| 1. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Galway, Lindsay P., et al.
(författare)
-
What drives climate action in Canada’s Provincial North? Exploring the role of connectedness to nature, climate worry, and talking with friends and family
- 2021
-
Ingår i: Climate. - 2225-1154. ; 9:10, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite widespread calls to action from the scientific community and beyond, a concerning climate action gap exists. This paper aims to enhance our understanding of the role of connectedness to nature in promoting individual-level climate action in a unique setting where climate research and action are lacking: Canada’s Provincial North. To begin to understand possible pathways, we also examined whether climate worry and talking about climate change with family and friends mediate the relationship between connectedness to nature and climate action. We used data collected via postal surveys in two Provincial North communities, Thunder Bay (Ontario), and Prince George (British Columbia) (n = 628). Results show that connectedness to nature has a direct positive association with individual-level climate action, controlling for gender and education. Results of parallel mediation analyses further show that connectedness to nature is indirectly associated with individual-level climate action, mediated by both climate worry and talking about climate change with family and friends. Finally, results suggest that climate worry and talking about climate change with family and friends serially mediate the relationship between connectedness to nature and with individual-level climate action. These findings are relevant for climate change engagement and action, especially across Canada’s Provincial North, but also in similar settings characterized by marginalization, heightened vulnerability to climate change, urban islands within vast rural and remote landscapes, and economies and social identities tied to resource extraction. Drawing on these findings, we argue that cultivating stronger connections with nature in the places where people live, learn, work, and play is an important and currently underutilized leverage point for promoting individual-level climate action. This study therefore adds to the current and increasingly relevant calls for (re-)connecting with nature that have been made by others across a range of disciplinary and sectoral divides.
|
|
| 4. |
- Hedenas, Henrik, et al.
(författare)
-
Changes Versus Homeostasis in Alpine and Sub-Alpine Vegetation Over Three Decades in the Sub-Arctic
- 2012
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Verlag (Germany). - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 41, s. 187-196
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Plant species distributions are expected to shift and diversity is expected to decline as a result of global climate change, particularly in the Arctic where climate warming is amplified. We have recorded the changes in richness and abundance of vascular plants at Abisko, sub-Arctic Sweden, by re-sampling five studies consisting of seven datasets; one in the mountain birch forest and six at open sites. The oldest study was initiated in 1977–1979 and the latest in 1992. Total species number increased at all sites except for the birch forest site where richness decreased. We found no general pattern in how composition of vascular plants has changed over time. Three species, Calamagrostis lapponica, Carex vaginata and Salix reticulata, showed an overall increase in cover/frequency, while two Equisetum taxa decreased. Instead, we showed that the magnitude and direction of changes in species richness and composition differ among sites.
|
|
| 5. |
- Hall, Marianne, et al.
(författare)
-
Framtidsscenarier
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - Lund : Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. - 9789198157741 ; , s. 221-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Jiborn, Magnus, et al.
(författare)
-
Har vi en klimatskuld?
- 2013
-
Ingår i: Generationsmålet. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042626 ; , s. 35-63
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Knaggård, Åsa, et al.
(författare)
-
Vad är målet med målet?
- 2013
-
Ingår i: Generationsmålet. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042626 ; , s. 165-196
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Pihl, Håkan, 1960-, et al.
(författare)
-
Naringslivets mojligheter och utmaningar
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - Lund : Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. - 9789198157741 ; , s. 185-195
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Perry, D, et al.
(författare)
-
Global environmental changes negatively impact temperate seagrass ecosystems
- 2019
-
Ingår i: Ecosphere. - : Wiley. - 2150-8925. ; 10:12, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The oceans are increasingly affected by multiple aspects of global change, with substantial impacts on ecosystem functioning and food-web dynamics. While the effects of single factors have been extensively studied, it has become increasingly evident that there is a need to unravel the complexities related to a multiple stressor environment. In a mesocosm experimental study, we exposed a simplified, multi-trophic seagrass ecosystem (composed of seagrass, two shrimp species, and two intermediate predatory fish species) to three global change factors consisting of simulated storm events (Storms), heat shocks (Heat), and ocean acidification (OA), and the combination of all three factors (All). The most striking result indicated that when all factors were combined, there was a negative influence at all trophic levels, while the treatments with individual factors revealed species-specific response patterns. It appeared, however, that single factors may drive the multi-stressor response. All single factors (i.e., Storms, Heat, and OA) had either negative, neutral, or positive effects on fish and shrimp, whereas no effect was recorded for any single stressor on seagrass plants. The findings demonstrate that when several global change factors appear simultaneously, they can have deleterious impacts on seagrass ecosystems, and that the nature of factors and food-web composition may determine the sensitivity level of the system. In a global change scenario, this may have serious and applicable implications for the future of temperate seagrass ecosystems.
|
|
| 10. |
- Galway, Lindsay P., et al.
(författare)
-
What drives climate action in Canada’s Provincial North? Exploring the role of connectedness to nature, climate worry, and talking with friends and family
- 2021
-
Ingår i: Climate. - : MDPI AG. - 2225-1154. ; 9:10, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite widespread calls to action from the scientific community and beyond, a concerning climate action gap exists. This paper aims to enhance our understanding of the role of connectedness to nature in promoting individual-level climate action in a unique setting where climate research and action are lacking: Canada’s Provincial North. To begin to understand possible pathways, we also examined whether climate worry and talking about climate change with family and friends mediate the relationship between connectedness to nature and climate action. We used data collected via postal surveys in two Provincial North communities, Thunder Bay (Ontario), and Prince George (British Columbia) (n = 628). Results show that connectedness to nature has a direct positive association with individual-level climate action, controlling for gender and education. Results of parallel mediation analyses further show that connectedness to nature is indirectly associated with individual-level climate action, mediated by both climate worry and talking about climate change with family and friends. Finally, results suggest that climate worry and talking about climate change with family and friends serially mediate the relationship between connectedness to nature and with individual-level climate action. These findings are relevant for climate change engagement and action, especially across Canada’s Provincial North, but also in similar settings characterized by marginalization, heightened vulnerability to climate change, urban islands within vast rural and remote landscapes, and economies and social identities tied to resource extraction. Drawing on these findings, we argue that cultivating stronger connections with nature in the places where people live, learn, work, and play is an important and currently underutilized leverage point for promoting individual-level climate action. This study therefore adds to the current and increasingly relevant calls for (re-)connecting with nature that have been made by others across a range of disciplinary and sectoral divides.
|
|
