1.
Falkenström, Erica, 1966-, et al.
(författare)
På spaning efter etik : Etisk kompetens och ansvarstagande för ledning och styrning av hälso- och sjukvården
2018
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Kraven på vårdens professioner och chefer är höga. De förväntas ge en god och säker vård på lika villkor till hela befolkningen, administrera, prioritera och arbeta kostnadseffektivt. Men hälso- och sjukvården fungerar inte som den ska. Arbetsmiljön är osund, sjuksköterskor lämnar yrket, vården är ojämlik och svårt sjuka patienter får vänta i långa köer. Detta gör att människors liv, hälsa och värdighet står på spel.På spaning efter etik uppmärksammar tre nyckelgrupper av aktörer som genom sina beslut har ett stort inflytande över vårdens villkor: politiker, opolitiska chefstjänstemän och vårdgivarnas högsta chefer i landstingets ledningsorganisation. Hur ser de på sitt etiska ansvar för hälso- och sjukvården? Vilka etiska bedömningar och konsekvensanalyser gör de? Och vilken etisk kompetens fordras för att de ska kunna ta ett etiskt ansvar för vårdens villkor genom ledning, styrning och organisation på den regionala nivån – och därmed för att samhällsmedborgarna ska kunna känna tillit till att vården fungerar som den ska?Boken är ett resultat av ett tvärvetenskapligt empirisk forskningsprojekt, finansierat av AFA Försäkring, som har bedrivits på Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, Score.
2.
Robinson, Yohan, 1977, et al.
(författare)
AI och framtidens försvarsmedicin
2020
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Medicinskt legitimerad personal är, och kommer med stor sannolikhet fortsattatt vara, en knapp resurs inom Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation. I denna rapport ges en översikt över pågående och planerade ansatser baserade påartificiell intelligens (AI) inom akutsjukvård med särskild tonvikt på omhändertagandet av traumapatienter, där lösningarna skulle kunna bidra till att Försvarsmakten kan bibehålla sin sjukvårdskapacitet i kritiska lägen. Rapporten är ett resultat av samarbetet mellan FM, FOI, FMV, FHS och KI, och vänder sig i första hand till Försvarsmaktens strategiska ledning.Användningen av AI-teknik i framtida beslutsstöd kan skapa nya möjligheter till avlastning av personal och resurseffektivisering. Tekniken ger möjligheter att i realtid samla in, bearbeta och analysera stora mängder blandadinformation om förbands hälsoläge och fysiska stridsvärde. Bedömning av skadade kan t.ex. göras av triagedrönare och den efterföljande evakueringen kanunderlättas av intelligenta autonoma plattformar. Införandet av AI-system ställer dock vårdgivaren inför svåra etiska och medikolegala överväganden.Försvarsmedicin har en central roll i Försvarsmaktens krigföringsförmåga och för samhällets uthållighet. För att nyttja hela AI-teknikens framfart till Försvarsmaktens nytta måste dess innebörd och konsekvens för försvarsmedicinen förstås. Därför rekommenderar denna studie att Försvarsmaktens framtida satsningar inom AI och autonomi inkluderar den försvarsmedicinska teknikutveckling som är beskriven i denna rapport.
3.
Munthe, Christian, 1962
(författare)
Etiska aspekter på regenerativ medicin : Ethical aspects on regenerative medicine
2003
Ingår i: SNIB-konferensen 2003, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, 16-18 maj 2003.
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Inom den regenerativa medicinen strävar man efter att ersätta skadat eller sjukligt biologiskt mänskligt material (celler, organ, kroppsdelar) med nya biologiska komponenter. Området aktualiserar en rad etiska frågeställningar vad gäller (1) produktionen av ersättningsmaterialet (t.ex. embryonala stamceller eller införskaffande av transplantationsvävnad från donatorer), (2) risker i samband med försök på människa (genmodifierat material, material från djur), samt (3) gränserna för hur långt man bör gå i denna slags försök att förlänga människans livsspann. Föredraget ger en kort översikt över dessa frågeställningar, ståndpunkter och argument i debatten kring dem.
4.
Kultur och hälsa i praktiken
2016
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Intresset för området kultur och hälsa är stort. Åtskilliga verksamheter i kommuner och landsting arbetar aktivt med kultur och hälsa. Därför blir det allt viktigare att ta tillvara på den kunskap som skapas inom dessa verksamheter och att möjliggöra ett utbyte av erfarenheter. "Kultur och hälsa i prakten" presenterar i fjorton kapitel hur man kan arbeta med kultur och hälsa inom olika verksamheter som exempel på gränsöverskridande samarbeten mellan praktik och forskning. Kapitalförfattarna är både förankrade i ett konkret verksamhetsområde och i akademisk forskning. "Kultur och hälsa i praktiken" ger en beskrivning av praktiska verksamheter utifrån aktuell forskning. Den syftar till inspiration såväl som fördjupad kunskap för praktiker, forskare, beslutsfattare, kulturutövare, journalister och hälso- och sjukvårdspersonal.
5.
6.
7.
Olsson, Ulf
(författare)
OM FRISKVÅRDSPEDAGOGIK I ARBETSLIVET. : EN O/RÄTTVIS BETRAKTELSE.
1993
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
I fokus för detta arbete står friskvård inom arbetslivet som pedagogisk praktik med hälsoprofilsbedömning, en metod för undersökning och påverkan av människors hälsostatus och hälsovanor, som konkret exempel. En bakgrund till detta är framväxten av insatser för folkhälsa och den ökade betoning av friskvård inom arbetslivet som skett inom såväl privat som offentlig sektor. Friskvård handlar om människors levnadsvanor när det gäller kost, motion, stress, alkohol, tobak m.m.Hälsoprofilsbedömning och friskvårdspedagogik inom arbetslivet ses här ur två olika perspektiv. Ur det ena perspektivet behandlas verksamheten på dess egna villkor - som en metod att inom ramen för arbetslivet få till stånd ner hälsosamma livsstilar genom kontrakt mellan självständiga parter. Det andra perspektivet kan ses som kritiskt granskande. Här ifrågasätts premissema för hälsoprofilsbedömningen utifrån begrepp som makt och disciplinering. En inspirationskälla har därvid bland annat Michel Foucaults arbeten varit. Som empiriskt material för analysen används två avhandlingar som presenterar hälsoprofilbedömningen som metod.Ur dessa båda perspektiv erhålles två olika betraktelser om hälsoprofilsbedömning och friskvårdspedagogik inom arbetslivet - en rättvis och en orättvis. På basis av en kritisk pragmatisk ansats diskuteras möjligheten till ett samtal baserad på relationen mellan de båda betrakelserna.
8.
Andersson, Réka
(författare)
Gränsdragningar i Vårdens Vardag : Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i det svenska välfärdssystemet
2017
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Psykisk ohälsa i arbetslivet är ett stort och växande problem i välfärdssamhället. Problemet har flera bottnar och väcker många frågor om vem som har ansvar, vad det egentligen är för ett slags fenomen och hur det bör hanteras. Den här studien undersöker hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa hanteras av yrkesverksamma inom vården, med fokus på företagshälsovård och primärvård. Intresse riktas mot hur yrkesverksamma personerna resonerar kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, vilka dilemman de ställs inför och de strategier de har för att hantera dessa. Den söker också svar på ansvarsfrågan kring detta komplexa problem, inte minst i ljuset av privatiseringen av företagshälsovården.I studien används ett tvärvetenskapligt perspektiv, där begrepp från teknik- och vetenskapsstudier (STS), professionssociologi och organisationsteori kombineras för att analysera olika aspekter av vårdens hantering av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska materialet bygger i huvudsak på intervjuer med läkare, psykoterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter, psykologer, rehabiliteringskoordinatorer och beteendevetare, men inkluderar även observationer inom primärvård och företagshälsovård. Hanteringen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa i vårdens vardag präglas av att orsaksbilden till problemet är komplext, ansvarsfördelningen otydlig och att psykosociala orsaker till sjukdom är kontroversiellt. I studien diskuteras utmaningarna och möjligheterna kring hanteringen av detta komplexa problem i bred bemärkelse. I analyserna uppmärksammas de yrkesverksammas gränsdragningar kring både ansvar och fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Begreppet kunskapsinfrastruktur används för att förklara och förstå den kunskapsmässiga och materiella struktur som de yrkesverksamma verkar inom. Analyserna visar att de yrkesverksamma har ett pragmatiskt förhållningssätt och använder olika strategier för att skapa sig handlingsutrymme i hur de hanterar arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
9.
Munthe, Christian, 1962
(författare)
Djurhållning och antibiotika: en gyllene triangel!
2023
Ingår i: Tidskriften Alba. - 1403-5448. ; :2023-10-24
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
För ett par veckor sedan var jag i Amsterdam och talade om etiska dilemman och utmaningar i arbetet med antibiotikaresistens i djurhållning och veterinärmedicin på en konferens. ”Från fabrik till gödselstack” var devisen för mitt bidrag, för att framhålla att djurhållningens användning av antibiotika – precis som sjukvårdens – är en del av en större helhet, där även produktionssystemen för läkemedel och mat (och friska djur och människor), och naturmiljön ingår. Varje del både bidrar till utmaningen med resistens – att vår användning och hantering av dessa viktiga mediciner gör dem obrukbara – och utgör löften för att sätta in åtgärder som kan mildra problemet. Alla sådana åtgärder kommer samtidigt ha nackdelar och kostnader – därav behovet att analysera etiken. På konferensen fick jag också chans att förkovra mig i olika slags forskning om hur jordbruk och annan djurhållning kan hantera antibiotikaresistensen bättre. Jag lärde mig då att området utgör en riktig gyllene triangel – på gott och ont.
10.
