| 1. |
- Larsson, Matz, et al.
(författare)
-
Exposure to environmental tobacco smoke and health effects among hospitality workers in Sweden : before and after the implementation of a smoke-free law
- 2008
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - Helsingfors : Institutet för arbetshygien. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 34:4, s. 267-277
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives This study attempted to identify changes in exposure to environmental tobacco smoke, as well as symptoms and attitudes among hospitality workers after the introduction of extended smoke-free workplace legislation.Methods A total of 37 volunteers working in bingo halls and casinos (gaming workers) and 54 bars and restaurant employees (other workers) in nine Swedish communities participated in the study. Altogether 71 of 91 persons (14 daily smokers and 57 nonsmokers) participated in both the preban baseline survey and the follow-up 12 months after the ban. Exposure to environmental tobacco smoke, smoking habits, respiratory and sensory symptoms, and attitudes towards the ban were recorded, and spirometry was carried out.Results The frequency of reported respiratory and sensory symptoms was approximately halved among the nonsmokers in both occupational groups after the introduction of the ban. Initially 87% had exposure to environmental tobacco smoke that was over the nicotine cut-off level chosen to identify possible health risk (<0.5 µg/m3), while, after the ban, it was only 22%, a relative risk of 0.25 (95% confidence interval 0.15–0.41). The risk decreased in both occupational groups, but gaming workers experienced the highest preban exposure levels. Attitudes towards the legislation were largely positive, particularly after the ban. However, there was no notable change in lung function, and there was no notable reduction in the number of cigarettes consumed by smokers.Conclusions The introduction of smoke-free legislation was associated with a substantial reduction in respiratory and sensory symptoms, as well as reduced exposure to environmental tobacco smoke at work, particularly among gaming workers.
|
|
| 2. |
- Westman, Anders, 1946-
(författare)
-
Musculoskeletal pain in primary health care : a biopsychosocial perspective for assessment and treatment
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Long-term musculoskeletal pain is a large public health problem with serious consequences for both the individual and society. Psychosocial factors have been shown to be good predictors of long-term disability and play an important role in the transition from acute to chronic pain. Early identification and intervention of those that run the risk of developing long-term disability would offer a great opportunity for reducing costs and personal suffering. The overall aim of this thesis was to assess a biopsychosocial approach to the assessment and management of musculoskeletal pain patients in primary health care. To this end, biopsychosocial assessment and treatment methods were tested in two different populations of primary care patients suffering pain. Results indicated that improvements in quality of life and work capacity one year after early multimodal rehabilitation were basically maintained after five years. The most salient prognostic factors determining return to work were educational level and the individual’s perceived health (Study I). Psychosocial factors as measured by the Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire (ÖMPSQ) were related to disability and perceived health three years after treatment for non-acute pain problems (Study II). The experimental group in the controlled multimodal pain rehabilitation programme had lower health care utilization and a reduced risk of using large amounts of medication after three years compared with the participants in the control group. However, there were no significant differences between the groups on variables such as work capacity, function, catastrophizing and pain (Study III). Distinct profiles of catastrophizing, fear-avoidance beliefs, and distress were extracted and meaningfully related to future sick leave and dysfunction (Study IV). Our findings provide support for the biopsychosocial model and highlight the importance of psychosocial factors in long-term outcome. The results underscore the need for early identification of patients at risk. Further, multimodal treatment that covers not only biological but also psychosocial factors seems to be a key to successful treatment, and ideally this intervention should be matched to the patients' needs.
|
|
| 3. |
- Brunnberg, Elinor, et al.
(författare)
-
Att ha minst en förälder som missbrukar alkohol : om psykisk ohälsa och utvärderade interventioner
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En riskfaktor för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är alkoholmissbruk i familjen.Barnen och ungdomarna kan indelas i tre grupper, de som mår bra, de som befinner sig i en gråzon, och de som far illa. I denna rapport fokuseras på de barn som far illa. I Sverige finns ca 200 000 barn som lever med minst en förälder som missbrukar alkohol. Studier från andra länder visar också höga siffror och det innebär att det finns två till åtta barn i varje grupp om 25 barn som växer upp i en familj med dessa problem. En amerikansk studie har visat att det är nästan vart tredje barn som är barn till alkoholiserade föräldrar. Livet i en alkoholistfamilj kan vara kaotiskt och oförutsägbart, men också mycket varierat mellan olika familjer.Syftet med denna systematiska kunskapsöversikt är att beskriva vilken kunskap som idag finns om psykisk hälsa och ohälsa hos barn med en alkoholiserad förälder alternativt båda föräldrarna samt vilka risker barnen utsätts för. I översikten kommer även vilket stöd och skydd dessa barn behöver och kan få i Sverige idag att presenteras. Kunskapsöversikten kommer dessutom att granska vilka interventioner som utvärderats och presenterats i svensk och internationell forskning Systematisk litteratursökning har gjorts i flera databaser för att hitta vetenskapliga publikationer inom området och en genomgång av samtliga avhandlingar i socialt arbete som skrivits vid fem universitet i Sverige har gjorts. Även andra vetenskapliga rapporter finns med i kunskapsgenomgången. Dessa har hittats mera slumpmässigt vid genomgång av referenslistor, sökning på olika myndigheters databaser, tips från andra forskare m.m.I resultatet presenteras den utsatthet barn till alkoholmissbrukare har ökad risk för. Det kan vara emotionella svårigheter, anpassnings- och beteendeproblem, skolproblem med svårigheter i kamratkontakter och kognitiva problem, samt risk för en ökad alkoholkonsumtion. De skyddsfaktorer som redovisas är faktorer inom barnet själv, stöd till föräldrar och därigenom ett indirekt stöd till barnen, direkt stöd till barnen, t.ex. i form av signifikanta vuxna, samt kritiska händelser som kan fungera skyddande. I Sverige stöder regeringen gruppstödsverksamheter för barn till alkoholiserade föräldrar. I den aktuella kunskapsgenomgången redovisas forskning på interventioner för barn till alkoholiserade föräldrar. Det finns få rapporterade interventioner som också är utvärderade. Trots kritiken mot att så få utvärderade interventionsstudier gjorts, förordas fortsatt gruppstödsverksamhet för barn till alkoholiserade föräldrar samt att individuella och familjebaserade interventionsprogramn utvecklas och utvärderas.
|
|
| 4. |
- Brunnberg, Elinor, 1948-, et al.
(författare)
-
Att höra eller nästan inte höra : Liv & hälsa ung 2005 och 2007 i Örebro län
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I linje med FN:s barnkonvention och Konventionen om rättigheter förpersoner med funktionshinder ska ungdomars röst göras hörd. Den härrapporten bygger helt på ungdomars uppgifter om sin verklighet.Studierna Liv & hälsa ung 2005 och 2007 visar att i den reguljära skolanupplever drygt fem procent av eleverna att de har ett funktionshinder närdet gäller hörseln och de rapporterar ofta en utsatt situation. Det finns även hörselskadade ungdomar på specialskolan/riksgymnasiet för döva och hörselskadade. De hörselskadade ungdomarna är en grupp som rapporterar en mängd hälsorelaterade problem, många känner sig mobbade av kamrater eller kränkta av vuxna i skolan. Det är också en grupp som förhållandevis ofta rapporterar bruk av alkohol, tobak och narkotika. De kan även ha andra funktionsnedsättningar eller tinnitus. De hörselskadade ungdomarna är en högriskgrupp som behöver uppmärksammas och få ett bättre anpassat stöd. Det behövs fördjupade studier hur stödet kan utformas på ett relevant sätt, speciellt gäller det dem med flera funktionshinder. För att göra detta är det viktigt att ungdomarna själva involveras i arbetet. Fördjupade studier behövs också om hur hörselskadade ungdomars delaktighet i den reguljära skolan kan förbättras samt om vad som skapar exempelvis stress, trötthet och olyckor. Det behövs åtgärder för att minska den mobbning som sker och inte minst minska det ungdomar rapporterar om kränkning från vuxna. Det behövs riktade insatser för att öka de hörselskadade ungdomarnas simkunnighet och fysiska aktivitet. Det är också av stor betydelse för de hörselskadade och döva ungdomarna att det finns kompetent tvåspråkig (svenska och teckenspråk) personal på ungdomsmottagningar och barnahus.
|
|
| 5. |
- Lisspers, Karin, et al.
(författare)
-
Organisation of asthma care in primary health care in Mid-Sweden
- 2005
-
Ingår i: Primary Care Respiratory Journal. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-4418 .- 1475-1534. ; 14:3, s. 147-153
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: To investigate the organisation of asthma care in 240 primary health care centres (PHCCs) in Mid-Sweden. METHODS: A cross-sectional study. Main outcomes were occurrence and structure of nurse-based asthma clinics according to nationally recommended criteria, and access and use of spirometers. RESULTS: 238 PHCCs (99%) responded. 16% reported a complete, and 37% an incomplete, asthma clinic. 47% of PHCCs had no asthma clinic. The incomplete asthma clinics usually lacked sufficient asthma nurse time, a scheduled nurse surgery and a responsible GP. 77% of the PHCCs had access to a spirometer and on average 19 spirometries/1000 inhabitants/year were performed. There was a large variation in the use of spirometers. CONCLUSION: Half of the PHCCs had an asthma clinic and a majority had access to a spirometer. More frequent use of spirometry and increased time provision for the asthma nurse would be likely to produce a substantial improvement in the standard of asthma care in primary health care.
|
|
| 6. |
- Bodin Danielsson, Christina, et al.
(författare)
-
Office-type in Relation to Health, Well-being and Job Satisfaction Among Employees
- 2008
-
Ingår i: Environment and Behavior. - : SAGE Publications. - 0013-9165 .- 1552-390X. ; 40, s. 636-668
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates the hypothesis that office type has an influence on workers’ health status and job satisfaction and 469 employees in seven different types, defined by their unique setup of architectural and functional features, have rated their health status and job satisfaction. Multivariate regression models were used for analysis of these outcomes, with adjustment for age, gender, job rank, and line of business. Both health status and job satisfaction differed between the seven office types. Lowest health status was found in medium-sized and small open plan offices. Best health was among employees in cell offices and flex offices. Workers in these types of offices and in shared room offices also rated the highest job satisfaction. Lowest job satisfaction was in combi offices, followed by medium-sized open plan offices. The differences between employees could possibly be ascribed to variations in architectural and functional features of the office types.
|
|
| 7. |
- Soares, Joaquim, et al.
(författare)
-
Prevention av smärttillstånd
- 2008. - 2
-
Ingår i: Preventiv medicin. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144040158 ; , s. 261-272
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Information om boken "Preventiv medicin: Teori och praktik"Är det möjligt att förebygga sjukdom och främja hälsa - och är det lönsamt? Med dagens snabba medicinska landvinningar och ökande vårdbehov hos en åldrande befolkning blir den kurativa medicinen allt dyrare. Samtidigt krymper sjukvårdsekonomin, utrymmet för god och mänsklig vård minskar, individens sociala utsatthet och sårbarhet för kronisk sjukdom tilltar. Den preventiva medicinen har förvånande nog fått liten plats i detta scenario. När vi nu effektivt kan förebygga allt fler sjukdomar, borde vi inte då bättre kunna bespara människor deras lidande och samhället dess sjukvårdskostnader? Preventivt arbete kräver en gränsöverskridande och multidisciplinär ansats, där medicin, epidemiologi, statistik, ekonomi, sociologi, psykologi, och andra vetenskaper samverkar. I denna nya och utvidgade utgåva presenterar 29 expterter sina samlade kunskaper och erfarenheter om hur vi kan begränsa och tygla de stora folksjukdomarna. Boken behandlar skilda områden från tobaksbruk, alkoholanvändning, matvanor, motion och sömn över stressrelaterade livsproblem till en diskussion om våra vanligaste folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, cancer och olika tillstånd av psykisk ohälsa med syftet att visa fram var vi kan påverka genom konsekvent prevention - och hur vi kan utvärdera de förebyggande insatserna. Preventiv medicin vänder sig såväl till studerande inom medicin, folkhälso- och vårdvetenskaper som till praktiskt verksamma inom vården, men även till aktörer och organisationer utanför vårdapparaten med förebyggande och hälsofrämjande arbete på sitt program.
|
|
