| 1. |
- Bergman Ärlebäck, Jonas, 1972-
(författare)
-
Matematisk modellering i svenska gymnasieskolans kursplaner i matematik 1965-2000
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport studerar hur begreppen matematisk modell och matematisk modellering behandlats i kursplanerna i matematik för motsvarande svenska gymnasieskolans naturvetenskapliga program mellan åren 1965 och 2000. En översikt över sex kursplaners olika form och innehåll ges och tre olika analyser på tre olika nivåer genomförs; en innehållsanalys, en kvalitativ analys, och en analys som beaktar relationen mellan begreppen modellering, tillämpningar och problemlösning. Analysen visar att matematiska modeller och modellering förekommit implicit sedan kursplanen från 1965, men att begreppen främst i de två senaste kursplanerna lyfts fram explicit och fått en central position i kursplanerna. I den nuvarande kursplanen Gy2000 framgår att matematiska modeller kan tolkas både som ett undervisningsmål i sig och som ett didaktiskt hjälpmedel att lära matematik.
|
|
| 2. |
- Lingefjärd, Thomas, 1952, et al.
(författare)
-
IKT i grundskolans och gymnasieskolans matematikundervisning
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den tekniska utvecklingen går mycket fort och påverkar, på många olika sätt, människors sätt att agera och lära sig. Snart sagt alla unga människor har tillgång till datorer och digitala medier på ett sätt som inte gick att förutse ens för tre år sedan. Dessa nya verktyg kommer nu in i skolan på bred front genom de så kallade en-till-en-satsningarna, där varje elev får tillgång till en egen dator. Att ta tillvara teknikens möjligheter är viktigt för alla lärare. Den här boken svarar på denna utmaning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Westin, Jonas, et al.
(författare)
-
Sjöfartens konkurrenskraft - Betydelsen av returtransporter
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samgods är den nationella godsmodellen som på myndighets- och departementsnivå används för transportprognoser, kvantifieringar av effekter av åtgärder, policyanalyser och stråkanalyser för godstrafik. Modellering av sjöfart i Samgods sker idag på ett förenklat sätt genom fixa avgångs¬frekvenser mellan hamnar, utan möjlighet för modellen att lösa transportproblemet genom användning av distributionsslingor eller returtransporter. Syftet med detta projekt är att undersöka potentiella effekter av att införa slingor och returtransporter i en modell med en liknande struktur som Samgods. Projektet ska även ge förslag på hur slingor och returtransporter kan inkorporeras i kommande versioner av Samgods. Den modell som används i projektet är en vidare¬utveckling av LIFreM-modellen som utvecklades i det tidigare projektet ”Sjötransporter i modell och verklighet – betydelsen av samlastning, skal¬fördelar, frekvens, hastighet, lastbärare och slingor” som genomförts under 2016 - 2017.
|
|
| 5. |
- Jagers, Peter, 1941
(författare)
-
Matematikens ord
- 2009
-
Ingår i: LexicoNordica. ; 16, s. 315-318
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Grip, Niklas, 1970-, et al.
(författare)
-
Vibrationsanalys för tillståndsbedömning av byggkonstruktioner : Tillämpningsexempel : (Main results and summary in Swedish. Detailed results in English Appendices.)
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I projektet beskrivs och tillämpasnågra metoder för tillståndsbedömningav olika typer av konstruktioner med och utan skador.Tillståndsbedömningen skermed hjälp av vibrationsanalys.Detektering av skador av olika typ och storlekdiskuteras. Randvillkorens betydelse undersöks för att få överensstämmelse mellan förutspådda och uppmätta egenmoder och egenfrekvenser.Med den programvara som utvecklats är det möjligt att detektera sprickor i enkla betongplattor med hjälp av vibrationsmätningar. För mer avancerade konstruktioner finns en potential att vidareutveckla programvaran.Mätningar och analyser presenterasför femkonstruktioner: (1) En betongplatta –Sprickor har kunnat identifieras utifrån vibrationsmätningar och en successivt uppdaterad finit element modell (FEM).(2) En bågbro av betong över Långforsen i Kalix älv–Okända randvillkor har kunnat bestämmasför t ex undergrundens styvhetmedhjälp avuppmätta vibrationer. Detekteringav specifika skadorhar ännu inte kunnat genomföras.(3) En fackverksbro av stålöver Åby älv–Enviss skadedetektering har kunnat genomföras med vibrationsmätningar. Brons sårbarhet för korrosion och lokala mekaniska skador har studerats.(4) En förspänd betongbrotill gruvan i Kiruna–Modeller av bron har arbetats framför obelastatoch brottbelastat tillståndoch jämförts med uppmätta vibrationer med gott resultat.(5) Ett betonghus med nio våningar i Luleå –En FEM-modell av huseti bruksstadiethar tagits fram och resultat från den har jämförts med uppmätta vibrationer med gott resultat.Metoder och resultatpresenteras översiktligti rapportens huvudtext. Detaljerade beskrivningar gesi appendix.I appendix presenterasäven en programvaramed färdiga moduler för de undersökta konstruktionerna. Programmet kan laddas ner och användasfritt
|
|
| 8. |
- Pendrill, Ann-Marie, 1952
(författare)
-
Dator + matematik = sant? : Computers + mathematics = true ?
- 2007
-
Ingår i: Datorn i Utbildningen. ; 07:4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Det går inte längre att känna igen en ingenjör på utseendet; han går inte längre omkring med en räknesticka." Jan Hult, teknikhistoriker, i antologin Vad är en ingenjör. Känns en gymnasist igen på den grafritande räknaren och en universitetsstuderande på den bärbara datorn? Skolverket har beslutat att att symbolhanterande räknare ska vara tillåtna på gymnasiets nationella prov i matematik vilket har väckt liv i debatten kring tekniska hjälpmedel i matematiken.
|
|
| 9. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-, et al.
(författare)
-
Planering av godstransporter på regional nivå : Modeller, verktyg och förvaltningspolitik
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten fokuserar på den kunskapsbrist som finns beträffande nuläget i det svenska godstransportnätverket på regional och lokal nivå. Det påverkar kommunikation och skapar osäkerhet i dialogen mellan aktörer inom transportplanering på regional och kommunal nivå. Som bakgrund diskuteras planeringsprocessen för godstransporternas infrastruktur inom Trafikverket. Den relateras till planering på kommunal och regional nivå. Inom Trafikverket och dess föregångare har tyngdpunkten mellan nationell styrning och lokala förhandlingar varierat. Inom Trafikverket sker en förskjutning av fokus från nationell nivå till dialogprocesser med lokala planerare och näringsliv, från ”government” till ”governance”. Samtidigt är modell- och investeringskalkylsidan för åtgärder inom godstransporter mycket starkt nationellt fokuserad, med rötter i 1990-talets nationella produktivitetsproblematik. För godsplaneringen innebär det att representationen av de lokala och regionala godstransportnätverken är begränsad. Det skapar oklarheter i dialogprocesserna på regional och lokal nivå. Enskilda regioner har därför själva eller i samverkan med Trafikverket genomfört egna godsflödesenkäter och byggt regionala modeller. Några av dess presenteras i rapporten. Därpå diskuteras vilka verktyg och dataunderlag som behövs för att på ett bättre sätt stödja regional och lokal transportplanering för godstransporter.
|
|
| 10. |
|
|
