| 1. |
- Ahlgren, Jennie, et al.
(författare)
-
Ethical considerations in relation to personalised nutrition : An overview of Work Package 5, with respect to ethics
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objectives of Food4Me work package 5 included a baseline assessment of the ethical and legal aspects of personalised nutrition at the start of the project in 2011, as well as a final assessment at the end of the project (2015), taking into account results achieved in other work packages. The initial assessment made a number of ethical issues visible, most of them relating to the consumer of personalised nutrition service. The results depicted in this publication indicate that many of the questions raised in relation to these issues remain unsolved, and in some cases they seem to be neglected in relation to the services offered by internet companies.
|
|
| 2. |
- Robinson, Yohan, 1977, et al.
(författare)
-
AI och framtidens försvarsmedicin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medicinskt legitimerad personal är, och kommer med stor sannolikhet fortsattatt vara, en knapp resurs inom Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation. I denna rapport ges en översikt över pågående och planerade ansatser baserade påartificiell intelligens (AI) inom akutsjukvård med särskild tonvikt på omhändertagandet av traumapatienter, där lösningarna skulle kunna bidra till att Försvarsmakten kan bibehålla sin sjukvårdskapacitet i kritiska lägen. Rapporten är ett resultat av samarbetet mellan FM, FOI, FMV, FHS och KI, och vänder sig i första hand till Försvarsmaktens strategiska ledning.Användningen av AI-teknik i framtida beslutsstöd kan skapa nya möjligheter till avlastning av personal och resurseffektivisering. Tekniken ger möjligheter att i realtid samla in, bearbeta och analysera stora mängder blandadinformation om förbands hälsoläge och fysiska stridsvärde. Bedömning av skadade kan t.ex. göras av triagedrönare och den efterföljande evakueringen kanunderlättas av intelligenta autonoma plattformar. Införandet av AI-system ställer dock vårdgivaren inför svåra etiska och medikolegala överväganden.Försvarsmedicin har en central roll i Försvarsmaktens krigföringsförmåga och för samhällets uthållighet. För att nyttja hela AI-teknikens framfart till Försvarsmaktens nytta måste dess innebörd och konsekvens för försvarsmedicinen förstås. Därför rekommenderar denna studie att Försvarsmaktens framtida satsningar inom AI och autonomi inkluderar den försvarsmedicinska teknikutveckling som är beskriven i denna rapport.
|
|
| 3. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Deformiteter hos oligochaeter i Vänern
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bottenlevande slamrörmaskar, oligochaeter, är känsliga miljöindikatorer i alla typerav vatten. I en retrospektiv studie har deformiteter hos oligochaeter från treolika nordliga Vänervikar jämförts under en period med minskad antropogen belastningmed avseende på näringsämnen och olika metaller. Stora mängder av miljöfarligaämnen finns dock lagrade i de sediment som oligochaeterna lever i.Resultaten från undersökningen visar på att de allra grövsta deformitetsformerna,dvs. groteskt förändrade ventrala borst, med tiden generellt sett har minskat i omfattning.Det finns däremot inga tecken på att lättare deformiteter har minskatnämnvärt annat än lokalt. Utöver de skador som noterades på ventrala borst vidtidigare undersökningar så noterades i denna undersökning även att deformiteterhos både dorsala och ventrala borst har tillkommit hos arten Potamothrix hammoniensisi samtliga tre fjärdar. Deformiteterna spänner mellan lättare och mergrava skador, där de lätta dominerar. Liknande skador hos dorsala borst har endastundantagsvis setts i tidigare material från Vänern.Även om förekomsten av de mest grava deformiteterna har minskat, så visar resultatenpå att de lättare skadorna inte har minskat noterbart under den undersöktaperioden annat än på vissa provplatser. Detta skulle kunna tyda på att oligochaeternafortfarande påverkas av upplagrade miljögifter i sedimenten.
|
|
| 4. |
- Falk, Hjalmar, 1978
(författare)
-
Kultur och hälsa inom utbildningar vid Göteborgs Universitet
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport utgör en undersökning av kursverksamheten vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att kartlägga förekomsten av kurser med kultur och hälsa-tematik vid lärosätet under perioden höstterminen 2014 till höstterminen 2015. Undersökningen har genomförts på uppdrag av Centrum för kultur och hälsa under våren och sommaren 2015.
|
|
| 5. |
- Ranisch, Robert, et al.
(författare)
-
Ethics of digital contact tracing apps for the Covid-19 pandemic response
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is a growing interest in contact tracing apps (CT apps) for pandemic man- agement. These apps raise significant moral concerns. It is therefore crucial to consider ethical requirements before and while implementing such apps. Public trust is of major importance for population uptake of contact tracing apps. Hasty, ill-prepared or badly communicated implementations of CT apps will likely under- mine public trust, and as such, risk impeding general effectiveness. In response to these demands, to meet ethical requirements and find a basis for justified trust, this background introduces an ethical framework for a responsible design and implementation of CT apps. However, even prudently chosen measures of digital contact tracing carry moral costs, which makes it necessary address different trade-offs. This background paper aims to inform developers, researchers and decision-makers be- fore and throughout the process of implementing contact tracing apps.
|
|
| 6. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Hälsa, vård och strukturell diskriminering
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin behandlar den strukturella diskrimineringens inverkan på hälsotillstånd samt tillgång till en adekvat hälsa- och sjukvård för personer med utländsk bakgrund. Antologins olika bidrag ger viktiga insikter om hur den strukturella diskrimineringen tar sig uttryck och om dess konsekvenser.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Ulla, et al.
(författare)
-
Migrantarbete inom den gröna näringen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar. Olika beskrivningar har pekat på levnads- och arbetsförhållanden som starkt avviker från de normalt förekommande i svenskt arbetsliv och inte uppfyller arbetsmiljölagens minimikrav. Det har dessutom påpekats att de bristfälliga förhållandena för den migrerande arbetskraften riskerar att påverka den gröna näringen i stort på ett negativt sätt där näringsidkare tvingas in i en nedåtgående spiral av underbudskonkurrens. Avsikten med föreliggande kunskapsöversikt är att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen inklusive juridiska aspekter och myndighetsutövning. I den gröna sektorn finns arbetsmiljörisker förknippade med olycksfall, ergonomisk belastning, och exponering för t.ex. kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Migrantarbetare inom den gröna sektorn i Sverige kommer ibland från länder där ‖arbetsplatskulturen‖ innefattar ett annorlunda säkerhetstänkande jämfört med i Sverige. Väl i Sverige kan språket vara ett hinder för arbetaren att tillgodogöra sig muntlig och skriftlig information om arbetet, miljön, skyddsföreskrifter och möjliga risker. Låg utbildningsnivå kan utgöra ytterligare problem. Undermåliga bostäder tillhandahållna av arbetsgivaren har beskrivits. En del av problemet utgörs av dolt arbete som utförs av papperslösa. Projektledning och administration i projektet, som har tagit fram kunskapsöversikten, har legat hos Arbetsmiljöhögskolan (AMH) vid Lunds universitet, som är en nätverksorganisation som samlar kompetenser från universitetets olika fakulteter för en mångvetenskaplig belysning av kunskapsläget på området. Kunskapsöversikten utgörs till största delen av en litteraturstudie där relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för uppdraget. Detta innebär att vi kan belysa problematiken utifrån många olika perspektiv. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter. För att trots allt kunna ge en bild av förhållandena i Sverige har vi valt att genomföra ett antal telefonintervjuer med aktörer på nyckelpositioner. Intervjuer har gjorts med rådgivare, intresseorganisationer, fackliga organisationer för anställda och arbetsgivare samt berörda myndigheter. Genom den internationella litteraturen står det klart att det finns en rad arbetslivsoch arbetsmiljöproblem vilka är specifika för migrantarbete på säsongsbasis inom den gröna näringen. Ett av de främsta problemen har att göra med de uppenbara svårigheterna att följa upp och kontrollera konsekvenser och effekter. Säsongsarbetet innebär att människor endast uppehåller sig i landet under en begränsad period. Därför är det svårt att slå fast långsiktiga effekter på arbetstagarnas hälsa. Ett annat grundläggande problem är att incitamentet för värdländerna att vidta åtgärder för att minimera arbetslivs- och arbetsmiljöproblem är tämligen svagt. Ofta har de personer som lider skada på grund av bristfällig arbetsmiljö återvänt till sina hemländer då hälsoeffekterna blivit tydliga. Den här problematiken illustreras exempelvis av att de som har valt att ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter– vilket borgar 6 främst är nationer varifrån migrantarbetarna kommer. Varken Sverige eller någon annan medlemsstat i EU har anslutit sig till konventionen. Det går inte att utifrån befintlig kunskap avgöra antalet migrantarbetare som på säsongsbasis arbetar inom den gröna näringen. Intervjuer med företagare ger vid handen att det skulle kunna röra sig om omkring 2 000 personer per år inom trädgård och jordbruk. Men det finns anledning att misstänka att det verkliga antalet är större minst på grund av att företagarna får antas dra sig för att rapportera om migrantarbetare som saknar nödvändiga papper och som är anlitade som svart arbetskraft. Det finns god grund i den internationella forskningen att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön. Intervjuerna som genomfördes med representanter för relevanta svenska organisationer och myndigheter antyder att vi har anledning att misstänka att migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar med samma problem som migrantarbetare inom den gröna näringen i andra länder. Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig och organisationer vara stort.– inte– ny forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter
|
|
| 8. |
- Wilhelmson, Karl, et al.
(författare)
-
Impact on Economic Growth of Investing in Maternal-Newborn Health
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this paper is to provide a systematic review of the evidence of the impact on economic growth of investments in maternal--newborn health (MNH). The methodology used for the review includes a systematic search for published literature in relevant electronic databases. In the paper, we review five studies: four empirical and one theoretical. One of the empirical papers measures health by infant mortality. The study finds that a 1/1000-point reduction in the infant mortality rate leads to an increase in the level of State Domestic Product by Indian Rs 2.70 and an increase in the average growth rate per year of 0.145%. Similar results are reported for other health measures in other studies. Our main conclusion, however, is that the area lacks research and that considerably more is needed before any advice can be provided to policy-makers about the contribution to growth of investments in MNH. Specifically, first and foremost, studies are needed that explicitly analyse the impact of MNH on level and growth of output. Second, we suggest the use of more comprehensive MNH measures that consider the health of both mothers and newborns and aspects of ill-health other than death, such as measures of quality of life, functional limitations, mental health and sickness absenteeism. Third, estimates of the effects of MNH on growth need to be controlled for other health dimensions, i.e. aspects that may confound the impact of MNH. Fourth, studies are needed of the effects on determinants of growth in order to understand better the links between MNH and growth. Fifth, studies based on smaller geographical areas within countries and longer time series are needed, in order to obtain more precise estimates and also better estimates of the long-term growth paths. Finally, we suggest compilation of other data sets on microeconomic data, for example, to study effects at firm level of MNH on labour productivity through inability to work, disability, sick days, etc.
|
|
| 9. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Agenda 2030. För oss och kommande generationers skull.
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skriften ger en kortfattad genomgång av de 17 globala hållbarhetsmålen med målet att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Åtgärder på nationell och regional nivå beskrivs kortfattat. Varje mål illustreras med verksamheter på lokal nivå. Skriftens huvudsyfte är att belysa den lokala nivån och peka på civilsamhällets stora roll i hållbarhetsarbetet.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Åtgärder för att minska risken för arbetskador bland äldre lantbrukare
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På grund av den förändrade demografin blir det allt fler äldre inom arbetskraften i västvälden. Detta inte minst inom lantbruket där antalet äldre som arbetar kvar till en hög ålder är betydande. De generella fysiologiska förändringarna med ökande ålder, som exempelvis sämre syn, hörsel och reaktionsförmåga, är riskfaktorer för att drabbas av arbetsskador. Lantbruket är samtidigt en av Sveriges farligaste arbetsplatser. Med anledning av detta är det viktigt att åldersanpassa arbetslivet utifrån dessa åldersförändringar. Det övergripande syftet med projektet var att studera genomförda åtgärder för att minska risken för arbetsskador bland äldre inom lantbruket. Projektet bestod av två delar: i) Att göra en kunskapsöversikt av internationella interventioner för äldre inom lantbrukets arbetsmiljö där åtgärderna ska ha utvärderats. Kunskapsöversikten avser därigenom att kunna visar på vilka insatser som verkligen har visat sig minska risker för olyckor och ohälsa i lantbruksarbetet bland äldre (55 år och äldre). ii) Att intervjua äldre lantbrukare om vilka åtgärder de hade vidtagit i sitt dagliga arbete vid ökande ålder för att minska risken för arbetsskador. Den systematiska litteraturgenomgången av internationella studier visade på bristen av utvärderade åtgärder och interventioner angående att minska risken för arbetsskador bland äldre på lantbruk. Trots åtskilliga sökningar återfanns enbart tre utvärderade interventioner varav enbart två hade utvärderat effekten av åtgärden och en hade utvärderat antalet deltagare i interventionen. Resultatet från intervjustudien med de äldre lantbrukarna visade på att de åtgärder som de hade vidtagit för att klara av sitt dagliga arbetsliv var: 1) Anpassa arbetet till sitt funktionella åldrande genom att lägga om produktionsinriktningen, köpa in tjänster eller låta någon annan göra alltför fysiskt tungt och stressande arbete; 2) Lyssna på sin kropp och ta pauser, vila och återhämta sig så man inte blev för sliten och för att minska risken för olyckor och skador; 3) Kontinuerligt underhåll av maskiner, byggnader och utemiljöer; 4) Använda ny teknik för att minska arbetsbelastningen och göra arbetet säkrare; 5) Fysiskträning för att stärka alla kroppens muskler och bevara/förbättra styrka och uthålligheten. 6) Personlig skyddsutrustning och funktionella arbetsskor och arbetskläder.
|
|
