| 1. |
- Nüssler, Emil Karl
(författare)
-
Surgical quality control of minimally invasive procedures, fast-track surgery and implant technology in gynaecological surgery in Sweden
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Internationally as well as in Sweden, efforts for improvement in gynaecological surgery in recent decades have mainly focused on three new treatment concepts:(1) Use of minimally invasive procedures: since there is an interdependency between the extent of surgical trauma and the risk for adverse outcome, increased use of supposedly atraumatic endoscopic procedures has revolutionized several aspects of surgical care(2) A multimodal approach to eliminate harmful procedures in the peri-operative process based on evidence-based principles(3) Introduction of implants to support damaged tissue with synthetic mesh in incontinence and pelvic organ prolapse patients.Research question 1: Is introduction of a minimally invasive operation enough per se or is the measured improvement mediated by elimination of harmful procedures in the perioperative process?Findings: Our study (Paper I) indicates that by applying a multimodal intervention programme for the pre- and postoperative care of patients undergoing supravaginal hysterectomy, the surgical procedure per se is of less importance than generally considered. Patient-related parameters such as length of postoperative hospital stay, number of days at home with need of painkillers, number of days before return to normal activities, and patient satisfaction did not differ between patients undergoing the laparoscopic procedure and patients undergoing abdominal supravaginal hysterectomy. When evaluating a new and presumably improved operative procedure against an established standard procedure, it is mandatory and of fundamental importance that the two methods are aligned in terms of perioperative care provided.Research question 2: Under which circumstances can it be assumed that a new surgical procedure showing promising efficacy in one setting can be reproduced with similar results in a different clinical setting (Paper I)?Findings: The operating surgeons concluded that, in their hands and under local conditions, laparoscopic technique for supravaginal hysterectomy was not superior to traditional open hysterectomy and stopped using laparoscopic technique. It seems necessary, prior to routine use, to monitor, using scientific tools, whether the advantages described in the literature are achievable under local conditions.Research question 3: Do expected advantages of implants outweigh the unwanted effects and complications caused by implants in operations for recurrent cystocele (Paper II)?Findings: Mesh has better durability but more (minor) complications. It is not possible to determine whether mesh is "generally better" than native tissue operation. Some may focus on the improved durability, others on the increased risks. The surgeon must make a risk assessment for each individual case. The patient must be sufficiently informed to understand the risks and make a personal, informed decision whether she wants an augmentation by implant. Essential for this process is a clear, comprehensible picture of both desired and unwanted effects of the planned surgery. In this context, studies like ours might be of use.
|
|
| 2. |
- Cato, Karin, 1977-
(författare)
-
The first breastfeeding session: studies on caregivers' support and breastfeeding duration
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- AbstractCato, K. 2015 The first breastfeeding session: studies on caregivers’ support and breastfeeding duration. 33pp. Uppsala. ISBN 978-91-506-2494-6 It is well-known that the first breastfeeding session can be essential for breastfeeding duration. The hands-on approach given by health care professionals, where health care professionals touch the woman’s breast and the baby in order to stimulate latch on and breastfeeding, has been described as awkward and disturbing. The aim of this thesis was to increase knowledge on the first breastfeeding session postpartum, as to frequency and experience of the hands-on approach, and possible correlates of shorter breastfeeding duration. Questionnaires were sent five days, six weeks and six months postpartum, including questions regarding breastfeeding initiation and duration. Eight hundred and fifty-four women and 679 women were included in Study I and Study II, respectively. The prevalence of the hands-on approach was 38%. Women who received the hands-on approach were more likely to report a negative experience of the first breastfeeding session (Study I). Seventy-seven percent of the women reported exclusive breastfeeding at two months postpartum. Being a first time mother, reporting emotional distress during pregnancy and giving birth by cesarean section were factors independently associated with exclusive breastfeeding less than two months postpartum (Study II). These results can help to develop clinical practice, in order to improve women’s experience of the first breastfeeding session and identifying women in need of targeted, individualized support, to be able to promote longer exclusive breastfeeding duration.
|
|
| 3. |
- Högberg, Hjördis, 1951-
(författare)
-
The midwife´s dialogue about alcohol in a lifecycle perspective with both parents-to-be
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Alcohol use during pregnancy can damage the fetus. Midwives at antenatal care (ANC) screen pregnant women for risk drinking in early pregnancy. There are however, no routines involving both parents-to-be in a dialogue about alcohol.The aim of this thesis is to investigate alcohol use among pregnant women and their partners and to evaluate a method for midwives’ dialogue about alcohol in a life cycle perspective with both parents-to-be.Study I was a quasi-experiment within ANC. An intervention group (IG) received counseling with the midwife about alcohol use. The IG (238 couples) and a comparison group (271 couples) filled out questionnaires in early and in late pregnancy about alcohol use and support for an alcohol-free pregnancy. Study II was a cross-sectional study where 444 partners of pregnant women filled out a questionnaire at ANC about alcohol use, motives for decreased drinking and their perception about the midwives’ counseling about alcohol.Alcohol consumption was low among the pregnant women. One third (30 %) had decreased alcohol use before pregnancy and 90% stopped drinking after pregnancy confirmation. Of the partners, 24 % decreased alcohol use before pregnancy and 40 % decreased during pregnancy. Around 90 % of the women received support for an alcohol-free pregnancy, compared to 37 % of the partners. Twenty per cent of partners and 25 % of pregnant women reported alcoholism in their family. Partners who had alcoholism in the family drank more than partners without this experience. A majority, 95 %, of the partners in study II used alcohol, 29 % were binge drinking on a normal drinking day and 74 % were binge drinking occasionally. Most partners appreciated the counseling about alcohol and reported various motives for decreased alcohol consumption.Many pregnant women and partners decreased alcohol consumption in transition to parenthood, which is a crucial time for changing alcohol-drinking patterns. Involving both parents-to-be in counseling about alcohol restrictions during pregnancy may be a useful health promotion strategy.
|
|
| 4. |
- Skog, Malin
(författare)
-
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native-Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services. Nurses’ and Mothers’ Perspectives.
- 2018
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Postpartum depression (PPD) är ett globalt folkhälsoproblem. Mödrar som migrerar till ett annat land har en ökad risk att drabbas av PPD. Före-komsten av PPD bland utlandsfödda mödrar beräknas vara så hög som 20 procent, vilket nästan är dubbelt så hög som bland inhemsk västerländsk befolkning. Asylsökande och flyktingar är särskilt sårbara grupper som löper en ännu högre risk att drabbas, speciellt de som migrerat inom 10 år. Likaså de mödrar som inte talar språket i sitt nya hemland. PPD uppstår vanligtvis fyra till sex veckor efter förlossningen och kan ha långvariga traumatiska effekter inte bara på moderns egen hälsa utan även på hennes partners och framförallt på barnets hälsa och utveckling. Mot bakgrund av detta rekommenderar Socialstyrelsen att screening av nyblivna mödrar för PPD regelmässigt genomförs av sjuksköterskan i barnhälsovården (BHV) sex till åtta veckor efter förlossningen. Screeningen genomförs med hjälp av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), som är en skala översatt och validerad till många olika språk. Skalan består av tio olika påståenden speciellt utvecklade för screening för PPD. Skalan används i kombination med ett samtal för att bedöma moderns psykiska mående. Vid screening av icke-svenskspråkiga mödrar instrueras sjuksköterskorna att använda ett översatt validerat formulär, ta hänsyn till moderns läs- och skrivkunnighet, tolkens arbete samt hur olika kulturella tolkningar av påståendena i skalan kan påverka resultatet. Screening av utlandsfödda mödrar har visat sig vara en utmanande arbetsuppgift för sjuksköterskorna. Tidigare forskning pekar på att dessa mödrar inte erbjuds delta i screening i samma omfattning som den inhemska befolkningen. Statistik visar också att invandrarmödrar i större utsträckning väljer att tacka nej till att delta i screening och likaså att bland de som deltar är det inte så många som förväntat som screenas ut i förhållande till den höga förekomsten av PPD i gruppen. Det övergripande syftet med studierna var att öka kunskapen om screening för PPD av icke-svenskspråkiga invandrarmödrar genom att belysa deras och BHV-sjuksköterskors erfarenheter. Ett ändamålsenligt urval användes vilket innebar att deltagare med erfaren¬¬heter av ämnet erbjöds delta i individuella intervjuer. Det insamlade text¬materialet analyserades med latent innehållsanalys med induktiv ansats. Det är en deskriptiv kvalitativ metod som syftar till att förutsättningslöst skapa kategorier och teman i avsikt att beskriva fenomenet för att öka förståelsen och kunskapen. Vid latent innehållsanalys tolkas även det underliggande budskapet i texten. Med syftet att belysa hur BHV-sjuksköterskor identifierar tecken på PPD hos icke-svenskspråkiga invandrarmödrar genomfördes 13 individuella inter-vjuer. Resultatet visade att en förutsättning för att kunna tolka den moderns sinnesstämning var etablerandet av en trans-kulturell vårdrelation som fördjupades. Sjuksköterskorna använde sig av kulturell kunskap för att uppfatta och tolka tecken på PPD i interaktionen med modern och i observationer av samspelet mellan mamma och barn, med tolken och anhöriga. Samtidigt orsakade bristande kulturell kompetens frustration hos sjuksköterskorna när de försökte anpassa screeningen efter de givna förutsättningarna och även när de försökte få mamman att öppna sig eller ta emot extern hjälp. Sjuksköterskorna förlitade sig även på sin intuition när de tolkade mammans sinnesstämning. För att få kunskap om hur icke-svenskspråkiga invandrarmödrar upplever att delta i screening för PPD i BHV intervjuades 13 med albanska, arabiska eller badinani som modersmål. Andra tolkar än de som användes i intervjusituationen lyssnade på ljudinspelningarna och validerade det utskrivna materialet. Resultatet visade att deltagandet i screeningen påminde mödrarna om deras brist på stöd i sin nuvarande livssituation, men sågs även som en möjlighet att erfara andra sätt att tänka kring psykisk ohälsa och nya källor till stöd. Kvalitén på relationen med sjuksköterskan var av betydelse för om modern valde att delta i screening och uppleva den som meningsfull. Innebörden av PPD var i allmänhet oklar, men möjligheten att delta i screening och därigenom bli behandlad som alla andra mödrar uppskattades. Kulturella föreställningar om psykisk ohälsa, negativa förväntningar kopplade till sitt upplevda värde som kvinna, skam över att inte vara tillräckligt tacksam för sitt nya liv och negativa upplevelser av interaktionen i samband med screeningen gjorde det utmanade för dem att tala om sitt mående. Studierna visar att screening för PPD av icke-svenskspråkiga invandrarmödrar kan underlättas av upprepad information om PPD både muntligt med hjälp av tolk, men även genom översatt material, ett förtroendefullt samtal med assistans av kvinnlig auktoriserad kontakttolk samt kunskap hos BHV-sjuksköterskor om olika utmaningar hos dessa mödrar för att kunna tala om psykiskt mående. Den förtrogenhetskunskap som erfarna BHV-sjuksköterskor besitter och använder sig av för att tolka icke-svenskspråkiga mödrars mående behöver ytterligare studeras. Det är också av intresse att undersöka om utbildning av BHV-sjuksköterskorna i kulturkänslig screening kan göra att screeningen av denna sårbara grupp av mödrar mer effektiv.
|
|
