| 1. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Tankefel inom vardag, yrkesliv och politik
- 2009
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet är att klargöra begreppet tankefel och att beskriva några vanliga exempel på tankefel. Tankefel har en omfattande förekomst och omfattande konsekvenser för enskilda och samhälle.
|
|
| 2. |
- Danielsson-Tham, Marie-Louise, 1947-
(författare)
-
Lura rötmånaden!
- 1995
-
Ingår i: SLU just nu! – Personaltidning för Sveriges lantbruksuniversitet. - Uppsala : SLU. - 1102-0954. ; :5, s. 20-20
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tiden mellan den 22 juli och 23 augusti benämns i folkmun rötmånaden. Denna månad är känd för allehanda ruskigheter. Då föds kalvar med två huvuden, såren vill inte läka och mjölken surnar.
|
|
| 3. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Är samtal med professionella hjälpare efter traumatiska händelser till hjälp eller stjälp? : Kritisk diskussion av "debriefing".
- 2009
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet är att kritiskt granska schablonmässig tillämpning av krissamtal, s.k. debriefing, gentemot drabbade och personal i samband med katastrofer. Metoden diskuteras kritiskt och ifrågasätts starkt. Flera tankefel figurerar i samband med sådan praxis. Bevisbördan för metodens anspråk har inte metodens förespråkare klarat av. Det förbises att metodiken ger och kan ge negativa effekter för de flesta eller en del människor. Inte heller bör positiv upplevelse logiskt förväxlas med faktisk positiv effekt. Det kan inte heller förutsättas att människor som är inblandade i katastrofer skulle utgöra en psykologiskt homogen grupp, där alla bör bemötas likartat - generaliseringsfel sker. I värsta fall bidrar schablonmässig metodik, med mer eller mindre anvisade/påtvingade krissamtal, till att människor skadas och blir sämre på att själva och tillsammans med närstående klara av återhämtning efter trauman.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bäckryd, Emmanuel, Docent, 1974-, et al.
(författare)
-
Långvarig smärta – relationen till ångest och depression är komplex [Chronic pain and its relationship with anxiety and depression] : Fyra möjliga samband – en konceptuell översikt
- 2023
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 120
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Depression and anxiety are highly prevalent in chronic pain. Clinicians often interpret depression/anxiety as consequences of chronic pain, but some psychiatrists contend that the consequence hypothesis is overrated and that psychiatric symptoms in pain patients should be understood as part of the psychiatric disease. In this overview, the potential bidirectional nature of the relationship between chronic pain and depression/anxiety is discussed on a conceptual level. Two additional possible ways of understanding the relationship are presented: psychological vulnerability can be a risk factor for the chronification of pain, and an underlying mild chronic pain can be exacerbated when the patient encounters a new psychosocial stressor. In clinical practice, it is important not to get stuck in a fruitless chase for a causal understanding. However, it is of great value for clinicians to reflect upon the complexity and dynamic nature of the relationship between pain and depression/anxiety.
|
|
| 7. |
- Calling, Susanna
(författare)
-
Från evidensbaserad medicin till kliniskt kunskapsstöd
- 2017
-
Ingår i: Nationellt kliniskt kunskapsstöd primärvård i Region Skåne och Södra sjukvårdsregionen 2017.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Allmänmedicin är ett brett område som spänner över många sjukdomstillstånd, med fokus på patientcentrering. Inom många områden sker en snabb kunskapsutveckling och rekommendationer för utrednings- och behandlingsstrategier uppdateras hela tiden. För en allmänläkare kan det vara svårt att hålla sig uppdaterad och tidsbrist begränsar möjligheterna att leta kunskap i det dagliga kliniska arbetet. Digitalisering och ökande tillgång till information via internet gör att patienter är alltmer pålästa och förberedda. Detta ger dock inte bara adekvat kunskap utan även information som ligger långt från vetenskap och beprövad erfarenhet. Även medarbetaren inom sjukvården riskerar att ta till sig information som inte är faktagranskad. För att kunna förklara för patienten vilken information som är pålitlig, är det av stort värde att kunna hänvisa till information som är kvalitetssäkrad utifrån evidens.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Letterstål, Anna
(författare)
-
SVAR – Ett unikt svenskt akutvårdsregister
- 2010
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 107:43, s. 2659-2660
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det nya kvalitetsregistret för akutsjukvård, SVAR, har potential att bli en unik informationskälla för svensk akutsjukvård.
|
|
