| 1. |
- Brunnberg, Elinor, et al.
(författare)
-
Att ha minst en förälder som missbrukar alkohol : om psykisk ohälsa och utvärderade interventioner
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En riskfaktor för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är alkoholmissbruk i familjen.Barnen och ungdomarna kan indelas i tre grupper, de som mår bra, de som befinner sig i en gråzon, och de som far illa. I denna rapport fokuseras på de barn som far illa. I Sverige finns ca 200 000 barn som lever med minst en förälder som missbrukar alkohol. Studier från andra länder visar också höga siffror och det innebär att det finns två till åtta barn i varje grupp om 25 barn som växer upp i en familj med dessa problem. En amerikansk studie har visat att det är nästan vart tredje barn som är barn till alkoholiserade föräldrar. Livet i en alkoholistfamilj kan vara kaotiskt och oförutsägbart, men också mycket varierat mellan olika familjer.Syftet med denna systematiska kunskapsöversikt är att beskriva vilken kunskap som idag finns om psykisk hälsa och ohälsa hos barn med en alkoholiserad förälder alternativt båda föräldrarna samt vilka risker barnen utsätts för. I översikten kommer även vilket stöd och skydd dessa barn behöver och kan få i Sverige idag att presenteras. Kunskapsöversikten kommer dessutom att granska vilka interventioner som utvärderats och presenterats i svensk och internationell forskning Systematisk litteratursökning har gjorts i flera databaser för att hitta vetenskapliga publikationer inom området och en genomgång av samtliga avhandlingar i socialt arbete som skrivits vid fem universitet i Sverige har gjorts. Även andra vetenskapliga rapporter finns med i kunskapsgenomgången. Dessa har hittats mera slumpmässigt vid genomgång av referenslistor, sökning på olika myndigheters databaser, tips från andra forskare m.m.I resultatet presenteras den utsatthet barn till alkoholmissbrukare har ökad risk för. Det kan vara emotionella svårigheter, anpassnings- och beteendeproblem, skolproblem med svårigheter i kamratkontakter och kognitiva problem, samt risk för en ökad alkoholkonsumtion. De skyddsfaktorer som redovisas är faktorer inom barnet själv, stöd till föräldrar och därigenom ett indirekt stöd till barnen, direkt stöd till barnen, t.ex. i form av signifikanta vuxna, samt kritiska händelser som kan fungera skyddande. I Sverige stöder regeringen gruppstödsverksamheter för barn till alkoholiserade föräldrar. I den aktuella kunskapsgenomgången redovisas forskning på interventioner för barn till alkoholiserade föräldrar. Det finns få rapporterade interventioner som också är utvärderade. Trots kritiken mot att så få utvärderade interventionsstudier gjorts, förordas fortsatt gruppstödsverksamhet för barn till alkoholiserade föräldrar samt att individuella och familjebaserade interventionsprogramn utvecklas och utvärderas.
|
|
| 2. |
- Brunnberg, Elinor, 1948-, et al.
(författare)
-
Att höra eller nästan inte höra : Liv & hälsa ung 2005 och 2007 i Örebro län
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I linje med FN:s barnkonvention och Konventionen om rättigheter förpersoner med funktionshinder ska ungdomars röst göras hörd. Den härrapporten bygger helt på ungdomars uppgifter om sin verklighet.Studierna Liv & hälsa ung 2005 och 2007 visar att i den reguljära skolanupplever drygt fem procent av eleverna att de har ett funktionshinder närdet gäller hörseln och de rapporterar ofta en utsatt situation. Det finns även hörselskadade ungdomar på specialskolan/riksgymnasiet för döva och hörselskadade. De hörselskadade ungdomarna är en grupp som rapporterar en mängd hälsorelaterade problem, många känner sig mobbade av kamrater eller kränkta av vuxna i skolan. Det är också en grupp som förhållandevis ofta rapporterar bruk av alkohol, tobak och narkotika. De kan även ha andra funktionsnedsättningar eller tinnitus. De hörselskadade ungdomarna är en högriskgrupp som behöver uppmärksammas och få ett bättre anpassat stöd. Det behövs fördjupade studier hur stödet kan utformas på ett relevant sätt, speciellt gäller det dem med flera funktionshinder. För att göra detta är det viktigt att ungdomarna själva involveras i arbetet. Fördjupade studier behövs också om hur hörselskadade ungdomars delaktighet i den reguljära skolan kan förbättras samt om vad som skapar exempelvis stress, trötthet och olyckor. Det behövs åtgärder för att minska den mobbning som sker och inte minst minska det ungdomar rapporterar om kränkning från vuxna. Det behövs riktade insatser för att öka de hörselskadade ungdomarnas simkunnighet och fysiska aktivitet. Det är också av stor betydelse för de hörselskadade och döva ungdomarna att det finns kompetent tvåspråkig (svenska och teckenspråk) personal på ungdomsmottagningar och barnahus.
|
|
| 3. |
- Brun Sundblad, Gunilla, et al.
(författare)
-
Orka hela vägen : Upplevd hälsa, idrotts- och träningsbakgrund bland studenter på en fysiskt inriktad yrkesutbildning. Lärarstudenter GIH 2008 delrapport 1: 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Ett sammanfattande porträtt av den nyantagna lärarstudenten vid GIH med utgångspunkt från enkätsvaren ger vid handen en bild av en person, som är ca 21 år gammal, född i Sverige och uppvuxen i en medelstor stad i Mellansverige. Studenten trivdes mycket bra i skolan och var som elev något över medel med MVG i idrott och hälsa. Valet av yrkesutbildning grundade sig på ett stort intresse för idrott, samt en önskan att få jobba med barn och ungdom. Studievalet hade för många påverkats av en tidigare idrotts-lärare, kompisar och familj. En bra lärare i idrott och hälsa är enligt studenten positiv, engagerad, rättvis, bestämd och kunnig. Lärarstudenten ser sig behärska bollspel väl. Störst kunskap och färdighet uppges i fot-boll och alpin skidåkning. Minst kunskap och färdighet skattades i softboll, baseboll, bergsklättring, långfärdsskridskoåkning och i konsten att kunna valla skidor. Många ser sig ha god kunskap om sambandet mellan hälsa, livsstil och miljö, men mindre god om hur en idrottsaktivitet har betydelse för kulturarvet, samband mellan miljö och männi-skans hälsa i ett historiskt och nutidsperspektiv samt i ergonomi. På sin fritid går lärarstudenten ofta på idrottsevenemang, café, tittar på TV och video eller umgås med vänner och familj. Lärarstudenten går sällan på bio och nästan aldrig på tea-ter, museum eller vernissager. "Vad är vernissage?" undrar en student. Hälsan, både fysiskt och psykiskt, skattas som tillfredsställande och man känner ofta hopp, glädje och meningsfullhet. Emellertid finner man sig även ofta stressad på grund av tidsbrist och alla krav. Många kvinnliga studenter (41%) rapporterade ryggont och många, både kvinnor och män, beskrev att de har besvär från en skadad fotled eller knä. De flesta lärarstudenterna är regelbundet fysiskt aktiva och de finner att mängden motion delvis är tillfredsställande. Förväntningarna är höga på utbildningen både att den är mångsidig och kommer att ge ökad kunskap inom olika områden. Under studietiden förväntar man sig att utvecklas och förbättra sin egen fysiska status och hälsa. En student uttrycker det med orden: "Mitt nya liv startar idag". Den sammanfattande bilden av lärarstudenten på GIH liknar den som tidigare har redovisats av Meckbach och Wedman i en liknande studie från maj 2005. Deras studie genomfördes på studenter efter ett års studier på GIH (Meckbach & Wed-man, 2007).
|
|
| 4. |
- Anderzén, Ingrid, et al.
(författare)
-
Samverkan i Resursteam : effekter på organisation, hälsa och sjukskrivning
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi utvärderar samverkansformen Resursteam, som bedrivits som ett försök för att minska långa sjukskrivningar. Resursteam innebär att ett team med hand-läggare från Försäkringskassan, husläkare, sjukgymnast och beteendevetare, vid regelbundna möten bedömer sjukskrivna personers rehabiliteringsbehov och ger förslag på åtgärder. Det övergripande syftet är att skatta effekten av Resursteam på den försäkrades sjukskrivningslängd och självskattade hälsa. Vi har genomfört (i) en kartläggning av verksamheten, (ii) en enkätstudie till sjuk-skrivna som deltagit i Resursteam och till jämförelsepersoner samt (ii) skattat effekten av Resursteam på självskattad hälsa och sjukskrivning. Resultaten är entydiga och visar på inga eller negativa effekter för de personer som ingått i Resursteam. Som exempel kan nämnas att tiden i sjukskrivning förlängs med cirka 20 procent i genomsnitt.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
