| 1. |
- Sandström, Olof, et al.
(författare)
-
Integrated fish monitoring in Sweden
- 2003
-
Ingår i: Utredningsrapport till Naturvårdsverket. ; , s. 1-32
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Hoffsten, Per-Ola
(författare)
-
Galvån : Ett riksintresseområde för naturvården, X 105
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RiksintressetRikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.
|
|
| 3. |
- Lindberg, Tom, et al.
(författare)
-
Översiktlig naturinventering utförd år 1975 av Ljusdals kommun
- 1975
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter: 1) Registrerings av redan kända naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.2) Uppspårande av eventuella nya sådana områden.3) kontroller i fäll av noterade objekt och översiktlig beskrivning dessa.4) Gardering av objekten enligt SNV: ”Råd och anvisningar för naturinventering och naturvårdsplanering”. Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, läns och lokalintresse för varje objekt.
|
|
| 4. |
- Carlsson, Tomas
(författare)
-
Naturinventering av Holmarna inom Ljusdals kommun
- 1976
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande arbete gäller naturinventering av Holmarna inom Ljusdal kommun.Uppdragsgivare har varit länsstyrelsen i Gävleborgs län.Målsättningen vid inventeringen har varit att undersöka Holmarnas flora och fauna samt att ge förslag till området skötsel.Fältarbetet har utförts under maj-juni 1976 och sammanställningen gjordes under juli-september 1976.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Miljöövervakning av 17 rikkärr i Uppsala län 2004-2011 : Jämförelse och utvärdering av bevarandestatus efter ett första återbesök.
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under somrarna 2004 och 2005 initierades miljöövervakning och uppföljning av 17 rikkärr (varav 16 ingår i Natura 2000-nätverket) i Uppsala län. En första återinventering genomfördes under augusti 2011. Uppföljningens syfte är att ge referenser till framtida uppföljningar, för bedömning av utveckling och åtgärder, samt att ge indikationer på bevarandestatus och åtgärdsbehov. I varje kärr har (två-) tre permanenta transekter etablerats med tio semipermanenta provytor om 0,5 × 0,5 m vardera, totalt 500 provytor i alla kärren. I fält har data samlats in för variablerna avvikande strukturer (främst höga tuvor), täthet av träd och buskar, täckning av förna och bar torv, förekomst av negativa indikatorarter, dominanta arter och typiska arter (positiva indikatorarter). Med hjälp av variablerna, främst de typiska arterna, kan man skatta ett kärrs bevarandestatus och behov av åtgärder. Varje transekt har fotograferats med digitalkamera vid båda inventeringstillfällena. Tätheten av träd och buskar var generellt hög i kärren och har ökat mellan 2004/2005 och 2011 (från i genomsnitt 2700 till 3371 stammar per ha) trots att restaurering med busk- och trädröjning har genomförts i två av kärren. Täckningen av förna (30-96 %) och bar torv (0,3-23,1 %) varierade kraftigt mellan lokalerna. Förnatäckningen hade generellt ökat mellan inventeringstillfällena (i genomsnitt med 23 %) medan täckningen av bar torv hade minskat (i genomsnitt med 5 %), detta kan dock åtminstone delvis förklaras av att inventeringen 2011 generellt gjordes något senare på säsongen. Av de negativa indikatorerna förekom främst pors, vass och blåtåtel. Totalt noterades 28 typiska arter (16 kärlväxter och 12 mossor) i provytorna 2011. I genomsnitt noterades 3,6 (intervall 0,9-9,4 mellan kärren) typiska arter per provyta. Detta var något mindre än 2004/2005 – då påträffades 29 typiska arter (17 kärlväxter och 12 mossor) med i genomsnitt 4,35 (0,9-10,3 mellan kärren) typiska arter per provyta. Generellt bedöms läget för rikkärren i Uppsala län ha försämrats under de sex år som gått sedan första inventeringen. Ytterligare sju av de 17 inventerade kärren ligger nu på gränsen till icke gynnsam bevarandestatus. Sedan tidigare hade två kärr icke gynnsam bevarandestatus och ett som låg på gränsen. Edskärret bedöms vara i akut behov av åtgärder, och restaurering av diken bör genomföras eller utredas på ytterligare sex lokaler. Den generellt höga tätheten av träd och buskar indikerar ett framtida behov av röjningar i många kärr. Slåtter bör återinföras som skötselmetod i några av kärren. Uppföljningen bör upprepas efter sex år, åtminstone i ett stickprov av objekten. En analys av tidigare hävd och öppenhet, utifrån historiska kartor, visar på en generell igenväxning med träd längs kanterna av kärren, i några kärr har mer än 50 % av den tidigare öppna ytan blivit beskogad sedan 1945, bl.a. till följd av dikning och sjösänkning. Diken förekommer i eller i anslutning till nio av kärren. Åtminstone åtta av kärren hävdades med slåtter under 1860-talet. I dag förekommer hävd i form av bete i endast ett av kärren. Kända förekomster av rikkärrsindikatorer bland kärlväxter och mossor i de 17 kärren har sammanställts,detta redovisas i Bilaga 1.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Stridh, Bengt
(författare)
-
Kläppaängarna, Ljusdal : Naturinventering 1992
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gävleborgs Botaniska Sällskap och Naturskyddsföreningen i Ljusdal har under 1992 hjort en naturinventering inom ca 6 km² på Kläppaängarna i Ljusdal på uppdrag av Ljusdals kommun. Kärlväxter, fåglar och insekter har i första hand inventerats. Aldre uppgifter har speciellt eftersökts. Djur och fjärilar utom dagfjärilar dokumenterades översiktlig.Sedan1997 ingår Kläppaängarna i det område längs Mellanljusnan som klassas som riksintressant för den vetenskapliga naturvården och det roliga friluftslivet i Naturresurslagen.Området har dock inte erhållit något skydd. Syftet med inventeringen var att dokumentera naturvärden som bakgrund för ett eventuellt bildande av naturvårdsområde eller naturreservat.
|
|
