| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Angeler, David
(författare)
-
Brain health-directed policymaking : a new concept to strengthen democracy
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Democracies are increasingly under siege. Beyond direct external (e.g., warfare) and internal (e.g., populism, extremism) threats to democratic nations, multiple democracy-weakening factors are converging in our modern world. Brain health challenges, including mental, neurologic, and substance use disorders, social determinants of health, long COVID, undesired effects of technology, mis- and disinformation, and educational, health, and gender disparities, are associated with substantial economic and sociopolitical impediments. Herein, we argue that thriving democracies can distinguish themselves through provision of environments that enable each citizen to achieve their full brain health potential conducive to both personal and societal well-being. Gearing policymaking towards equitable and quality brain health may prove essential to combat brain challenges, promote societal cohesion, and boost economic productivity. We outline emerging policy innovations directed at building “pro-democratic brain health” across individual, communal, national, and international levels. While extensive research is warranted to further validate these approaches, brain health-directed policymaking harbors potential as a novel concept for democracy strengthening.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Persson, Hanna C, et al.
(författare)
-
Neurologiska hälsotillstånd : Inverkan på trafikskadehändelser och säkerhet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt hade som syfte att undersöka samband mellan olika hälsotillstånd och skadehändelser i trafiken, med fokus på neurologiska sjukdomar. Projektet utgår från två uppsatser vid Göteborgs samt en vetenskaplig artikel. Projektet har utgått från registerdata från Transportstyrelens olycksregistrering i databasen Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) kring personer som varit involverade i en trafikolycka i Sverige under åren 2010–2019. Om dessa personer också har en neurologisk sjukdom så som Parkinsons sjukdom, Multipel Skleros (MS), stroke eller epilepsi undersöktes via Socialstyrelsens diagnosregister. En jämförelsegrupp med personer med tarmrelaterade diagnoser användes (som inte hade en väntat högre risk för olycka). I projektet undersöktes också typ av olycka, tid från diagnos till olycka och sjukdomsgrupper jämfördes.Sammanfattningsvis visar projektet att personer med epilepsi och personer med Parkinsons sjukdom skiljer sig avseende typ av trafikolycka, men även kring skadans svårighetsgrad jämfört med annan neurologisk sjukdom samt med en jämförelsegrupp. Personer med Parkinson sjukdom och de med epilepsi var i större utsträckning involverade i singelolyckor, blev mer alvarligt skadade och olyckan skedde också i tid närmare från när de erhöll sin neurologiska diagnos. Det finns många potentiellt bidragande faktorer som kan orsaka en olycka, men oavsett påvisar projektet att dessa sjukdomsgrupper kan behöva följas upp avseende körförmåga, både tidigare efter diagnos och under längre tid, för att minimera risker i trafiken. Baserat på resultaten verkar det inte som individerna som har haft stroke eller de som har MS är mer involverade trafikolyckor på gruppnivå. Funktionsnedsättningarna och dess svårighetsgrad varierar dock stort, vilket kräver en noggrann individuell uppföljning och bedömning när ett köruppehåll ska upphöra eller kan fortsätta.
|
|
