| 1. |
|
|
| 2. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Miljöövervakningen av Sveriges sjöar och vattendrag : Representativiteten av den kontrollerande miljöövervakningen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samtliga ytvattenkategorier inom ett vattendistrikt ska omfattas av övervakningsprogram inklusive övervakningsnät för kontrollerande övervakning som upprättas enligt kap. 7 VFF. En översyn av hur representativt Sveriges kontrollerade övervakningsnät är har tidigare inte kunnat utföras på grund av omfattande kvalitetsbrister i länsstyrelserna och vattenmyndigheternas datasystem VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Kvaliteten på informationen i VISS har under senare år genomgått en omfattande kvalitetssäkring, vilket har gett förutsättningarna för att nu kunna genomföra den sammanställning och översyn över den svenska miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Denna översyn har varit starkt önskad under flera år, då det finns ett stort behov av att se över och analysera hur ett representativt samordnat kontrollerande övervakningsprogram skulle kunna se ut. Översynen sker mot bakgrund av den samlade vatten övervakning som bedrivs i Sverige, bland annat för att optimera befintlig övervakning och att kunna förstärka den där brister har identifierats. Arbetet är också viktigt för att säkerställa att kommande rapporteringar såväl internationellt som nationellt blir så bra som möjligt.Uppdraget för projektet Representativ kontrollerande miljöövervakning (RepKöp) syftar till att ta fram ett förslag på hur ett representativt kontrollerande övervakningsprogram med avseende på (vattentyper), kvalitetsfaktorer och statusklasser bör se ut på nationell och distriktsnivå i Sverige. Förslaget tas fram mot bakgrund av den samlade vattenövervakningen som bedrivs i Sverige idag och mot bakgrund av vad behövs för att uppfylla vattendirektivets krav på kontrollerande övervakning av vattenförekomster.Resultaten från översynen är tänkta att dels fungera som underlag för att underlätta Havs och vattenmyndighetens och Vattenmyndigheternas arbete inför rapporteringen 2012, men framför allt ska projektet ge underlag för att ta fram optimerade övervakningsprogram för sjöar och vattendrag till en långsiktig plan med en första anhalt 2016. För att RepKÖP ska få praktisk betydelse i övervakningsSverige skall projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt.Arbetet inom RepKöp är uppdelat i flera delar, vilka tillsammans ska fungera som vägledning till:• Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning• Upplägg av nationell och regional miljöövervakningMålgruppen för arbetet är i första hand:• Vattenmyndigheter• Länsstyrelserna• Naturvårdsverket• Havs och vattenmyndigheten• Datavärdar och utförare av miljöövervakningFöreliggande rapport är en sammanställning och analys av miljöövervakningen av svenska sjöar och vattendrag så som de beskrevs i VISS vid datauttaget för sjöar i oktober 2011 och vattendrag i maj 2012. Sammanställningen av informationen från VISS har initierat en hel del korrigeringar i systemet, men tyvärr har det inte av praktiska skäl varit möjligt att ta hänsyn till dessa i arbetet. Man skall vara medveten om att VISS är en levande databas som ständigt uppdateras och korrigeras, vilket gör att endast en ”ögonblicksbild” kan analyseras. Detta gör att när analysen är färdig har verkligheten med stor sannolikhet redan till viss del hunnit förändrats.
|
|
| 3. |
- Hassellöv, Ida-Maja, 1974, et al.
(författare)
-
Miljörisker sjunkna vrak II. Undersökningsmetoder och miljöaspekter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During 2015 the Swedish Maritime Administration continued the second phase of thegovernmental task Environmental risks from sunken wrecks which first report was finalized2014-10-31 (Dnr: 1399-14-01942-6).The main conclusions from the 2014 report remain; for future handling of potentially pollutingshipwrecks it is recommended that the Swedish Agency for Water and Marine Management isgiven a coordinating responsibility in close cooperation with other competent nationalauthorities, such as Swedish Maritime Administration, Swedish Coastguard, Swedish NationalMaritime Museums, the Geological Survey of Sweden, SMHI, Swedish EPA, and SwedishCivil Contingencies Agency. Through coordination of wreck related operations and activitieswithin the concerned competent authorities’ ordinary areas of responsibility, resourceefficiency is improved. The estimated extra cost for implementation of a national strategy forhandling of the wrecks are estimated to be 10-15 MSEK which should be allocated to thecompetent authorities by the Swedish Agency for Water and Marine Management.The conclusions from 2014 was reinforced during 2015, e.g. through the validation of the riskassessment model VRAKA, which is now available in a first operative version. Additionalecotoxicological experiments on the development of tolerance against PAHs in meiofauna andmicroorganism communities were conducted in a field study in Brofjorden. The mainconclusions from this work is that comprehensive analyzes of PAHs should include alkylatedPAHs, and that exposure to PAHs over time can lead to tolerance development in ammoniumoxidizing bacteria, at the expense of their ability to perform the essential ecosystem servicenitrification.Continued measurements of the bottom currents were made at the wrecks Villon and Skytteren,and at the dumping area west of Måseskär. Measurement series yielded important informationon how measuring equipment at the wreck can be deployed in an optimized way in futuremonitoring program; to calculate the possible spreading of pollution from a wreck, currentmeasurements should be performed upstream from the wreck site, while sensors for thedetection of, for example, oil should be put into the turbulence downstream of the wreck.The current measurement instruments (RDCP) deployed at the Måseskär dump site was trawledup after only three weeks of measurements, but still gave valuable information on the extensivebottom trawling that resuspend (stir up) sediments. Earlier geochemical surveys have shownsignificantly elevated arsenic concentrations in the area and sediment resuspension greatlyincreased the risk for spread of any contaminants in the area. Trawling is not prohibited in thearea, and the current lack of knowledge regarding potential effects on human health whenconsuming seafood from dump areas calls for reflection upon the suitability of trawling in thearea.In addition to the current measurements Swedish Maritime Administration and the SwedishNavy conducted hydrographic survey with multibeam and side scan sonar and ROVinvestigation of the wrecks in the dumping area at Måseskär. 28 wrecks were found, and ROVinvestigation showed cargo holds with dumped torpedoes or mines and other containers in some SjöfartsverketDnr: 1399-14-01942-156of the wrecks. There is some discrepancy between the previously measured elevated arsenicconcentrations in the Måseskär area and recently presented data from historical archives thatdoes not support the theory that chemical weapons were dumped in the area. However, there isa very good correlation between the dominant current direction in the area, and the highestmeasured arsenic concentrations in the area downstream of the wrecks, suggesting some formof arsenic source in the area.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Sonesten, Lars
(författare)
-
Deformiteter hos oligochaeter i Vänern
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bottenlevande slamrörmaskar, oligochaeter, är känsliga miljöindikatorer i alla typerav vatten. I en retrospektiv studie har deformiteter hos oligochaeter från treolika nordliga Vänervikar jämförts under en period med minskad antropogen belastningmed avseende på näringsämnen och olika metaller. Stora mängder av miljöfarligaämnen finns dock lagrade i de sediment som oligochaeterna lever i.Resultaten från undersökningen visar på att de allra grövsta deformitetsformerna,dvs. groteskt förändrade ventrala borst, med tiden generellt sett har minskat i omfattning.Det finns däremot inga tecken på att lättare deformiteter har minskatnämnvärt annat än lokalt. Utöver de skador som noterades på ventrala borst vidtidigare undersökningar så noterades i denna undersökning även att deformiteterhos både dorsala och ventrala borst har tillkommit hos arten Potamothrix hammoniensisi samtliga tre fjärdar. Deformiteterna spänner mellan lättare och mergrava skador, där de lätta dominerar. Liknande skador hos dorsala borst har endastundantagsvis setts i tidigare material från Vänern.Även om förekomsten av de mest grava deformiteterna har minskat, så visar resultatenpå att de lättare skadorna inte har minskat noterbart under den undersöktaperioden annat än på vissa provplatser. Detta skulle kunna tyda på att oligochaeternafortfarande påverkas av upplagrade miljögifter i sedimenten.
|
|
| 6. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m 2019
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 40 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget (2019) MKN för hälsa.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 9. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 10. |
- Buckland, Philip I., 1973-, et al.
(författare)
-
The Swedish Transport Administration’s Toolbox and its Potential in Archaeological and Cultural Heritage Survey : Including a brief review of remote sensing, prospection and geodata analysis methods for archaeology and cultural heritage
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report provides an overview of the main remote sensing methods and geodata types used in archaeological prospection and cultural heritage survey. Based on a literature review, it provides an initial survey of the state of the art nationally and internationally, followed by details on the potential usage of different methods in a Swedish context. The details include pros and cons of methods as well as information on considerations that should be taken into account when applying the methods in different situations. Examples are provided where relevant to explain specific details or illustrate important points. Particular attention has been paid to laser scanning (LiDAR) data due to its increasing prevalence and prominence in landscape and archaeological surveys.The report continues with a preliminary evaluation of the possibilities for using data provided by Swedish Transport Administration (Trafikverket), obtained for other stages of the planning process, in archaeological and cultural heritage work. Specifically, the report looks at a number of geodata types obtained from The Geological Survey of Sweden (Sveriges geologiska undersökning/SGU), a nature conservation survey in report form, a ground penetrating radar technical report, terrain laser scanning (LiDAR) and orthophotos (geometrically corrected aerial photographs). The SGU geodata consist of a number of Geographical Information System (GIS) layers describing bedrock and soil types, and the nature conservation survey included accompanying, but incomplete, GIS data. This section consists of concise descriptions of the potential of each group of GIS layers or data, and is complemented by brief, bullet point summaries along with additional technical information in Appendix 1. Comments have been made where additional, related, data sources would be useful. Swedish terms are included in parenthesis where the term differs significantly from the English equivalent.A final summary provides a compact overview of the main points of the report before providing some conclusions and ideas for further work. This is in turn followed by a list of ideas for enhancing the efficiency with which the types of data discussed can be used in infrastructure projects which have a potential to impact on archaeology/cultural heritage.References are provided to support important or potentially contentious points or where further reading or research would be advised for a more comprehensive understanding of relevant issues.
|
|
