| 1. |
|
|
| 2. |
- Sonesten, Lars
(author)
-
Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag : Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:• Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning• Upplägg av nationell och regional miljöövervakningMålgruppen för arbetet är i första hand:• Vattenmyndigheter• Länsstyrelserna• Naturvårdsverket• Havs och vattenmyndigheten• Datavärdar och utförare av miljöövervakningFöreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Sonesten, Lars, et al.
(author)
-
Vattenkvaliten i Vänerns tillflöden och utlopp
- 2016
-
In: Vänern : årsskrift från Vänerns vattenvårdsförbund. ; 96, s. 50-59
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- De flesta av Vänerns tillflöden uppvisade en något högre vattenföring under året än normalt, vilket framförallt beror på att året överlag var jämförelsevis nederbördsrikt. Den något förhöjda vattenföringen innebar även att transporterna av näringsämnen i vattendrag var något förhöjda. Halterna av kväve och fosfor var överlag på normala nivåer, även om några vattendrag har uppvisat ökande halter under senare år. Halterna av organiskt material har under senare år stabiliserats eller i några fall till och med minskat efter en period med stadigt ökande halter.
|
|
| 6. |
- Sonesten, Lars
(author)
-
Deformiteter hos oligochaeter i Vänern
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bottenlevande slamrörmaskar, oligochaeter, är känsliga miljöindikatorer i alla typerav vatten. I en retrospektiv studie har deformiteter hos oligochaeter från treolika nordliga Vänervikar jämförts under en period med minskad antropogen belastningmed avseende på näringsämnen och olika metaller. Stora mängder av miljöfarligaämnen finns dock lagrade i de sediment som oligochaeterna lever i.Resultaten från undersökningen visar på att de allra grövsta deformitetsformerna,dvs. groteskt förändrade ventrala borst, med tiden generellt sett har minskat i omfattning.Det finns däremot inga tecken på att lättare deformiteter har minskatnämnvärt annat än lokalt. Utöver de skador som noterades på ventrala borst vidtidigare undersökningar så noterades i denna undersökning även att deformiteterhos både dorsala och ventrala borst har tillkommit hos arten Potamothrix hammoniensisi samtliga tre fjärdar. Deformiteterna spänner mellan lättare och mergrava skador, där de lätta dominerar. Liknande skador hos dorsala borst har endastundantagsvis setts i tidigare material från Vänern.Även om förekomsten av de mest grava deformiteterna har minskat, så visar resultatenpå att de lättare skadorna inte har minskat noterbart under den undersöktaperioden annat än på vissa provplatser. Detta skulle kunna tyda på att oligochaeternafortfarande påverkas av upplagrade miljögifter i sedimenten.
|
|
| 7. |
- Sonesten, Lars, et al.
(author)
-
Uncertainty in nutrient loads resulting from discharge data uncertainty
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Reliable estimates of nutrient loads discharged to the sea are important for managing marine and upstream water resources. Most major river mouths in Sweden are monitored for discharge and nutrient concentrations. These data are used together with direct point source loads as the basis for annual load estimates. The estimates are used as a basis for national environmental policy and they are reported to international bodies such as the EEA (SoE TCM report), OSPAR (OSPAR RID report) and HELCOM (PLC-Annual report). The Pollution Load Compilation-Annual (PLC-Annual) report to HELCOM is used as evidence for managing eutrophication in the Baltic Sea. The reliability of load estimates based on monitoring data in gauged catchments is affected by uncertainty in the discharge and nutrient concentration data. Knowledge about the uncertainty associated with the load estimate values is of fundamental importance when using these data as a basis for management decisions, e.g. for assessing fulfillment of national environmental objectives, or analysing trends in the loads over time (i.e. is it a real change that is observed or is it a result of data uncertainty?). In the PLC-Annual reports for 2015 and onwards both the loads and the estimated uncertainty in the loads should be reported. The aim of this study was to quantify uncertainty in discharge data resulting from rating curve uncertainty and its impact on uncertainty in the nitrogen and phosphorous PLC-Annual load estimates at selected river mouths. In total there are 34 river mouth stations for which the PLC-Annual load calculations are based entirely on measured discharge (i.e. no modelled data are used). We used data from the 12 river mouth stations that are run by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, SMHI, for which data were available to estimate discharge uncertainty. These stations are representative of all the 34 stations in terms of catchment characteristics except for a lower degree of river regulation. Discharge was calculated indirectly from water level (stage) at all these stations using a rating curve, which is fitted to stage–discharge gaugings. For each discharge station we used 15-minute water-level data for 2005–2014 and the stage–discharge gaugings that had been used to fit the current rating curve equation. Rating curve uncertainty was estimated with the Voting Point likelihood method in a Monte Carlo analysis, essentially estimating multiple feasible rating-curve parameter sets that are compatible with the uncertain gauging data. We estimated 40,000 rating curves and the method succeeded in 5 capturing the uncertainty in the gauging data at all stations. Only a few of the stations had extrapolated rating curves during the time period and most of the stations had a well constrained rating curve uncertainty for the mid and high flow range. For each rating curve a time series of discharge was calculated from the stage time series and aggregated to daily values. The 90% uncertainty interval for the relative uncertainty in the daily flow percentiles was around ±15–50% for low flows (Q95, i.e. the flow exceeded 95% of the time), ±10% for mean flow, and around ±10–25% for high flows (Q0.1 and Q0.01). These estimates include both model and data error, which means that they are likely conservative estimates. Rating curves are normally updated continuously as new data become available. Effects of historic rating curve updates were visible in the official discharge time series for some of the stations (as differences in comparison to the PLC-Annual discharge data). These differences were of a similar magnitude as the 90% uncertainty interval from the rating-curve uncertainty estimated here. The uncertainties we estimated from the gauging data were therefore representative of those stemming from real rating-curve changes in the last 10 years. The nutrient load uncertainty was estimated by repeating the PLC-Annual load calculation method (interpolation of monthly nutrient concentrations to daily values that are then multiplied by discharge) for each estimated discharge time series. As a result of the rating curve uncertainty, the estimated relative uncertainty in the PLC-Annual nitrogen and phosphorous loads was ±7–14% (the half-widths of the 90% interval). However, there were biased uncertainty distributions up to ±30–40% for individual years as a result of errors in the water-level time series (that had been updated after the data was delivered for the load calculations). We therefore recommend that the historic load estimates are updated regularly in the future to take advantage of successive data quality improvements. The potential impact of load uncertainty should be considered when load estimates are used for other analyses or as a basis for policy decisions. We expect a greater impact on load comparisons between catchments compared to between sea basins, and for individual years compared to long-term averages. Trend analyses are expected to be obscured where the magnitude of the uncertainty is large in relation to the strength of the measured trend. This study has quantified the uncertainty arising from discharge data and has established an uncertainty estimation method that can be extended to include other components of the total load uncertainty. We recommend that future studies build on the current method to include uncertainty
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Quintana, Isabel, et al.
(author)
-
Växtplankton
- 2015
-
In: Vänern: Årsskrift 2015. ; 91, s. 36-39
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
