| 1. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Etiska aspekter på regenerativ medicin : Ethical aspects on regenerative medicine
- 2003
-
Ingår i: SNIB-konferensen 2003, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, 16-18 maj 2003.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den regenerativa medicinen strävar man efter att ersätta skadat eller sjukligt biologiskt mänskligt material (celler, organ, kroppsdelar) med nya biologiska komponenter. Området aktualiserar en rad etiska frågeställningar vad gäller (1) produktionen av ersättningsmaterialet (t.ex. embryonala stamceller eller införskaffande av transplantationsvävnad från donatorer), (2) risker i samband med försök på människa (genmodifierat material, material från djur), samt (3) gränserna för hur långt man bör gå i denna slags försök att förlänga människans livsspann. Föredraget ger en kort översikt över dessa frågeställningar, ståndpunkter och argument i debatten kring dem.
|
|
| 2. |
- Gund, Anna, 1980, et al.
(författare)
-
Care@Distance – Disease Management för hjärtsviktspatienter i hemmet
- 2007
-
Ingår i: Medicinteknikdagarna, 2-3 October 2007, Örebro, Sweden. - : Svensk förening för medicinsk teknik och fysik, Örebro Läns Landsting, Örebro Universitet, Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet, Vinnova.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antalet äldre i samhället ökar, och med det kostnaderna p.g.a. kroniska åldersrelaterade sjukdomstillstånd. Ett sådant tillstånd är hjärtsvikt vilket drabbar ca 2 % av västvärldens befolkning. Forskning har visat att IT-baserad hemvård för s.k. Disease Management kan resultera i minskade kostnader så väl som ökad livskvalitet hos patienterna. Inom projektet Care@Distance är avsikten att utforma ett sådant system där tyngden ligger dels på regelbundna dagliga enkla mätningar av fysiologiskt relaterade parametrar såsom vikt och blodtryck, och dels på formulär där patienten svarar på några enkla frågor om det upplevda tillståndet. Syftet är att få med både objektiv och subjektiv information som sedan kan ligga till grund för en förbättrad vård av den enskilde patienten. Systemet utformas främst för att skapa underlag för en bättre långsiktig behandling, terapi och för uppföljning av Treatment Compliance, men även för att hantera akuta situationer genom t.ex. larm till vårdgivaren. Under projektets tid har ett samarbete med DAGA-kliniken på Östra sjukhuset upprättats, genom bl.a. diskussioner om frågeformulärets utformning. Under våren 2007 har även två förstudier genomförts på kliniken, den första med inriktning mot patientdelen av systemet, och den andra mot vårdgivarsidan. Studien visar att patientdelen är lätthanterad ur patientsynpunkt samt att intresse för systemet finns. Även på vårdgivarsidan är resultaten positiva när det gäller design, funktioner och intresse, men utrymme för förbättringar finns. Fortsatta studier i form av ett längre försök i hemmet hos patienter är planerat under sommaren och hösten 2007. Under sommaren kommer även patientdelen att vidareutvecklas med ny programvara. Ett framtida projekt innefattar att utveckla en metod för att utnyttja EBI (Elektrisk Bio-Impedans). Med relativt enkla och robusta mätningar förväntas mycket användbar och relevant information om sjukdomstillståndet kunna erhållas med denna metod, men detta kräver att ny sensorteknik utvecklas för hemmiljön.
|
|
| 3. |
- Gund, Anna, 1980, et al.
(författare)
-
Care@Distance – IT-baserad hemvård av hjärtsviktspatienter
- 2006
-
Ingår i: Svenska Läkaresällskapets Riksstämman, 29 November - 1 December, Gothenburg, Sweden.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt eftersom antalet äldre och långtidssjuka ökar i samhället, förväntas också kostnaderna för sjuk- och hälsovård att öka. Hjärtsvikt är en sjukdom som drabbar omkring 2 % av befolkningen i västvärden, och de flesta patienter är över 60 år. Denna sjukdom spelar därför tillsammans med ett antal andra vanliga åldersrelaterade sjukdomar en stor roll i denna ökning. Med hjälp av IT-baserad hemövervakning och behandlingsuppföljning av hjärtsviktspatienter kan vi potentiellt både minska sjukvårdskostnaderna och förbättra vården för den enskilda individen. Inom Care@Distance är avsikten att utforma ett sådant system där tyngden ligger dels på regelbundna dagliga enkla mätningar av fysiologiskt relaterade parametrar såsom t.ex. vikt, blodtryck och puls, och dels formulär där patienten själv beskriver sin situation. Syftet är att få med både objektiva och subjektiva resultat vilka sedan kan ligga till grund för en förbättrad vård av den enskilde patienten. Systemet utformas för att hantera såväl akuta situationer, t.ex. genom att larma vårdpersonal vid avvikelser utifrån uppsatta gränser, samt skapa underlag för en bättre långsiktig behandling och terapi. Sjukvårdskostnaderna förväntas härigenom reduceras i och med att sjukdomen kan behandlas bättre och färre akutsituationer uppstår. Dessutom, och minst lika viktigt, förväntas patientens livssituation förbättras. Både typen av mätdata samt frågeformulär utarbetas i samarbete med DAGA-kliniken på Östra sjukhuset i Göteborg och Vårdvetenskapliga fakulteten vid Sahlgrenska Akademien. Behandlingsmässigt innebär Care@Distance att patienten kommer att erbjudas likartade mätningar och frågor hemma som vid återbesök på kliniken. Skillnaden är att hemmet kan dessa frågor ställas, och mätningar göras, flera gånger om dagen, medan de på kliniken kanske bara görs varannan månad. Detta ger bl.a. vårdgivaren en större informationsmängd att fatta vårdrelaterade beslut på. De första fältförsöken kommer att ske under hösten 2006. En liten försöksgrupp på ca 3-5 personer, identifierade med hjälp av DAGA-kliniken på Östra sjukhuset, kommer att medverka initialt. Fokus i dessa första test är att etablera och utvärdera arbetssätt och teknisk infrastruktur. Generellt är systemet utformat för att vara mycket användarvänligt i alla delar. I ett nästa steg skall EBI (Elektrisk Bio-Impedans) testas för att om möjligt inkluderas i mätmodaliteterna. Med relativt enkla och robusta mätningar förväntas mycket användbar och relevant information om sjukdomstillståndet hos de aktuella patienterna kunna erhållas med denna metod.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Rasmusson, Lars, 1962, et al.
(författare)
-
Autogena stamceller för benrekonstruktion av defekter i käkarna
- 2018
-
Ingår i: Tandläkartidningen. - 0039-6982. ; 109:11, s. 104-108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fallbeskrivning av 2 patienter som efter misslyckad rekonstruktion av underkäken med autologa bentransplantat rekonstruerades med ben utvunnet ur stamceller från patientens egen fettvävnad. Differentiering och cellvitalitet kunde bekräftas före re-implantation. Moget ben kunde konstateras kliniskt, histologiskt och radiologiskt efter 1 år.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Elzinga, Aant, 1937
(författare)
-
Förlagen skor sig på forskningen
- 2013
-
Ingår i: Göteborgs Posten (Debatt). - 1103-9345. ; :Onsdag 22 maj 2013
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debatinlägg om forskningens tillgänglighet. Artikeln tar upp hur publiceringsverksamhet hos internationella vetenskapliga tidskrifter i dag domineras av stora kommersiella förlag. Forskarna erhåller offentliga medel från staten, skriver artiklar och utan någon som helst ersättning "skänkar" rättigheter till dessa förlag. Sedan får forskarna själva köpa tillbaka dessa artiklar i form av dyra tidskriftsprenumerationer som ger stora vinster till förlagen. Även som forskare har man inte alltid tillgång till artiklar man vill konsultera eftersom de i vissa fall inte ingår i det paket av tidskrifter på vilket det egna universitetsbiblioteket prenumererar. En artikel genererar i genomsnitt en inkomst på ca 5000 dollar för ett stort förlag (R. van Noorden (2013) Nature vol. 495, No. 7442). Vi har fått en ny form av "corporate science" driven av vinstintressen i stället för den traditionella normen om allmän tillgänglighet.
|
|
