-bedömning, implicerar att det bör ställas höga krav på autonom förmåga för att tillåta det i individuella fall för personer under 18 år. Utifrån behovet att stärka evidensen för behandling av den yngre populationen och som en kontrollfunktion finns det skäl att sådan behandling endast ges inom ramen för kliniska studier som genomgått etikprövning vid Etikprövningsmyndigheten.Generellt gäller att försiktighetsprincipen implicerar en större försiktighet ju yngre personerna är för att gradvis kunna minska ju mer personerna närmar sig 18-årsgränsen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
