| 1. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Hälsa, vård och strukturell diskriminering
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin behandlar den strukturella diskrimineringens inverkan på hälsotillstånd samt tillgång till en adekvat hälsa- och sjukvård för personer med utländsk bakgrund. Antologins olika bidrag ger viktiga insikter om hur den strukturella diskrimineringen tar sig uttryck och om dess konsekvenser.
|
|
| 2. |
- Robinson, Yohan, 1977, et al.
(författare)
-
AI och framtidens försvarsmedicin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medicinskt legitimerad personal är, och kommer med stor sannolikhet fortsattatt vara, en knapp resurs inom Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation. I denna rapport ges en översikt över pågående och planerade ansatser baserade påartificiell intelligens (AI) inom akutsjukvård med särskild tonvikt på omhändertagandet av traumapatienter, där lösningarna skulle kunna bidra till att Försvarsmakten kan bibehålla sin sjukvårdskapacitet i kritiska lägen. Rapporten är ett resultat av samarbetet mellan FM, FOI, FMV, FHS och KI, och vänder sig i första hand till Försvarsmaktens strategiska ledning.Användningen av AI-teknik i framtida beslutsstöd kan skapa nya möjligheter till avlastning av personal och resurseffektivisering. Tekniken ger möjligheter att i realtid samla in, bearbeta och analysera stora mängder blandadinformation om förbands hälsoläge och fysiska stridsvärde. Bedömning av skadade kan t.ex. göras av triagedrönare och den efterföljande evakueringen kanunderlättas av intelligenta autonoma plattformar. Införandet av AI-system ställer dock vårdgivaren inför svåra etiska och medikolegala överväganden.Försvarsmedicin har en central roll i Försvarsmaktens krigföringsförmåga och för samhällets uthållighet. För att nyttja hela AI-teknikens framfart till Försvarsmaktens nytta måste dess innebörd och konsekvens för försvarsmedicinen förstås. Därför rekommenderar denna studie att Försvarsmaktens framtida satsningar inom AI och autonomi inkluderar den försvarsmedicinska teknikutveckling som är beskriven i denna rapport.
|
|
| 3. |
- Ranisch, Robert, et al.
(författare)
-
Ethics of digital contact tracing apps for the Covid-19 pandemic response
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is a growing interest in contact tracing apps (CT apps) for pandemic man- agement. These apps raise significant moral concerns. It is therefore crucial to consider ethical requirements before and while implementing such apps. Public trust is of major importance for population uptake of contact tracing apps. Hasty, ill-prepared or badly communicated implementations of CT apps will likely under- mine public trust, and as such, risk impeding general effectiveness. In response to these demands, to meet ethical requirements and find a basis for justified trust, this background introduces an ethical framework for a responsible design and implementation of CT apps. However, even prudently chosen measures of digital contact tracing carry moral costs, which makes it necessary address different trade-offs. This background paper aims to inform developers, researchers and decision-makers be- fore and throughout the process of implementing contact tracing apps.
|
|
| 4. |
- Falk, Hjalmar, 1978
(författare)
-
Kultur och hälsa inom utbildningar vid Göteborgs Universitet
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport utgör en undersökning av kursverksamheten vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att kartlägga förekomsten av kurser med kultur och hälsa-tematik vid lärosätet under perioden höstterminen 2014 till höstterminen 2015. Undersökningen har genomförts på uppdrag av Centrum för kultur och hälsa under våren och sommaren 2015.
|
|
| 5. |
- Masterton, Malin, 1979-, et al.
(redaktör/utgivare, creator_code:cre_t)
-
ORU2015 Örebro University Research Evaluation 2015 : Evaluation Report
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ORU2015 – Executive SummaryDuring 2015, all research performed from 2008 to 2014 at Örebro University, as well as research at Örebro University Hospital, has been evaluated. This report – ORU2015 – presents the background, planning and implementation of the research assessment and its results. Chapter I includes the panel evaluations, and chapter II presents the bibliometric data. Of the 38 subunits of evaluation, 8 are within the Faculty of Business, Science and Engineering, 17 are within the Faculty of Humanities and Social Sciences, 7 within the Faculty of Medicine and Health, and 6 at Region Örebro County’s University Hospital. The evaluation had a meta-analytical approach (see Annex A), and the external multidisciplinary panel assessed the research in each subunit of evaluation (see Annex B). The panel’s evaluation material consisted of a research overview, documentation on academic staff and competence, as well as on funding, self-evaluations and bibliometric data. The self-evaluations by each subunit addressed (i) scientific quality and scientific impact, (ii) impact and outreach, (iii) internationalisation, and (iv) research – education interaction. Each overarching evaluation unit was also assessed, including a SWOT analysis, by the respective heads of schools and deans. Apart from the self-evaluations, the material was retrieved from the university databases, Web of Science and Academic Archive Online (DiVA). The subunits had the opportunity to update their research information for the research overview prior to making the material available to the panel. The fourteen panellists, representing economics, natural sciences and technology, humanities, social sciences, medicine and health sciences, met for two days in October at Örebro University for the evaluation discussions. The agreed evaluation statements were delivered shortly thereafter. The great variability in the subunits’ scientific practices, scale, and establishment had to be accounted for in the panel evaluations. The evaluation subunits range from very large (up to 60 researchers), to medium sized (about 20 researchers), and to quite small subunits (fewer than nine researchers). The points of reference for the panel’s statements were the (i) quality of research, (ii) research environment and infrastructure, (iii) scientific and social interaction and (iv) future potential. Gradings ranged between Excellent (5) and Insufficient (1). The key data in the bibliometric assessment was scientific impact, vitality, productivity and international visibility, as indicated by the publications of each subunit. It can be seen from the panel statement of a subunit and the matching bibliometric data that these two assessments correspond to a large extent, but not completely.It is concluded from the panel evaluation that there are Excellent (5), Very Good (4), Good (3), Sufficient (2), as well as Insufficient (1) subunits at the university. A majority of the fourteen subunits that performed well (grade 3 – 5) are medium-sized, whilst the majority of the sixteen weakly performing subunits (grade 1 – 2) are small in size. Of course, for the humanities and social sciences, the Web of Science data only contains output to a limited degree. Therefore data from DiVA has been used and compared as well. For some subunits this makes a difference, but of the 16 subunits that show a weak performance according to Web of Science data, ten also perform weakly as shown in DiVA. Only three of these subunits score Good and one Very Good in DiVA.It can be seen from ORU2015 that the research volume, especially expressed in scientific publications per year and citations, has roughly doubled since ÖRE2010. In 2014, the total number of publications in Web of Science by researchers at the university and the university hospital reached some 600 and the number of citations were 14,000 the same year. The ‘findings’ of ORU2015 provide an important basis for decisions by leaders at all levels of the university in terms of strategic planning, support, and development of the research for the future.
|
|
| 6. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Användningen av MACRO-DB i tillståndsärenden och effekter av ny modellversion: Enkätstudie och samhällsekonomisk analys av arbetet med MACRO-DB
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I syfte att skydda dricksvattentäkter, dvs. yt- och grundvattenresurser, kan användningen av växtskyddsmedel regleras genom att exempelvis ställa krav på tillstånd för yrkesmässig användning inom vattenskyddsområden. Att bedöma när, hur och vilka växtskyddsmedel som kan spridas kan vara komplicerat. För att underlätta arbetet med att både ta fram och handlägga tillståndsärenden finns därför modellverktyget MACRO-DB. Verktyget har utvecklats av SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) och används för att simulera bekämpningsmedelsläckage till yt- och grundvatten och bedöma om risken är acceptabelt låg eller inte. År 2018 gjordes en satsning där både Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och CKB gjorde investeringar för att vidareutveckla MACRO-DB. Syftet med analysen som presenteras i denna rapport har varit att utvärdera om satsningen varit samhällsekonomiskt motiverad med hjälp av en kostnads-nyttoanalys (KNA). För att ta fram nödvändigt underlag och ge en bild av dagens arbete med tillståndsärenden för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på jordbruksmark inom vattenskyddsområden har en enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades till samtliga svenska kommuner och syftade specifikt till att kartlägga användningen av MACRO-DB. Den genomförda enkätstudien besvarades av 58 % av Sveriges kommuner och bedöms baserat på detta och den geografiska spridningen ge en bra bild av dagens arbete med tillståndsärenden för användning av växtskyddsmedel på jordbruksmark inom vattenskyddsområden och specifikt användningen av MACRO-DB. Av de kommuner som besvarat enkäten är det 71 % som handlägger den aktuella typen av ärenden och av dessa är det 61 % som använder MACRO-DB som del av beslutsunderlaget. En majoritet av kommunerna använder såldes MACRO-DB. Bland de som inte använder MACRO-DB beror det framför allt på att man inte känner verktyget. Endast en mindre andel anser att det är inte rimligt att ställa krav på användning av MACRO-DB i den typ av ärenden de hanterar. Av de kommuner som använder MACRO-DB gör 55 % egna körningar för att kontrollera resultaten som lämnas in med tillståndsansökningarna. En stor andel (44 %) gör i stället granskningar av underlagsmaterial och antaganden. Enligt drygt hälften (53 %) av kommunerna tar dricksvattenproducenten del av uppgifter om vilka växtskyddsmedel som används inom vattenskyddsområden, i syfte att anpassa kontrollen av förekomst av växtskyddsmedelsrester i rå- och dricksvatten. Resultaten från enkäten visar också att majoriteten av kommunerna som använder MACRO-DB (93 %) anser att verktyget fungerar bra (61 %) eller mycket bra (32 %) som hjälpmedel. De förslag som lämnats på hur användningen skulle kunna förbättras innefattar bland annat behov av utbildning och annan stöttning men även behovet av mindre tidskrävande simuleringar. Att reducera simuleringstiden har varit ett av syftena med den uppdatering av MACRO-DB som gjorts och är en av de nyttor som ingår i den genomförda KNA:n. I analysen har fokus varit på följande kostnader och nyttor: (i) investeringarna som HaV och CKB gjort, (ii) tidsvinster som den nya modellversionen ger för kommuner, rådgivare och andra aktörer, (iii) möjliga effekter av en ökad livsmedelproduktion om det blir möjligt att söka tillstånd för spridning av växtskyddsmedel på odlingsmark där det idag råder förbud, och (iv) förlust av miljönyttor som en ökad spridning av växtskyddsmedel kan ge upphov till. Utifrån de antaganden som scenarierna i KNA:n bygger på bedöms nyttorna kunna överstiga kostnaderna, vilket alltså indikerar att satsningen på nya MACRO-DB kan vara samhällsekonomiskt motiverad. Skillnaden mellan nyttor och kostnader är samtidigt inte så betydande att ett annat resultat helt kan uteslutas, det vill säga att kostnaderna skulle kunna överstiga nyttorna. Scenarierna bygger på flera antaganden som är osäkra och de presenterade resultaten över samhällsekonomisk lönsamhet bör därför tolkas med viss försiktighet. Det kan dock konstateras att nyttorna till följd av tidsbesparingar är i samma storleksordning som investeringskostnaderna, vilket innebär att satsningen kan vara samhällsekonomiskt även om endast dessa aspekter beaktas. Osäkerheterna bedöms vara störst i de uppskattade nyttorna av ökad livsmedelsproduktion samt de minskade miljönyttorna. Dessa poster i KNA:n beskriver för- respektive nackdelarna som uppstår om det blir möjligt att söka tillstånd för spridning av växtskyddsmedel på odlingsmark där det idag rådet förbud. Resultaten visar att även dessa nyttor och kostnader är i samma storleksordning. Det kan därför konstateras att såväl möjligheten att bruka marken för livsmedelproduktion som skyddet av yt- och grundvattenresurser är förknippade med stora nyttor. Skyddet av yt- och grundvattenresurserna behöver därför säkerställas samtidigt som åtgärderna inte ska vara onödigt långtgående så att de ger orimliga restriktioner i markanvändningen och i detta fall effekter på livsmedelproduktionen. Verktyg och hjälpmedel som MACRO-DB är därför viktiga för att möjliggöra en rimlig avvägning när risken spridning av växtskyddsmedel kan tillåtas och när det inte är rimligt. I handläggningen av tillståndsärenden och avvägningar om det ska råda förbud eller krav på tillstånd är den inte bara spridningen av växtskyddsmedel som behöver beaktas utan även övriga förutsättningar och risker som hanteringen av växtskyddsmedel är förknippad med.
|
|
| 7. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har till syfte att ge en kunskaps-översikt över tillgänglig forskning på temat ”Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation”. Kunskapsöversiktens innehåll fokuserar på hur en frisk och välmående fysisk arbetsplats utformas, för att ge förutsättningar för god arbetsprestation parallellt med hög grad av välmående. Rapporten är avsiktligen vinklad bort från problemfokuserad litteratur om skaderisker, likaså om insatser för hälsopromotion som syftar till att individen tar ett större eget ansvar för att öka sin fysiska aktivitet eller ändring av livsstil. Istället riktas fokus mot friskfaktorer som härrör från en väl genomtänkt och avsiktlig formgivning (design) av arbetsplatsen, både i form av layout och dess ingående tekniska lösningar (exempelvis utrustningar, möbler med mera). Översikten inkluderar till stor del litteratur från ergonomi- och design-fältet, i syfte att betona kunskap om den avsiktligt formgivna arbetsmiljön och dess ingående designparametrar. En systematisk litteratursökning har genomförts med sökning i två databaser, Scopus och Web of Science. Till en början identifierades 4299 sökträffar som uppfyllde sökkriterierna. Efter sållning, granskning av abstracts och kvalitetsutvärdering av 446 fulltexter inkluderades och kategoriserades till slut 317 artiklar i två huvudsakliga kategorier: 196 primär- och litteraturstudier om fysisk belastning på arbetsplatser, samt 121 designprocessorienterade artiklar vars innehåll ger råd om, vägleder och organiserar formgivningen av en hälsosam och välfungerande fysisk arbetsplats. Kvalitetsgranskning genomfördes på samtliga inkluderade artiklar; empiriska primärstudier utvärderades med McGill Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT), litteraturstudier med Critical Appraisal Skills programmes (CASP) mall för kunskapsöversikter, och den designprocessorienterade litteraturen genomgick en förenklad kvalitetsgranskning med specialanpassad mall. Den inkluderade kunskapen spänner över många olika studietyper, metodansatser, interventionsavsikter och yrkesgrupper. Inom kategorin primär- och litteraturstudier identifierades fältstudier (134), laboratoriska studier (45), enkätbaserade tvärsnittsstudier (53) och litteraturstudier (14). Ett första resultat var att friskfaktorer av olika slag identifierades; dessa uttrycks oftast i form av önskade utfall som är spridda över ett spektrum mellan välbefinnande å ena sidan och prestation å andra sidan, till exempel välmående, nöjdhet, återhämtning, komfort, engagemang, prestation, produktivitet, effektivitet, kreativitet, problemlösning och samarbete. Vissa ”negativt” formulerade utfall är också indikatorer på fysisk belastningsfriskhet, till exempel minskad stress, fysisk belastning, fysisk skaderisk eller felhandling. Som synes håller sig inte alla dessa utfall strikt till den fysiska arbetsmiljön, utan påverkar även kognitiva och organisatoriska friskfaktorer. Resultaten redovisades även indelat i de yrkeskategorier som kunde betraktas som utmärkande i materialet. Den största proportionen av yrkesrelaterad litteratur om friskfaktorer handlar om kunskapsarbete (som domineras av kontorsstudier), följt av studier från vårdsektorn, därefter från industriella tillämpningar (inklusive byggbranschen) och därefter övriga yrken och studier som inkluderar flera yrkeskategorier samtidigt. Den design-processorienterade litteraturen innehåller mycket vägledning i hur arbetsplatser bör utformas generellt för att förbättra friskhet. De flesta studier om designprocesser som ger processrekommendationer om hur utformningsarbetet bör fortlöpa och organiseras rekommenderar en deltagande (participativ) ansats, för att skapa bättre förståelse för medarbetarnas behov och skapa engagemang under designprocessen både för design av arbetsredskap och av arbetsplatser. Det finns dock en del studier som visar att deltagande processer inte alltid leder till önskade effekter. Andra värdefulla bidrag från denna litteraturkategori berör användandet av olika verktyg för simulering och utvärdering samt metoder för att bedöma lämpligheten av arbetsplatsutformningen för specifika grupper av användare. Både arbetsplatsdesign och tekniska produktlösningar för att stödja friskhet på arbetsplatsen har utvärderats av litteraturen. Ett fåtal studier fokuserade på att utvärdera arbetsredskap för olika yrkeskategorier, ofta med belastningsergonomiska och riskkartläggande perspektiv, men även med hänsyn till aspekter som nöjdhet, preferens och användarvänlighet. Andra specifika spår i litteraturen är artiklar om sittande och stående, särskilda arbetskrav och förutsättningar för äldre arbetskraft, återhämtning. Användning av nya teknikutvecklingar i design- och utvärderingsprocesser är en annan trend som syns i litteraturen. Rapporten lyfter fram tre områden som kan bli allt vanligare: robotar som arbetsredskap inklusive hur arbetsfördelning mellan robotar och människor bör ske, användning av bärbar teknologi (wearables) eller rörelseregistrerande teknik (till exempel sensorer och kameror) för aktivitets- och/eller biometrisk mätning och slutligen ökad användning av simuleringar, exempelvis via så kallade digitala tvillingar, för design och underhåll av arbetsplatser. Enligt en kategori studier framhålls att designmässiga arbetsplatsförändringar bör kombineras med utbildning, träning och kunskapskomplettering för att uppnå beteendeförändringar hos användare av arbetsplatsen eller arbetsredskapen, detta för att erhålla de största och mest varaktiga effekterna på hälsa och välmående. Den designprocessorienterade litteraturen gav en rik och varierad vägledning i olika processer, ansatser, verktyg och metoder för hur en friskhetsfrämjande arbetsplatsdesign kan stödjas. Bidragen kan vara vägledande både för individ- och makroperspektiv, det vill säga systemsynen i artiklarna varierar mellan olika systemnivåer och kan vägleda såväl olika processteg som val och utvärdering av specifika utrustningar och layouter samt ge råd för hur en deltagande process som involverar medarbetarna bör gå till. Bland verktygen som beskrivs för dessa ändamål finns metoder, analytiska modeller, mätutrustningar och simuleringstekniker. Denna översikt hade en bred ansats, vilket har visat sig vara både en styrka och en svaghet. Det är svårt att finna klara, allmänna rekommendationer med hänsyn till så många olika specialsammanhang och skilda arbetssystems syften. Även om renodlade studier om enskilda ”friskhetsfrämjande” faktorer finns, är multi-utfallsinriktade ansatser en mycket mer intressant och relevant väg att gå för framtida forskning och utveckling. För att komma längre och djupare med sådana kombinationer av syften, tror författarna att en framgångsfaktor är att begränsa sig till fördjupade studier inom avgränsade yrkesområden, till exempel industri, vård, kunskapsarbete och andra, mer specifika områden som i denna översikt har sammanförts med andra kategorier. En ytterligare rekommenderad fördjupning skulle vara att fokusera på utvärderingar av belastningsreducerande arbetsredskap, särskilt i syfte att vägleda organisationer, arbetsgivare och formgivare i processen att upphandla, välja, införskaffa och implementera utrustning och arbetsredskap. Något som bör beforskas mer är parallella utvärderingar av fysisk och kognitiv (eller mental) arbetsbelastning från samma arbete. Detta är svårt men mycket viktigt att undersöka. Denna studie har även funnit få bidrag som berör tidsrelaterade faktorer som till exempel schemaläggning, rotation med mera, vilka presenterats som strategier för en hälsosammare grad av fysisk belastning i arbetet. En närbesläktad aspekt som vore intressant att undersöka närmare är hur interaktionen med digitala gränssnitt påverkar den fysiska belastningen, då användningen av fler digitala tjänster leder till mer fysisk interaktion med ”smarta” gränssnitt och handhållna/bärbara tekniker både i våra yrken och privat. Vidare identifierade översikten få studier som beskriver misslyckade designprocesser.
|
|
| 8. |
- Kardemark, Wilhelm, 1980, et al.
(författare)
-
Medicinsk humaniora vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet: En rapport
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett landskap för högre utbildning och forskning som är statt i förändring ställs allt större krav på de akademiska disciplinerna att visa sin relevans för samtida samhällsutmaningar. Ett av de områden som tydliggör relevansen hos humaniora är vad som kommit att kallas ”medicinsk humaniora”. Den här rapporten, som kommit till på ett initiativ av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet, har som syfte att beskriva hur medicinsk humaniora som område kommit att utvecklas, hur det har definierats och vilken relevans det kan tänkas ha, hur området ser ut i Sverige i stort och vid Göteborgs universitet i synnerhet samt presentera möjliga strategier för en satsning på området från Humanistiska fakultetens sida.
|
|
| 9. |
- Ahlgren, Jennie, et al.
(författare)
-
Ethical considerations in relation to personalised nutrition : An overview of Work Package 5, with respect to ethics
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objectives of Food4Me work package 5 included a baseline assessment of the ethical and legal aspects of personalised nutrition at the start of the project in 2011, as well as a final assessment at the end of the project (2015), taking into account results achieved in other work packages. The initial assessment made a number of ethical issues visible, most of them relating to the consumer of personalised nutrition service. The results depicted in this publication indicate that many of the questions raised in relation to these issues remain unsolved, and in some cases they seem to be neglected in relation to the services offered by internet companies.
|
|
| 10. |
- Kikhia, Basel, et al.
(författare)
-
Structuring and presenting lifelogs based on location data
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lifelogging techniques help individuals to log their life and retrieve important events, memories and experiences. Structuring lifelogs is a major challenge in lifelogging systems since the system should present the logs in a concise and meaningful way to the user. In this article the authors present a novel approach for structuring lifelogs as places and activities based on location data. The structured lifelogs are achieved using a combination of density-based clustering algorithms and convex hull construction to identify the places of interest. The periods of time where the user lingers at the same place are then identified as possible activities. In addition to structuring lifelogs the authors present an application in which images are associated to the structuring results and presented to the user for reviewing. The proposed approach allows automatic inference of information about significant places and activities, which generates structured image-annotated logs of everyday life.
|
|
