| 1. |
|
|
| 2. |
- Tedersoo, Leho, et al.
(författare)
-
Response to Comment on “Global diversity and geography of soil fungi”
- 2015
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 349:6251
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Schadt and Rosling (Technical Comment, 26 June 2015, p. 1438) argue that primer-template mismatches neglected the fungal class Archaeorhizomycetes in a global soil survey. Amplicon-based metabarcoding of nine barcode-primer pair combinations and polymerase chain reaction (PCR)–free shotgun metagenomics revealed that barcode and primer choice and PCR bias drive the diversity and composition of microorganisms in general, but the Archaeorhizomycetes were little affected in the global study. We urge that careful choice of DNA markers and primers is essential for ecological studies using high-throughput sequencing for identification.
|
|
| 3. |
- Caputo, Andrea, 1988-
(författare)
-
Genomic and morphological diversity of marine planktonic diatom-diazotroph associations : a continuum of integration and diversification through geological time
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Symbioses between eukaryotes and nitrogen (N2)-fixing cyanobacteria (or diazotrophs) are quite common in the plankton community. A few genera of diatoms (Bacillariophyceae) such as Rhizosolenia, Hemiaulus and Chaetoceros are well known to form symbioses with the heterocystous diazotrophic cyanobacteria Richelia intracellularis and Calothrix rhizosoleniae. The latter are also called diatom-diazotroph associations, or DDAs. Up to now, the prokaryotic partners have been morphologically and genetically characterized, and the phylogenetic reconstruction of the well conserved nifH gene (encodes for the nitrogenase enzyme) placed the symbionts in 3 clusters based on their host-specificity, i.e. het-1 (Rhizosolenia-R. intracellularis), het-2 (Hemiaulus-R. intracellularis), and het-3 (Chaetoceros-C- rhizosoleniae). Conversely, the diatom-hosts, major representative of the phytoplankton community and crucial contributors to the carbon (C) biogeochemical cycle, have been understudied.The first aim of this thesis was to genetically and morphologically characterize the diatom-hosts, and to reconstruct the evolutionary background of the partnerships and the symbiont integration in the host. The molecular-clock analysis reconstruction showed the ancient appearance of the DDAs, and the traits characterizing the ancestors. In addition, diatom-hosts bearing internal symbionts (with more eroded draft genomes) appeared earlier than diatom-hosts with external symbionts. Finally a blast survey highlighted a broader distribution of the DDAs than expected.The second aim of this thesis was to compare genetic and physiological characteristics of the DDAs symbionts with the other eukaryote-diazotroph symbiosis, i.e. prymnesiophyte-UCYN-A (or Candidatus Atelocyanobacterium thalassa). The genome comparison highlighted more genes for transporters in het-3 (external symbiont) and in the UCYN-A based symbiosis, suggesting that symbiont location might be relevant also for metabolic exchanges and interactions with the host and/or environment. Moreover, a summary of methodological biases that brought to an underestimation of the DDAs is reported.The third aim of this thesis was to determine the distribution of the DDAs in the South Pacific Ocean using a quantitative polymerase chain reaction (qPCR) approach and to outline the environmental drivers of such distribution. Among the het-groups, het-1 was the most abundant/detected and co-occurred with the other 2 symbiotic strains, all responding similarly to the influence of abiotic factors, such as temperature and salinity (positive and negative correlation, respectively). Globally, Trichodesmium dominated the qPCR detections, followed by UCYN-B. UCYN-A phylotypes (A-1, A-2) were detected without their proposed hosts, for which new oligonucleotides were designed. The latter suggested a facultative symbiosis. Finally, microscopy observations of the het-groups highlighted a discrepancy with the qPCR counts (i.e. the former were several order of magnitudes lower), leading to the idea of developing a new approach to quantify the DDAs. The fourth aim of this thesis was to develop highly specific in situ hybridization assays (CARD-FISH) to determine the presence of alternative life-stages and/or free-living partners. The new assays were applied to samples collected in the South China Sea and compared with abundance estimates from qPCR assays for the 3 symbiotic strains. Free-living cells were indeed detected along the transect, mainly at deeper depths. Free-living symbionts had two morphotypes: trichomes and single-cells. The latter were interpreted as temporary life-stages. Consistent co-occurrence of the 3 het-groups was also found in the SCS and application of a SEM model predicted positive interactions between the het groups. We interpreted the positive interaction as absence of intra-specific competition, and consistent with the previous study, temperature and salinity were predicted as major drivers of the DDAs distribution.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nilsson, R. Henrik, 1976
(författare)
-
Unifying fungi
- 2015
-
Ingår i: Science & Technology. - 2049-2391 .- 2049-2405. ; :14, s. 204-206
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag : Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:• Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning• Upplägg av nationell och regional miljöövervakningMålgruppen för arbetet är i första hand:• Vattenmyndigheter• Länsstyrelserna• Naturvårdsverket• Havs och vattenmyndigheten• Datavärdar och utförare av miljöövervakningFöreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 10. |
- Blicharska, Malgorzata, et al.
(författare)
-
Old Trees: Cultural Value
- 2013
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 339, s. 904-
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
