| 1. |
|
|
| 2. |
- Sonesten, Lars
(author)
-
Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag : Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:• Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning• Upplägg av nationell och regional miljöövervakningMålgruppen för arbetet är i första hand:• Vattenmyndigheter• Länsstyrelserna• Naturvårdsverket• Havs och vattenmyndigheten• Datavärdar och utförare av miljöövervakningFöreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.
|
|
| 3. |
- Ahrné, Karin, et al.
(author)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hassellöv, Ida-Maja, et al.
(author)
-
Effekter på havsmiljön av att flytta över transporter från vägtrafik till sjöfart
- 2019
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Antagandet av en nationell godstransportstrategi 2018 innebär att Sverige strävar efter att ”främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart”. Ett delmål är att minska negativ miljöpåverkan från godstransporter. Men, om en överflyttning av gods från väg till sjöfart innebär ökat antal fartyg, eller ökad tillryggalagd distans med fartyg, innebär överflyttningen en ökad belastning på havsmiljön. Här föreligger därför en målkonflikt mellan transportpolitiska mål och flera miljömål. Tillståndet i havsmiljön runt Sveriges kuster uppnår idag inte god miljöstatus med avseende på exempelvis näringsämnen, miljögifter och främmande arter; för samtliga dessa belastningar bidrar sjöfarten till den negativa situationen. För att nå god miljöstatus behöver istället den totala belastningen på den marina miljön minska. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det därför angeläget att säkerställa att den ökade belastningen på den marina miljön minimeras. Ett sätt är att visa geografisk hänsyn genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden. Ett annat sätt är att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Miljöpåverkan från fartyg varierar framför allt mellan, men också inom, olika fartygstyper. Men att skapa nya regelverk med syfte att förbättra fartygens prestanda är en långsam process eftersom sjöfarten primärt regleras genom internationella konventioner där tillämpning av regionala eller nationella särregler undviks. Några förslag till åtgärder för att säkerställa att havsmiljön kring Sverige inte försämras till följd av överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart är: Tillse att det skapas högkvalitativt och jämförbart underlag för sjö- och landtransporters påverkan på havsmiljön. Analysera och kommunicera samtliga typer av utsläpp, inte bara utsläpp av koldioxid. Utsläppsmängder och påverkan bör anges och jämföras i absoluta tal och relevanta enheter. Minimera antalet transporter genom att öka fyllnadsgraden. Optimera fartygens hastighet för att minimera drivmedelsförbrukningen och emissioner. Dagens fartygstrafik i Sveriges mest känsliga och skyddade havsområden måste minska. När- och kustsjöfart bör kanaliseras bort från havs- och kustområden med höga naturvärden. Skapa tydliga incitament så att fraktköpare enbart anlitar fartyg som har högsta miljöprestanda avseende såväl utsläpp av växthusgaser som av andra förorenande eller övergödande ämnen till luft och vatten. Säkerställ att införandet av ett NECA (kvävekontrollområde) i Östersjön och Nordsjön innebär att fler fartyg installerar kväverening och att införandet inte leder till att fler äldre fartyg utan regelstadgad effektiv kväverening trafikerar området. • Stärk samordningen mellan myndigheter så att framtidsfrågor som rör sjöfart och dess miljöpåverkan behandlas och åtgärdas i linje med ekosystembaserad förvaltning. Relaterat till sjöfartens striktare svavelregler som träder i kraft 2020-01-01: Förbjud utsläpp av skrubbervatten till havet då utsläppen innebär en stor risk för försämrad miljöstatus och överskridna miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet, med avseende på exempelvis koppar och zink. Utred konsekvenserna av den förväntade ökade användningen av lågsvavliga hybridoljor som fartygsbränsle. Då befintlig saneringsutrustning är mindre effektiv för hybridoljor innebär detta en ökad risk vid kommande olyckor och oljeutsläpp.
|
|
| 7. |
- Hoffsten, Per-Ola
(author)
-
Galvån : Ett riksintresseområde för naturvården, X 105
- 1992
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- RiksintressetRikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.
|
|
| 8. |
- Sonesten, Lars
(author)
-
Deformiteter hos oligochaeter i Vänern
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bottenlevande slamrörmaskar, oligochaeter, är känsliga miljöindikatorer i alla typerav vatten. I en retrospektiv studie har deformiteter hos oligochaeter från treolika nordliga Vänervikar jämförts under en period med minskad antropogen belastningmed avseende på näringsämnen och olika metaller. Stora mängder av miljöfarligaämnen finns dock lagrade i de sediment som oligochaeterna lever i.Resultaten från undersökningen visar på att de allra grövsta deformitetsformerna,dvs. groteskt förändrade ventrala borst, med tiden generellt sett har minskat i omfattning.Det finns däremot inga tecken på att lättare deformiteter har minskatnämnvärt annat än lokalt. Utöver de skador som noterades på ventrala borst vidtidigare undersökningar så noterades i denna undersökning även att deformiteterhos både dorsala och ventrala borst har tillkommit hos arten Potamothrix hammoniensisi samtliga tre fjärdar. Deformiteterna spänner mellan lättare och mergrava skador, där de lätta dominerar. Liknande skador hos dorsala borst har endastundantagsvis setts i tidigare material från Vänern.Även om förekomsten av de mest grava deformiteterna har minskat, så visar resultatenpå att de lättare skadorna inte har minskat noterbart under den undersöktaperioden annat än på vissa provplatser. Detta skulle kunna tyda på att oligochaeternafortfarande påverkas av upplagrade miljögifter i sedimenten.
|
|
| 9. |
- Lindberg, Tom, et al.
(author)
-
Översiktlig naturinventering utförd år 1975 av Ljusdals kommun
- 1975
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter: 1) Registrerings av redan kända naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.2) Uppspårande av eventuella nya sådana områden.3) kontroller i fäll av noterade objekt och översiktlig beskrivning dessa.4) Gardering av objekten enligt SNV: ”Råd och anvisningar för naturinventering och naturvårdsplanering”. Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, läns och lokalintresse för varje objekt.
|
|
| 10. |
|
|
