1.
2.
3.
4.
5.
Munthe, Christian, 1962
(author)
Djurhållning och antibiotika: en gyllene triangel!
2023
In: Tidskriften Alba. - 1403-5448. ; :2023-10-24
Journal article (other academic/artistic) abstract
För ett par veckor sedan var jag i Amsterdam och talade om etiska dilemman och utmaningar i arbetet med antibiotikaresistens i djurhållning och veterinärmedicin på en konferens. ”Från fabrik till gödselstack” var devisen för mitt bidrag, för att framhålla att djurhållningens användning av antibiotika – precis som sjukvårdens – är en del av en större helhet, där även produktionssystemen för läkemedel och mat (och friska djur och människor), och naturmiljön ingår. Varje del både bidrar till utmaningen med resistens – att vår användning och hantering av dessa viktiga mediciner gör dem obrukbara – och utgör löften för att sätta in åtgärder som kan mildra problemet. Alla sådana åtgärder kommer samtidigt ha nackdelar och kostnader – därav behovet att analysera etiken. På konferensen fick jag också chans att förkovra mig i olika slags forskning om hur jordbruk och annan djurhållning kan hantera antibiotikaresistensen bättre. Jag lärde mig då att området utgör en riktig gyllene triangel – på gott och ont.
6.
Olsson, Ulf
(author)
OM FRISKVÅRDSPEDAGOGIK I ARBETSLIVET. : EN O/RÄTTVIS BETRAKTELSE.
1993
Licentiate thesis (other academic/artistic) abstract
I fokus för detta arbete står friskvård inom arbetslivet som pedagogisk praktik med hälsoprofilsbedömning, en metod för undersökning och påverkan av människors hälsostatus och hälsovanor, som konkret exempel. En bakgrund till detta är framväxten av insatser för folkhälsa och den ökade betoning av friskvård inom arbetslivet som skett inom såväl privat som offentlig sektor. Friskvård handlar om människors levnadsvanor när det gäller kost, motion, stress, alkohol, tobak m.m.Hälsoprofilsbedömning och friskvårdspedagogik inom arbetslivet ses här ur två olika perspektiv. Ur det ena perspektivet behandlas verksamheten på dess egna villkor - som en metod att inom ramen för arbetslivet få till stånd ner hälsosamma livsstilar genom kontrakt mellan självständiga parter. Det andra perspektivet kan ses som kritiskt granskande. Här ifrågasätts premissema för hälsoprofilsbedömningen utifrån begrepp som makt och disciplinering. En inspirationskälla har därvid bland annat Michel Foucaults arbeten varit. Som empiriskt material för analysen används två avhandlingar som presenterar hälsoprofilbedömningen som metod.Ur dessa båda perspektiv erhålles två olika betraktelser om hälsoprofilsbedömning och friskvårdspedagogik inom arbetslivet - en rättvis och en orättvis. På basis av en kritisk pragmatisk ansats diskuteras möjligheten till ett samtal baserad på relationen mellan de båda betrakelserna.
7.
Nilsson, Ulla, et al.
(author)
Migrantarbete inom den gröna näringen
2012
Reports (other academic/artistic) abstract
I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar. Olika beskrivningar har pekat på levnads- och arbetsförhållanden som starkt avviker från de normalt förekommande i svenskt arbetsliv och inte uppfyller arbetsmiljölagens minimikrav. Det har dessutom påpekats att de bristfälliga förhållandena för den migrerande arbetskraften riskerar att påverka den gröna näringen i stort på ett negativt sätt där näringsidkare tvingas in i en nedåtgående spiral av underbudskonkurrens. Avsikten med föreliggande kunskapsöversikt är att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen inklusive juridiska aspekter och myndighetsutövning. I den gröna sektorn finns arbetsmiljörisker förknippade med olycksfall, ergonomisk belastning, och exponering för t.ex. kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Migrantarbetare inom den gröna sektorn i Sverige kommer ibland från länder där ‖arbetsplatskulturen‖ innefattar ett annorlunda säkerhetstänkande jämfört med i Sverige. Väl i Sverige kan språket vara ett hinder för arbetaren att tillgodogöra sig muntlig och skriftlig information om arbetet, miljön, skyddsföreskrifter och möjliga risker. Låg utbildningsnivå kan utgöra ytterligare problem. Undermåliga bostäder tillhandahållna av arbetsgivaren har beskrivits. En del av problemet utgörs av dolt arbete som utförs av papperslösa. Projektledning och administration i projektet, som har tagit fram kunskapsöversikten, har legat hos Arbetsmiljöhögskolan (AMH) vid Lunds universitet, som är en nätverksorganisation som samlar kompetenser från universitetets olika fakulteter för en mångvetenskaplig belysning av kunskapsläget på området. Kunskapsöversikten utgörs till största delen av en litteraturstudie där relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för uppdraget. Detta innebär att vi kan belysa problematiken utifrån många olika perspektiv. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter. För att trots allt kunna ge en bild av förhållandena i Sverige har vi valt att genomföra ett antal telefonintervjuer med aktörer på nyckelpositioner. Intervjuer har gjorts med rådgivare, intresseorganisationer, fackliga organisationer för anställda och arbetsgivare samt berörda myndigheter. Genom den internationella litteraturen står det klart att det finns en rad arbetslivsoch arbetsmiljöproblem vilka är specifika för migrantarbete på säsongsbasis inom den gröna näringen. Ett av de främsta problemen har att göra med de uppenbara svårigheterna att följa upp och kontrollera konsekvenser och effekter. Säsongsarbetet innebär att människor endast uppehåller sig i landet under en begränsad period. Därför är det svårt att slå fast långsiktiga effekter på arbetstagarnas hälsa. Ett annat grundläggande problem är att incitamentet för värdländerna att vidta åtgärder för att minimera arbetslivs- och arbetsmiljöproblem är tämligen svagt. Ofta har de personer som lider skada på grund av bristfällig arbetsmiljö återvänt till sina hemländer då hälsoeffekterna blivit tydliga. Den här problematiken illustreras exempelvis av att de som har valt att ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter– vilket borgar 6 främst är nationer varifrån migrantarbetarna kommer. Varken Sverige eller någon annan medlemsstat i EU har anslutit sig till konventionen. Det går inte att utifrån befintlig kunskap avgöra antalet migrantarbetare som på säsongsbasis arbetar inom den gröna näringen. Intervjuer med företagare ger vid handen att det skulle kunna röra sig om omkring 2 000 personer per år inom trädgård och jordbruk. Men det finns anledning att misstänka att det verkliga antalet är större minst på grund av att företagarna får antas dra sig för att rapportera om migrantarbetare som saknar nödvändiga papper och som är anlitade som svart arbetskraft. Det finns god grund i den internationella forskningen att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön. Intervjuerna som genomfördes med representanter för relevanta svenska organisationer och myndigheter antyder att vi har anledning att misstänka att migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar med samma problem som migrantarbetare inom den gröna näringen i andra länder. Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig och organisationer vara stort.– inte– ny forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter
8.
Lundqvist, Peter
(author)
Occupational Health and Safety Regulations in the Dairy Industry
2013
In: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 18, s. 210-218
Journal article (peer-reviewed) abstract
The application of occupational health and safety (OHS) legislation in the dairy industry varies throughout the world. Generally there is no specific OHS legislation that applies to the dairy industry and mostly in countries the current OHS legislation applies to all workplaces with specific guidelines that apply to agricultural industries. The main difference between countries is in the application of OHS legislation specifically in relation to the size of the farms. In the USA, the OHS legislation, and therefore enforcement, does not, in most cases, apply to farms with less than 11 employees, whereas in other countries there is no minimum number of employees and in some cases such as the United Kingdom and Australia it covers all people who work on the farm. The other area of difference is in the use and publication of guidelines for the industry; some countries have a wide range of guidelines whereas other counties have few. Generally, this relates to the jurisdiction of the OHS legislation, which in several countries is not at a national level such as USA, Canada, and Australia. The main principal of OHS legislation is that all workplaces, including dairy farms, should be a safe and healthy place to work, and does not vary significantly between the countries reviewed even those with prescriptive legislation.
9.
Sahlin, Eva, et al.
(author)
Nature-Based Stress Management Course for Individuals at Risk of Adverse Health Effects from Work-Related Stress-Effects on Stress Related Symptoms, Workability and Sick Leave
2014
In: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1660-4601 .- 1661-7827. ; 11:6, s. 6586-6611
Journal article (peer-reviewed) abstract
Sick leave due to stress-related disorders is increasing in Sweden after a period of decrease. To avoid that individuals living under heavy stress develop more severe stress-related disorders, different stress management interventions are offered. Self-assessed health, burnout-scores and well-being are commonly used as outcome measures. Few studies have used sick-leave to compare effects of stress interventions. A new approach is to use nature and garden in a multimodal stress management context. This study aimed to explore effects on burnout, work ability, stress-related health symptoms, and sick leave for 33 women participating in a 12-weeks nature based stress management course and to investigate how the nature/garden activities were experienced. A mixed method approach was used. Measures were taken at course start and three follow-ups. Results showed decreased burnout-scores and long-term sick leaves, and increased work ability; furthermore less stress-related symptoms were reported. Tools and strategies to better handle stress were achieved and were widely at use at all follow-ups. The garden and nature content played an important role for stress relief and for tools and strategies to develop. The results from this study points to beneficial effects of using garden activities and natural environments in a stress management intervention.
10.
