1.
Robinson, Yohan, 1977, et al.
(författare)
AI och framtidens försvarsmedicin
2020
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Medicinskt legitimerad personal är, och kommer med stor sannolikhet fortsattatt vara, en knapp resurs inom Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation. I denna rapport ges en översikt över pågående och planerade ansatser baserade påartificiell intelligens (AI) inom akutsjukvård med särskild tonvikt på omhändertagandet av traumapatienter, där lösningarna skulle kunna bidra till att Försvarsmakten kan bibehålla sin sjukvårdskapacitet i kritiska lägen. Rapporten är ett resultat av samarbetet mellan FM, FOI, FMV, FHS och KI, och vänder sig i första hand till Försvarsmaktens strategiska ledning.Användningen av AI-teknik i framtida beslutsstöd kan skapa nya möjligheter till avlastning av personal och resurseffektivisering. Tekniken ger möjligheter att i realtid samla in, bearbeta och analysera stora mängder blandadinformation om förbands hälsoläge och fysiska stridsvärde. Bedömning av skadade kan t.ex. göras av triagedrönare och den efterföljande evakueringen kanunderlättas av intelligenta autonoma plattformar. Införandet av AI-system ställer dock vårdgivaren inför svåra etiska och medikolegala överväganden.Försvarsmedicin har en central roll i Försvarsmaktens krigföringsförmåga och för samhällets uthållighet. För att nyttja hela AI-teknikens framfart till Försvarsmaktens nytta måste dess innebörd och konsekvens för försvarsmedicinen förstås. Därför rekommenderar denna studie att Försvarsmaktens framtida satsningar inom AI och autonomi inkluderar den försvarsmedicinska teknikutveckling som är beskriven i denna rapport.
2.
Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
Ethical aspects of pandemic public policy-making under uncertainty
2021
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Pandemic public policy-making requires far-reaching decisions in the context of severe and dynamic lack of information. This policy brief breaks down the ethical challenge of pandemic public policy-making under conditions of uncertainty into understandable parts, and elaborates how these may be approached in practice. A pandemic usually implies uncertainty about the spread of the infection, about its impacts for people and society, and the effects of policy measures undertaken in response to the pandemic. A precautionary approach is required, but precautionary reasoning must consider practicality, non-arbitrariness, proportionality and justification. Pandemic public policy making under uncertainty should avoid paralysis by limiting the space for precautionary reasoning; balance both uncertain harms and uncertain benefits; avoid false certainty bias; decrease uncertainty, while minding the price of precaution; take into consideration legitimacy but also public opinion and feelings; set, disclose and communicate underlying ethical values and principles; monitor and re-evaluate decisions and consequences. This paper is intended for those making and advising public policy decisions, including ethicists.
3.
Heilinger, Jan-Christoph, et al.
(författare)
Public Health Ethics and Covid-19: The ethical dimensions of public health decision-making during a pandemic
2020
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
The Covid-19 pandemic forces policy makers and public health authorities to make ethically challenging decisions, often under conditions of uncertainty and under time pressure. In times of pandemics, ethical accountability is more important, not less. Understanding and handling of ethical problems require grounding in ethical theory and decision models, in combination with relevant facts from medicine, public health, law, economics, politics, etc. The perspective of public health ethics includes considerations from all ethical domains of relevance in a pandemic situation. This foundational policy brief provides an overview of the fundamental ethical dimensions of public health decision-making in the face of the Covid-19 pandemic. It references important existing ethical frameworks, some of which are based on extensive stakeholder vetting and public consultation. Its goal is to support decision-making that is justified and communicated as required by basic democratic principles and in the light of diverse values and norms present in democratic societies. These, however, may conflict with one another, making difficult trade-offs inevitable. Further policy briefs on specific topics will be consecutively developed by this ethics working group, including on ethical decision-making in policy and practice under conditions of uncertainty, ethics of vaccination, ethics of Covid-19-related contract-tracing apps, ethics of Covid-19 and age, ethics of experimental treatment, refugee health ethics and Covid-19.
4.
Crentsil, Perpetual
(författare)
Ebola: accurate information prevents rumours and panic : educating leaders is one measure - along with distributing soap
2015
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
The Ebola epidemic in West Africa is unprecedented in its scope. This Policy Note stresses the importance of knowledge of social factors in preventing the spread of the fatal disease. There are similarities with the previous HIV/AIDS epidemic. Traditional healers and heads of households are key players for health experts to target in protecting people against infection. Normal funeral services are one source of infection. A very basic preventive measure is providing families with soap.
5.
Ranisch, Robert, et al.
(författare)
Ethics of digital contact tracing apps for the Covid-19 pandemic response
2020
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
There is a growing interest in contact tracing apps (CT apps) for pandemic man- agement. These apps raise significant moral concerns. It is therefore crucial to consider ethical requirements before and while implementing such apps. Public trust is of major importance for population uptake of contact tracing apps. Hasty, ill-prepared or badly communicated implementations of CT apps will likely under- mine public trust, and as such, risk impeding general effectiveness. In response to these demands, to meet ethical requirements and find a basis for justified trust, this background introduces an ethical framework for a responsible design and implementation of CT apps. However, even prudently chosen measures of digital contact tracing carry moral costs, which makes it necessary address different trade-offs. This background paper aims to inform developers, researchers and decision-makers be- fore and throughout the process of implementing contact tracing apps.
6.
Nilsson, Ulla, et al.
(författare)
Migrantarbete inom den gröna näringen
2012
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar. Olika beskrivningar har pekat på levnads- och arbetsförhållanden som starkt avviker från de normalt förekommande i svenskt arbetsliv och inte uppfyller arbetsmiljölagens minimikrav. Det har dessutom påpekats att de bristfälliga förhållandena för den migrerande arbetskraften riskerar att påverka den gröna näringen i stort på ett negativt sätt där näringsidkare tvingas in i en nedåtgående spiral av underbudskonkurrens. Avsikten med föreliggande kunskapsöversikt är att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen inklusive juridiska aspekter och myndighetsutövning. I den gröna sektorn finns arbetsmiljörisker förknippade med olycksfall, ergonomisk belastning, och exponering för t.ex. kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Migrantarbetare inom den gröna sektorn i Sverige kommer ibland från länder där ‖arbetsplatskulturen‖ innefattar ett annorlunda säkerhetstänkande jämfört med i Sverige. Väl i Sverige kan språket vara ett hinder för arbetaren att tillgodogöra sig muntlig och skriftlig information om arbetet, miljön, skyddsföreskrifter och möjliga risker. Låg utbildningsnivå kan utgöra ytterligare problem. Undermåliga bostäder tillhandahållna av arbetsgivaren har beskrivits. En del av problemet utgörs av dolt arbete som utförs av papperslösa. Projektledning och administration i projektet, som har tagit fram kunskapsöversikten, har legat hos Arbetsmiljöhögskolan (AMH) vid Lunds universitet, som är en nätverksorganisation som samlar kompetenser från universitetets olika fakulteter för en mångvetenskaplig belysning av kunskapsläget på området. Kunskapsöversikten utgörs till största delen av en litteraturstudie där relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för uppdraget. Detta innebär att vi kan belysa problematiken utifrån många olika perspektiv. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter. För att trots allt kunna ge en bild av förhållandena i Sverige har vi valt att genomföra ett antal telefonintervjuer med aktörer på nyckelpositioner. Intervjuer har gjorts med rådgivare, intresseorganisationer, fackliga organisationer för anställda och arbetsgivare samt berörda myndigheter. Genom den internationella litteraturen står det klart att det finns en rad arbetslivsoch arbetsmiljöproblem vilka är specifika för migrantarbete på säsongsbasis inom den gröna näringen. Ett av de främsta problemen har att göra med de uppenbara svårigheterna att följa upp och kontrollera konsekvenser och effekter. Säsongsarbetet innebär att människor endast uppehåller sig i landet under en begränsad period. Därför är det svårt att slå fast långsiktiga effekter på arbetstagarnas hälsa. Ett annat grundläggande problem är att incitamentet för värdländerna att vidta åtgärder för att minimera arbetslivs- och arbetsmiljöproblem är tämligen svagt. Ofta har de personer som lider skada på grund av bristfällig arbetsmiljö återvänt till sina hemländer då hälsoeffekterna blivit tydliga. Den här problematiken illustreras exempelvis av att de som har valt att ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter– vilket borgar 6 främst är nationer varifrån migrantarbetarna kommer. Varken Sverige eller någon annan medlemsstat i EU har anslutit sig till konventionen. Det går inte att utifrån befintlig kunskap avgöra antalet migrantarbetare som på säsongsbasis arbetar inom den gröna näringen. Intervjuer med företagare ger vid handen att det skulle kunna röra sig om omkring 2 000 personer per år inom trädgård och jordbruk. Men det finns anledning att misstänka att det verkliga antalet är större minst på grund av att företagarna får antas dra sig för att rapportera om migrantarbetare som saknar nödvändiga papper och som är anlitade som svart arbetskraft. Det finns god grund i den internationella forskningen att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön. Intervjuerna som genomfördes med representanter för relevanta svenska organisationer och myndigheter antyder att vi har anledning att misstänka att migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar med samma problem som migrantarbetare inom den gröna näringen i andra länder. Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig och organisationer vara stort.– inte– ny forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter
7.
Strange, Michael, et al.
(författare)
Rapport #1 PHED-kommissionen för framtiden för hälso-och sjukvård efter Covid-19 : Ojämlikhet i samhället gör oss sårbara för pandemier
2021
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Under hösten 2020 organiserade PHED-projektet i ett samarbete mellan Malmö och Lunds universitet en kommission och bjöd in till muntliga och skriftliga vittnesmål om framtiden för hälso- och sjukvården efter covid-19. Efter att initialt ha fokuserat på Region Skåne, utvidgades diskussionerna till att omfatta ett bredare nationellt fokus liksom internationella jämförelser med Frankrike och Storbritannien. Undersökningen omfattade vittnesmål från såväl yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård som tjänstemän, civilsamhället och forskare. Överlag framställde vittnesmålen covid-19 som både en tragedi och ett lärotillfälle som skulle kunna stärka samhället. Flera centrala rekommendationer för att skydda och förbättra folkhälsan togs fram.
8.
9.
Lärka Paulin, Sanja, et al.
(författare)
Familjer med barn med muskelsjukdomar : Inflytande och medverkan i beslutsprocessen
2000
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Många familjer med barn med funktionsnedsättningar har stora svårigheter i sitt vardagsliv och speciellt gäller detta familjernas möjligheter att få stöd. Samhället har enligt lag skyldighet att tillhandahålla olika former av stöd, men det tycks inte alltid somom det stöd som erbjuds svarar mot familjens behov.
10.
Hammar, Tora, 1984-
(författare)
Patienternas och personalens upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på Nationella läkemedelslistan : Rapport till E-hälsomyndigheten
2021
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Sverige är på gång att införa ett nytt register, Nationella läkemedelslistan (NLL), baserat på en lag som trädde i kraft 1 maj 2021. Målet är att NLL ska ge hälso- och sjukvård, apotek och patienter tillgång till samma information om förskrivna och uthämtade läkemedel. Förväntningarna är att NLL ska bidra till förbättrad patientsäkerhet, men en sådan stor förändring innebär också en risk för okända negativa effekter.Syftet med projektet var att undersöka upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på NLL från de tre perspektiven vård, apotek och individ innan den nya lagen trädde i kraft. Ett av projektets delmål var att ta fram en modell för detta som möjliggör att studera förändringar över tid. Våren 2020 genomfördes 33 intervjuer med läkare, sjuksköterskor, farmaceuter på apotek och kliniska farmaceuter, patienter och anhöriga runt om i Sverige. April 2021 genomfördes enkäter som besvarades av 809 informanter från samma kategorier som intervjuerna.Det är tydligt att det finns betydande problem med informationshanteringen i läkemedelsprocessen som ger utmaningar för personal i vården, på apotek och patienter och skapar osäkerhet och merarbete för att veta vilka läkemedel som är aktuella. Detta innebär patientsäkerhetsrisker och är negativt ur ett samhällsperspektiv. Undersökningen visar också ett tydligt behov av en gemensam nationell läkemedelslista. Förväntningarna på NLL är höga och många hoppas att den nya lagen ska innebära ökad patientsäkerhet och att många av de upplevda problemen ska bli bättre. Resultaten visar samtidigt på en stor oro, farhågor och upplevda hinder samt delvis orealistiska förväntningar i förhållande till det som är på väg att implementeras. Dessutom upplevde många att de saknat information, har en otydlig bild om vad som ska förändras och när, eller inte känner till NLL sedan tidigare.De flesta förhoppningarna som beskrivs från alla parter bygger till största del på att vårdens arbetssätt anpassas, att förskrivarna kan hålla listan aktuell, ta ansvar för helheten och ta hänsyn till andra ordinationer, samt hantera ändringar i behandling så att informationen följer med till listan. Detta i sin tur kräver att vårdpersonalen kan arbeta i system som ger dem bra stöd för detta arbete, att det är tydligt hur det ska arbeta och inte krävs manuell informationsöverföring. Arbetet med NLL är en förutsättning för att lösa många av de problem som upplevs i läkemedelsprocessen och har således potentialen att förbättra patientsäkerhet. Olösta frågor som skapar oro i vården är till exempel hur informationen från NLL som bygger på recept ska kunna återföras i journalsystemen på ett bra sätt då informatiken där bygger på ordinationer som innehåller andra informationsmängder och en annorlunda logik. Det är viktigt att fastställa en konkret och gemensam bild av önskat arbetssätt kring NLL med patientsäkerheten i fokus, och hur integration ska ske så att det på ett tydligt och enkelt sätt stödjer detta arbetssätt och ser till att viktig information inte går förlorad. Här behövs bland annat en konstruktiv dialog mellan E‑hälsomyndigheten och vården kring möjligheter med NLL utifrån nuvarande lagstiftning och förutsättningar. Sist men inte minst vill vi lyfta vikten av forskning och uppföljning kopplat till informationshanteringen i läkemedelsprocessen och arbetet med NLL. Effekter blir ofta andra och fler än väntat. Komplexitet, stora utmaningar och läkemedelslistans betydelse för patientsäkerheten gör att det är extra viktigt att kunna följa införandet av NLL och identifiera både positiva och negativa effekter samt hinder för implementering. I rapporten presenteras en modell för uppföljning av effekter mätt som användarnas upplevelser samt ett förslag till en bredare modell som även innefattar en kombination med andra kvantitativa mått som är relevanta i sammanhanget.
